Uppsala universitet fortsätter att växa

Årsredovisningen visar att universitetets verksamhet fortsätter att växa. Omsättning har ökat en och en halv miljard sett över en femårsperiod. Avgiftsbetalande helårsstudenter har ökat med 8 procent och antalet helårsstudenter har ökat drygt 1 procent jämfört med 2023. Det innebär att Uppsala universitet under 2024 hade 28 702 helårsstudenter vilket motsvarar drygt 54 000 studenter. Ökningen av avgiftsbetalande studenter beror delvis på att fler kunnat börja utbildningen i tid då visumhanteringen fungerat bättre än 2023.

Klarat utbildningsuppdraget

Universitetet har klarat sitt utbildningsuppdrag. Regeringens mål för lärar- och förskollärarexamina uppnås till 100 procent medan måltalet inom hälso- och sjukvårdsexamina uppnåddes till 96 procent.

Universitetet har på regeringens uppdrag ett takbelopp att förhålla sig till inom utbildning och 2024 presterade universitetet utbildning motsvarande 93 miljoner kronor över takbeloppet. Det är en utmaning att prestera exakt rätt takbelopp eftersom resultatet beror på antalet antagna studenter och hur studenterna presterar under året. Under 2024 ökade studenterna sin prestationsgrad jämfört med 2023. Årets prestation innebär att den ackumulerade överprestationen ökar till 13 procent, vilket fortfarande är inom gränsvärdet.

Beviljade bidrag från EU har ökat mellan 2022–2023 och andelen beviljade bidrag från Vetenskapsrådet ligger kvar på 16 procent av fördelningen i landet.

Planerat underskott

Det ekonomiska resultatet blev ett underskott på 121 miljoner kronor. Det var planerat att bli ett underskott 2024 för att fortsätta minskningen av myndighetskapitalet men underskottet blev större än planerat. Underskottet kommer både från undervisning (minus 81 miljoner kronor) respektive forskning (minus 40 miljoner kronor).

När det gäller antalet campusstudenter på Gotland var antalet 1 212, vilket innebär att målet med 1 500 campusstudenter inte uppnåtts. Målet nåddes år 2021 men de senaste åren har antalet campusstudenter succesivt minskat.

Nytt projekt med framtidsinstitut

Under 2024 har universitet startat Uppsala universitets framtidsinstitut (UUniFI). En tvärvetenskaplig satsning med totalt sex institut som fokuserar på tvärvetenskapliga samarbeten för att hantera frågor som rör migration, precisionshälsa, grön energiomställning, målkonflikter i samhällsomställningen, tvär- och mångvetenskap samt AI och digitalisering.

Notervärt är också att universitetet under 2024 fick ta emot flera viktiga donationer som öppnar möjligheter som det kan vara svårt att få externfinansiering till.

Ersättningen till utbildning måste öka

I budgetunderlaget till regeringen för kommande treårsperiod 2026–2028 framhåller Uppsala universitet en rad frågor. Bland annat behöver ersättningsnivåerna för utbildning höjas. Ersättningen till högre utbildning har urholkats under lång tid samtidigt som kostnaderna har ökat, inte minst lokalkostnaderna. Med nuvarande nivåer på ersättningsnivåerna är det en utmaning att erbjuda utbildning med hög kvalitet. Ersättningen för vissa utbildningar har höjts men det krävs en generell höjning av ersättningen för samtliga utbildningar för att bibehålla kvaliteten.

De fristående kurserna som är väsentliga delar i ett bredduniversitet och spelar stor roll för bland annat internationellt utbyte och livslångt lärande behöver också värnas. Uppsala universitet önskar också ett större permanent utbildningsuppdrag.

Högre basanslag ger mer excellent forskning

Uppsala universitet är positiv till många av regeringens förslag i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Dock innebär propositionen en fortsatt stor obalans mellan basanslag och externa bidrag, där en allt större andel går till externa bidrag. Sverige behöver en omställning där en större andel av forskningsmedlen fördelas direkt till universiteten som fria anslag. Det ger bättre förutsättningar för strategisk förnyelse och för att bedriva excellent forskning.

Stärk den akademiska friheten

Vidare behöver det påbörjade arbetet med att stärka den akademiska friheten fortsätta, exempelvis genom minskad byråkratisering och att kommande politiska reformer utgår från lärosätenas behov av rådighet och långsiktighet för att kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten.

För fortsatt excellent forskning behöver basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökas samtidigt som det hålls fritt från krav på medfinanisering. Sveriges engagemang i EU-arbetet behöver stärkas så att forskning med högsta kvalitet prioriteras, inklusive ERC i det nuvarande ramprogrammet Horisont Europa.

Dessutom anser Uppsala universitetet att avkastningskravet på Akademiska hus behöver ses över genom en sänkning och övre gräns för avkastningen.

Anders Berndt