Policy kring öppen vetenskap ska ge utökat stöd

Öppen vetenskap handlar bland annat om att vetenskapliga publikationer och forskningsdata ska vara öppna och tillgängliga för att främja kunskapstillväxt, innovation, konkurrenskraft och effektivare utnyttjande av resurser. Detta anges i den forskningspolitiska propositionen 2020 (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, prop. 2020/21:60).

Beslut har fattats på europeisk och nationell nivå om en övergång mot ett öppet vetenskapligt system, formulerat i till exempel European University Associations (EUA) Agenda for Open Science 2025, samt i Nationella riktlinjer för öppen vetenskap som tagits fram vid Kungliga Biblioteket på regeringens uppdrag.

– Rektor har fastställt en plan för arbetet med öppen vetenskap, med fokus på aktiviteter under 2025. Under 2025 planeras två prioriterade insatser, framtagande av policy för öppen vetenskap samt kartläggning av institutionernas hantering av forskningsdata. Uppföljning av planerade aktiviteter görs i december 2025 då planen även uppdateras, säger Ingeborg Amnéus, utredare vid Universitetsförvaltningen.

Policy kring öppen vetenskap och forskningsdatastöd

Policyn kommer att utgå från SUHF:s Färdplan för öppen vetenskap och beskriva hur universitetet kan arbeta i riktning mot ett öppet vetenskapligt system, enligt Hans Karlsson, professor vid Institutionen för informationsteknologi och rektors representant i arbetet med öppen vetenskap vid Uppsala universitet.

– Under våren kommer en dialog att föras med vetenskapsområdena och andra delar av universitetet för att fånga in kommentarer och förslag kring utformandet av policyn.

Det nyligen etablerade centrala forskningsdatastödet kommer att arbeta med konkret utveckling av öppen vetenskap och öppna forskningsdata, samt stöd till forskare. Stödet kommer fortsatt att utvecklas under 2025 och knytas till stödet vid vetenskapsområdena.

– Forskningsdatastödet består av en områdesövergripande grupp personer med kompetens inom bland annat informationssäkerhet, datalagring, känsliga personuppgifter, publicering och delning av data samt redlighet i forskning och datahanteringsplaner.

Stöd ges t.ex. via information tillgänglig på universitetets webbplats, via e-post och zoom och direkta möten med forskare men även via utbildning såsom öppna kurser i bibliotekets regi och befintliga kurser inom vetenskapsområdena.

Kartläggning av institutioners hantering

Under 2025 inleds också en kartläggning av institutionernas hantering av forskningsdata. Kartläggningen kommer att inkludera vilka rutiner som idag finns kring forskningsdata, som t.ex. hantering av datahanteringsplaner och publikation av forskningsdata, behovet av expertstöd och infrastrukturella tjänster, vilken typ och vilken volym av forskningsdata som institutionerna hanterar, samt hur kostnaderna för lagring av forskningsdata hanteras idag. Kartläggningen genomförs i höst och planeras fortsätta till början av 2026, enligt Hans Karlsson.

– Institutionerna kan förbereda sig genom att se över vilka rutiner de har etablerade kring forskningsdata, till exempel i hanteringen av datahanteringsplaner, var lagring av forskningsdata sker idag och hur institutionen arbetar med publicering av forskningsdata och metadata.

Johan Ahlenius