Åtgärder för att öka det vetenskapliga genomslaget
Nu startas projekt för att öka det vetenskapliga genomslaget för Uppsala universitet. Det sker mot bakgrund av en nedåtgående trend avseende citeringar för universitetet. Foto: Mikael Wallerstedt.
Rektor har beslutat om åtgärder för att universitetets vetenskapliga publiceringar ska få ett ökat genomslag i samhället. Bland åtgärderna ingår översyn av hur fördelning av basanslag och strategiska medel kan gynna forskning av högsta internationella kvalitet.
I universitetets verksamhetsplan för 2025, beslutad av Konsistoriet i juni 2024, ges rektor i uppdrag att ta fram en plan för hur universitetet kan arbeta med den vetenskapliga publiceringen för att öka genomslaget. En förutsättning för att stärka universitetets publiceringar och genomslag är förstås att förmågan att kunna rekrytera och behålla framgångsrika forskare. I februari 2025 kompletterade därför Konsistoriet ovanstående uppdrag med ett uppdrag att ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning.
Uppdragen har getts mot bakgrund av att universitetet har en nedåtgående trend avseende citeringar, vilket bland annat syns i Uppsala universitets årsredovisning 2024. I en artikel den 20 februari 2025 om plan för strategisk kompetensförsörjning kommenterar rektor Anders Hagfeldt behovet att öka det vetenskapliga genomslaget:
”Det är bekymmersamt att Uppsala universitetets andel av de svenska vetenskapliga artiklar som hör till de 10 procents mest citerade artiklarna minskar jämfört med andra lärosäten i Sverige. Vi ligger på plats sju i landet. Det är jag absolut inte nöjd med.”
För att genomföra uppdraget beslutade rektor i mars 2025 om "Plan för arbetet med vetenskapligt genomslag vid Uppsala universitetet".
Planen består av fyra delar med lite olika aktiviteter och genomförande.
Vetenskaplig publicering
Ett aktivt och strategiskt arbete med vetenskaplig publicering är förstås centralt för att öka universitetets genomslag. I den här planen ges dock inget ytterligare uppdrag i frågan eftersom områdes- och fakultetsnämnderna redan arbetar aktivt med frågan.
Hösten 2024, på rektors initiativ, en inventering av hur områdes- och fakultetsnämnderna arbetar med att öka det vetenskapliga genomslaget genom vetenskaplig publicering.
Många av fakulteterna har idag bibliometriindikatorer för att fördela delar av forskningsanslaget och flera fakulteter planerar att se över utformningen för att den ska ha bästa effekt. Fler fakulteter har eller planerar att ta fram publiceringsstrategier och flera har olika typer av strategiskt och kvalitetssäkrande arbete.
Förutom inventeringen har också frågan om vetenskaplig publicering belysts i forskningsutvärderingen KoF24.
– Det här är viktigt. Vi behöver få bättre genomslag för våra publiceringar, också för att fortsätta attrahera de skarpaste forskarna. Allt som lyfter vår internationella position är viktigt, säger Anders Hagfeldt, rektor för Uppsala universitet.
Fördelning av basanslag
Idag används en modell med indikatorer för att fördela delar av basanslaget i universitetets verksamhetsplan. På områdes- och fakultetsnivå används också indikatorer för fördelningen. Indikatorerna och fördelningsmodellerna skiljer sig åt mellan universitetets övergripande modell och olika delar av universitetet.
Under 2025 ska det därför genomföras ett projekt för att kartlägga de modeller som används och hur modellerna hänger ihop och sammantaget gynnar forskning av högsta internationella kvalitet.
Projektet ska också väga in regeringens framtida modell för fördelning av kvalitetsmedel, bland annat planerar regeringen att EU-medel ska viktas högre och en ny indikator avseende strategisk rekrytering.
Universitetsgemensamma strategiska medel
Rektor förfogar varje år över medel för universitetsgemensamma strategiska ändamål. Under 2025 ska det genomföras en kartläggning av hur dessa medel används. Kartläggningen kommer vara underlag för en analys om processen för att fördela strategiska medel bör justeras för att tydligare styra universitetet mot forskning av högsta internationella kvalitet eller andra strategiska mål.
Strategisk kompetensförsörjning
En extern utredare ska hösten 2025 och början av 2026 kartlägga och analysera hur universitetets karriärvägar bidrar till målet att vara ett världsledande universitet.
Fokus i utredningen ska ligga på rekrytering och befordran till lektor och professor och hur biträdande universitetslektor används och hur det påverkar den strategiska kompetensförsörjningen.
Utredaren ska också undersöka vilken betydelse det har att en lektor har rätt att prövas för befordran till professor jämfört med att det är en möjlighet att prövas. Utredaren ska dessutom göra jämförelser med andra universitet.
Vad händer nu?
Planen är att rektor i juni 2025 beslutar om mer detaljerade projektdirektiv för ovanstående uppdrag.
Anders Berndt