Jubileumsdonation till studenthistorisk utgrävning i Engelska parken

Målet är att utforska akademiens historia via de spår man hittar av studentlivet i parken. Under universitetets 550-årsjubileum år 2027 kommer Uppsalabor och besökare att kunna följa utgrävningsarbetet och ta del av de arkeologiska fynden.

– Med vår gåva till detta spännande projekt vill vi hylla Uppsala universitet inför 550-årsjubileet. Genom att stödja angelägen forskning och utbildning vill föreningen bidra till universitetets fortsatta utveckling, säger Stefan Nilsson, ordförande för Uppsala universitets vänner och tidigare bland annat vice VD för Handelsbanken och chef för dess kontor i USA.

– Vi hoppas förstås också att projektets alla publika aktiviteter, som pop-up-museum, visningar och publika utgrävningar ska synliggöra universitetets verksamhet för stadens invånare och besökare, och kanske även locka fler att gå med i vår vänförening.

Samtidshistoriskt fokus

Arkeologi är ett av universitetets äldsta ämnen. Den första arkeologiska utgrävningen i Sverige genomfördes år 1662 av Olof Verelius och samma år fick han tjänst vid Uppsala universitet som professor i fäderneslandets antikviteter.

Arkeologin har allt sedan dess bidragit med viktig kunskap till samhället och dagens studenter genomför alltid grävningar som en del av sin utbildning. De kommande två åren ska alltså dessa grävningar äga rum i Engelska parken, eller Carolinaparken som den egentligen heter.

– Att gräva med samtidshistoriskt fokus i Engelska parken känns väldigt spännande och vi ser stora möjligheter att koppla en sådan grävning till Uppsala universitets jubileumsår 2027. Idén togs fram tillsammans med studenterna och det är verkligen roligt att vi nu får finansiering, säger Joakim Wehlin, universitetslektor i arkeologi och projektledare.

Medeltida stadsmur

Genom bilder och skriftliga källor – en fördel i detta projekt som arkeologin vanligen inte har – vet man att mycket hänt i parken genom århundradena. Fokus kommer att vara på studentlivets materiella kultur, även om det sannolikt finns spännande saker även i djupare lager. Bland annat låg den medeltida stadsmuren i kanten av parken. Något liknande har inte tidigare gjorts i Sverige.

– Samtidsarkeologi är inte ett så stort forskningsfält i Sverige och vanligen då inriktad på andra världskriget. I USA, däremot, har det gjorts grävningar kopplade till universitetshistoria. Det känns helt rätt att det är Uppsala, Nordens äldsta universitet, som ska vara först i Sverige med ett sådant projekt, säger Joakim Wehlin.

Han ser också många möjligheter till sidoaktiviteter under jubileumsåret, och hoppas kunna involvera såväl Uppsalabor som andra aktörer i staden i intressanta initiativ. Det finns redan många idéer.

Våren 2026 kommer provgropar att grävas för att bestämma var det blir bäst att gräva vidare. Den huvudsakliga grävningen sker år 2027 och då kommer också en glascontainer att sättas upp för att synliggöra fynden.

Från dåtid till samtid

Donationen från Uppsala universitets vänner inkluderar även att en doktorand, med inriktning på arkeologins vetenskapshistoria, kopplas till projektet. Resultatet från den aktuella grävningen kommer att ingå som en del av doktorandprojektet. Karl-Johan Lindholm, prefekt vid Institutionen för arkeologi, gläds åt donationen.

– Det är ett väldigt spännande projekt som kommer att ge nya perspektiv och många samarbetsmöjligheter, både över fakultetsgränserna och med andra aktörer. Sverige har rika arkeologiska fynd och en stark fornminneslagstiftning, vilket gör att vi kanske blivit lite blinda för den mer moderna materiella arkeologin. Att en doktorand rekryteras till projektet ger oss möjlighet att reflektera över arkeologins vetenskapshistoria, från dåtida metoder till samtida forskning med ett ökat fokus på digitalisering och öppen vetenskap, säger Karl-Johan Lindholm.

Även rektor Anders Hagfeldt framhåller initiativets betydelse.

– På detta fina sätt bidrar föreningen till såväl forskning och utbildning som till samverkan med allmänhet och Uppsalabor. Det ska bli väldigt spännande att följa detta projekt framöver, säger han.

Anneli Waara