Positiv klimatutveckling men takten behöver ökas

Uppsala universitet har den långsiktiga målsättningen att de samlade utsläppen av växthusgaser som orsakas av universitetets verksamhet ska minst halveras till 2030 i förhållande till 2019 och därefter minska till klimatneutral verksamhet senast 2045.

Anpassningen behöver förstås ske stegvis och i Miljöplanen 2022–2024 finns delmål att jämföra den faktiska utvecklingen med. Universitetets centrala miljöfunktion har sammanställt hur utvecklingen sett ut under 2024 jämfört med basåret 2019 för de tre största och viktigaste källorna för koldioxidutsläpp från universitetets verksamhet: energianvändning i fastigheter, tjänsteresor respektive inköp.

– Sammanställningen visar att universitetets miljöarbete går framåt inom de tre fokusområdena. Vad gäller fokusområdet energieffektivisering har vi lyckats nå vårt mål, mycket tack vare ett gott samarbete med våra fastighetsägare. För tjänsteresor ser trenden lite mindre positiv ut, men trots att utsläppen har ökat något jämfört med föregående år så har utsläppen ändå totalt minskat sedan vårt basår 2019 vilket är positivt, säger Lotta Hallnäs Rask, miljösamordnare vid Miljöfunktionen.

Tjänsteresor en utmaning

Efter att ha minskat dramatiskt under pandemin har nu koldioxidutsläppen från flygresor över 500 km ökat de senaste åren, men utsläppen är fortfarande en bit under värdena från 2019 (drygt 3,5 miljoner kg 2024 jämfört med drygt 4,5 miljoner kg 2019).

För tjänsteresor och transporter har koldioxidutsläppen per årsarbetskraft minskat med 18 procent jämfört med basåret 2019. Det är en långsammare minskning än ambitionen i miljöplanen 2022–2024 där målet var en minskning med 30 procent per årsarbetskraft jämfört med 2019. I miljöplanen för 2025 höjs ambitionsnivån ytterligare till 45 procent jämfört med 2019.

– Just tjänsteresor är en fortsatt utmaning för universitetet. För forskning och utbildning i världsklass är tjänsteresor ofta ett nödvändigt inslag. Med det sagt, för att minska utsläppen från tjänsteresor har vi alla ett ansvar att se över våra resmönster och noga överväga vilka resor som är nödvändiga. Det är framförallt de långa flygresorna på över 500 kilometer som står för majoriteten av utsläppen från tjänsteresor. De resorna är ofta svåra att ersätta med andra färdmedel och min rekommendation är därför att noga överväga om resan verkligen är nödvändig, säger Lotta Hallnäs Rask.

Kan resan göras annorlunda?

Kanske behöver du inte flyga till samma plats flera gånger på ett år utan kan istället göra en längre tjänsteresa där du kombinera flera ärenden under samma resa? Kanske går det att börja samarbeta lokalt eller ha folk på plats längre perioder istället för att resa till platsen flera gånger under ett år? Överväg att åka på en konferens längre bort vart tredje år och istället välja lokala hubbar de andra åren.

– Likaså är det värdefullt att fundera över hur stora delegationer som åker till samma konferens. Går det kanske att minska delegationen och istället jobba aktivt med kunskapsöverföring och nätverkande tillbaka på hemmaplan?

Resmönstren visar också en minskning i antalet tjänsteresor som görs med tåg och samtidigt har flygsträckan för korta flygningar under 500 km ökat under 2024.

– Jag vill därför också uppmuntra våra medarbetare att fundera över hur de reser. Ifall din flygresa innehåller flera mellanlandningar kan du kanske byta ut någon av delsträckorna till tåg och på så sätt minska de totala utsläppen från resan?

Energianvändning i fastigheter

Den andra stora källan till koldioxidutsläpp från universitetets verksamhet är energianvändning i fastigheter. Här är trenden minskande energianvändning och därmed minskade koldioxidutsläpp. Den totala energiförbrukningen har minskat med 12 procent 2024 jämfört med 2019 beräknat per kWh per kvadratmeter. Det är lite högre än ambitionen i miljöplanen (10 procent jämfört med 2019). I miljöplanen för 2025 är ambitionen att minska energianvändningen 20 procent jämfört med 2019.

– Under 2025 kommer vi börja se effekterna av många av de energieffektiviseringsåtgärder som gjorts under 2024. Det görs också fortsatta energiåtgärder under 2025, som byte till LED-belysning på flera campusområden, uppdatering av styrsystem samt projekt för att utveckla värmeåtervinningen på bland annat BMC, säger Lotta Hallnäs Rask och fortsätter:

– Parallellt med detta undersöker universitetets miljöfunktion vad universitetet kan göra för att minska verksamhetselen. Verksamhetsel är till exempel elen till våra datorer, belysning, kyl- och frys samt laboratorieutrustning. Verksamhetsel står i dagsläget för cirka 80 procent av den totala elförbrukningen. För att minska förbrukningen från denna kategori behöver vi medarbetare tillsammans få till en beteendeförändring. En del i det är att se över processer i våra energiintensiva laboratorier för att hitta energisparmöjligheter. Här finns goda exempel att inhämta från vår egna verksamhet, till exempel UPPMAX klimatpottsprojekt (se länk i faktarutan, reds. anm).

Inköp av varor och tjänster

Den tredje stora utsläppskällan är inköp av varor och tjänster. Här används bland annat nyckeltalet hur många upphandlingar och avrop där det ställs miljökrav. Där ligger universitetet på samma andel som 2019 efter en minskad andel under 2023 (74 procent 2024 jämfört med 72 procent 2019 och 44 procent under 2023).

Notera dock att det kan vara svårt att följa upp antalet upphandlingar med ställda miljökrav från år till år eftersom majoriteten av upphandlingarna löper över fyraårsperioder. Vissa år kan det vara aktuellt att teckna nya avtal inom flera områden där det är relevant att ställa miljökrav, medan det andra år kan vara en mycket mindre andel avtal av den karaktären.

I miljöplanen ska universitetet arbeta systematiskt med att minska miljö- och klimatpåverkan från inköpta varor och tjänster och det arbetet har fortsatt under 2024. Bland annat har högre miljökrav ställts på upphandlingar av tjänst för hantering av miljöfarligt avfall.

– Vi jobbar också med ett projekt inom ramen för Uppsala klimatprotokoll för att minska mängden plast i avfallet. Det hänger samman med våra utsläpp från fjärrvärme och fjärrkyla eftersom felsorterad plast hamnar i förbränningen som utgör en del av fjärrvärmesystemet. Genom att minska mängden plast i denna förbränning minskar koldioxidutsläppen och på så sätt kan vi bidra till att minska koldioxidavtrycket från fjärrvärmen i hela Uppsala. Så se till att sortera ert plastskräp rätt, uppmanar Lotta Hallnäs Rask.

Anders Berndt