Skogsbruket under utredning

Under våren har bland annat UNT skrivit artiklar om hur Uppsala Akademiförvaltning (Akademiförvaltningen) och Uppsala universitet hanterar sitt skogsinnehav. Kritiken går i stort ut på att Uppsala universitet med sin forskning inom bland annat biologisk mångfald borde gå före och använda ett mer uthålligt skogsbruk i det egna skogsinnehavet. Enligt kritikerna tas inte tillräcklig miljöhänsyn till bland annat biologisk mångfald och universitetets trovärdighet ifrågasätts eftersom hållbarhet är en av universitetets profilfrågor.

Hur ser du som konsistoriets ordförande på situationen?

– Det är en fråga som jag tar på mycket stort allvar och välkomnar. Hanteringen av skogen innefattar, inte bara för Uppsala universitet utan för hela samhället, en inte helt enkel målkonflikt. Svensk skogspolitik och dess påverkan på samhällets hållbarhetsmål är en synnerligen aktuell samhällsfråga. Det är många intressen som måste beaktas, allt ifrån klimathänsyn, biologisk mångfald, miljöhänsyn, social hänsyn, estetisk hänsyn till ekonomisk hänsyn och inte minst respekten för universitets anseende.

– Men, ett ställningstagande som innebär att man överger det sedan lång tid tillämpade trakthyggesmetoden och övergår till hyggesfri skogsskötsel, kräver en noggrann analys. Alla är nog överens om att ett hyggesfritt skogsbruk är estetiskt mer tilltalande än kalhyggen och att det därigenom sannolikt främjar friluftslivet. Dessutom innebär ett hyggesfritt skogsbruk i allmänhet ett skonsammare sätt att bruka skogen, något som i sin tur gynnar mångfalden. Mot detta står intresset av rationellt skogsbruk och ekonomisk hänsyn. Svåra avvägningar måste göras och ett beslut måste föregås av en noggrann utredning och beaktande av alla relevanta intressen och vara sakligt välgrundat.

Hur har konsistoriet hanterat frågan hittills?

– Frågan har, med anledning av kritiken från de mycket etablerade och väl ansedda forskarna vid universitetet, diskuterats vid ett flertal möten med stiftelseförvaltningen, som har det yttersta ansvaret för den övergripande, principiella inriktningen av Akademiförvaltningens verksamhet. Konsistoriet har i egenskap av stiftelseförvaltning bett Akademiförvaltningen och styrelsen som sköter den dagliga förvaltningen av stiftelserna att yttra sig över forskarnas kritik och Akademiförvaltningen har beslutat att ta in synpunkter från externa experter.

Hur ser processen ut framåt?

– Yttrandet från Akademiförvaltningen ska lämnas till konsistoriet efter sommaren. Därefter kommer vi kommunicera med forskarna som kritiserat skogsbruket för att få deras syn på utredningen. Eventuellt kommer det också krävas kompletterande utredning. Därefter kommer beslut fattas över stiftelsernas långsiktiga skogsbruk.

Hur ser du på att det framförts kritik offentligt i medierna?

– Det har jag inte någon synpunkt på. Alla har yttrandefrihet och det bidrar till en demokratisk debatt. Särskilt på ett universitet måste det vara mycket högt i tak, ett tyst universitet är inget universitet. Media har ett ansvar att uppmärksamma dessa frågor och Uppsala universitet är genom sina anknutna stiftelser en av de största skogsägarna i landet.

Det har lyfts i debatten att universitetet och konsistoriet inte har förtroende för och litar på sina egna forskare. Litar konsistoriet på forskarna?

– Det är ett påstående som saknar all verklighetsförankring och som jag med skärpa vänder mig emot. Konsistoriets hantering av forskarnas hemställan talar för motsatsen; att konsistoriet just tar forskarnas uppgifter på stort allvar. Att konsistoriet inte omgående tillmötesgår forskarnas ursprungliga önskemål att omedelbart upphöra med planerad trakthyggesavverkning har sin förklaring i att det inte låter sig göras utan omfattande planering och nödvändig framförhållning. Konsistoriet har ett ansvar för att skaffa ett gediget underlag som kan ligga till grund för ett framtida beslut. Detta innefattar en rad aspekter och en konsekvensanalys.

– Vid ett möte med forskarna och Uppsala Akademiförvaltning i mitten av maj modifierade forskarna också sin hemställan till att konsistoriet så snart som möjligt ska ta ett principbeslut med innebörden att målsättningen ska vara att Akademiförvaltningens skogsavverkning ska ställas om till kontinuitetsskogsbruk.

Hur tycker du att konsistoriet har hanterat frågan?

– Konsistoriet har hanterat frågan på det enda sätt som är möjligt. Vi har utan dröjsmål tagit upp skrivelsen till behandling i konsistoriet och omgående beslutat att vidta åtgärden att inhämta yttrande från dem som kan frågan och som är ansvariga för skogsbruket. Forskarnas hemställan innebär en ingripande åtgärd som kräver att det finns ett adekvat underlag för konsistoriet att fatta beslut utifrån.

Diskussionen har också särskilt gällt avverkning av skog i det stadsnära skogsområdet, naturreservatet Hågadalen-Nåsten. Vad händer i den frågan?

– 2021 planerade Uppsala Akademiförvaltning en avverkning men den ställdes in i samband med den diskussion som uppstod. För närvarande pågår samtal mellan Uppsala kommun i egenskap av reservatsförvaltare och Akademiförvaltningen hur naturreservatet bör förvaltas i framtiden.

Har du förtroende för Uppsala Akademiförvaltningens sätt att hantera skogen?

– Ja, det har jag. Akademiförvaltningen är en mycket stor skogsägare och det ställer särskilda krav. Akademiförvaltningen bedriver ett vedertaget skogsbruk på det sätt som, vågar jag påstå, den alldeles övervägande delen av stora skogsägare gör, vilket i sig inte hindrar att det kan uppkomma förändringsbehov. Akademiförvaltningen är sedan 2007 certifierad med FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). FSC och PEFC är de två ledande systemen i världen och verksamheten revideras årligen av opartiska certifieringsorgan. Certifieringarna beaktar miljöintressen, sociala intressen, arbetsvillkor och ekonomiska intressen.

– Akademiförvaltningen har också en utarbetad hållbarhetsstrategi, senast fastställd 2022. En del av strategin är att öka inbindningen av koldioxid, för närvarande lagras cirka 33 000 000 ton och detta lager ökar med 52 000 ton årligen och avverkningen har aldrig varit större än den årliga tillväxten.

Uppsala Akademiförvaltning hanterar också jordbruk och fastigheter och har dessutom en finansportfölj. Hur tycker du att akademiförvaltningen arbetar med hållbarhetsfrågor inom de områdena?

– Enligt min mening är hållbarhetsarbetet inom de olika delarna ambitiöst. Akademiförvaltningen har en hållbarhetspolicy som omfattar all verksamhet som syftar till en ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Inom finansförvaltningen har man till exempel endast fossilfria investeringar.

En färsk inventering gjord av Naturskyddsföreningen visar att det finns många utrotningshotade arter i akademiförvaltningens skogar. Hur ser du på det, varför undantas inte skogen helt från avverkning?

– Föreställningen att all skog ska undantas från avverkning är inte realistisk. Däremot ska åtgärder göras för att utrotningshotade arter inte ska drabbas av skogsbruket. Regeringen har i april i år därför gett Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett uppdrag om hållbart skogsbruk i syfte att underlätta för alla som arbetar med skogen att praktiskt kunna ta hänsyn till enskilda arter och samtidigt få ekonomi i sina verksamheter. Vi ser fram emot resultatet av denna utredning (uppdraget ska redovisas senast den 30 sep 2023 reds. anm).

Anders Berndt