Hur styr staten universitetet?

I artikeln kommer först en överblick av vad som händer under ett år och sedan beskrivs de olika delarna lite mer i detalj.

Vart fjärde år beslutar riksdagen - på förslag från regeringen - om en forsnings- och innovationsproposition. Det är en långsiktig planering av forskning och innovation som ger en riktning för de kommande årens budgetpropositioner.

Varje år skickar konsistoriet, universitetets styrelse, in ett budgetunderlag inför regeringens arbete med budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statsbudgeten utifrån regeringens budgetproposition. Den är regeringens förslag till statsbudget och innehåller både anslag och uppdrag för det kommande kalenderåret.

Efter att statsbudgeten har beslutats av riksdagen beslutar regeringen om regleringsbrev för alla myndigheter.

Nästa steg är att konsistoriet utifrån regleringsbrevet beslutar om en verksamhetsplan för hela Uppsala universitet. Den bryts i sin tur ner i en mängd verksamhetsplaner för olika delar av universitetet.

Övergripande reglering

Den övergripande regleringen av universitet och högskolor sker i högskolelagen och högskoleförordningen. Dessutom finns en myndighetsförordning gemensam för alla myndigheter. I lagen och förordningen definieras arbetsuppgifter och ansvarsområden på ett övergripande och långsiktigt sätt. Högskole- och högskoleförordningen gäller från år till år men ändras vid behov.

Forsknings- och innovationsproposition

Forsknings- och innovationspropositionen är regeringens långsiktiga förslag för forskning och innovation, beslut om propositionen tas av riksdagen. Propositionen sträcker sig normalt över fyra år och anger en riktning för forskning och innovation i de kommande årens budgetpropositioner.

En ny forsknings- och innovationsproposition förväntas komma hösten 2024. Inför regeringens arbete med propositionen har lärosätena bjudits in att komma med så kallade inspel till regeringen.

Budgetunderlag

Konsistoriet beslutar årligen om ett treårigt budgetunderlag för de kommande åren. Budgetunderlaget skickas in till regeringen i februari som ett underlag till regeringens arbete med budgetpropositionen.

Budgetproposition

I september kommer regeringens årliga budgetproposition, det vill säga regeringens förslag för statens budget för nästkommande år. Budgetpropositionen är treårig, men beslutet om medel gäller bara för ett år. I budgetpropositionen finns förslag till myndigheternas uppdrag och budget. Ofta är det nya uppdrag och förändringar i tilldelning av medel. Alla frågor som påverkar budgeten finns med i budgetpropositionen.

Regeringens budgetproposition behandlas på hösten av riksdagen som beslutar om statsbudgeten.

Regleringsbrev

Efter riksdagens beslut om statsbudget beslutar regeringen om regleringsbrev för alla myndigheter. Regleringsbrevet är det formella beslutet från regeringen om uppdrag och medel för det kommande året och beslutas varje år.

I regleringsbrevet beskrivs hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar myndigheten kan använda. I regleringsbreven finns ofta mål, återrapporteringskrav och uppdrag för kommande verksamhetsår.

Uppdrag som inte påverkar budgeten kan regeringen själv besluta om och de kommer då också med i regleringsbreven. Uppdrag som påverkar budgeten beslutas via budgetpropositionen av riksdagen (se ovan).

Notera att det är regeringen som kollektiv som styr myndigheterna. Att det sker genom kollektiva beslut i regeringen är en viktig poäng. En enskild minister kan inte ensam bestämma vad en myndighet ska göra. Det kallas ministerstyre och är inte tillåtet i Sverige.

För Uppsala universitet är det inte bara det egna regleringsbrevet som är relevant utan även regleringsbrevet för universitetet och högskolor respektive andra myndigheters regleringsbrev som på olika sätt berör universitetets verksamhet.

Verksamhetsplan

Utifrån statsbudget och regleringsbrev beslutar konsistoriet om universitetets verksamhetsplan. Verksamhetsplanen är treårig men beslutet om fördelning av medel är bara för nästkommande år.

I verksamhetsplanen fördelas anslagen till universitetets olika verksamheter. En del verksamheter vid universitetet har redan i statsbudgeten och regleringsbrevet dedikerade anslag och uppdrag.

Utifrån universitetets övergripande verksamhetsplan görs sedan verksamhetsplaner på vetenskapsområden, fakulteter, institutioner och universitetsförvaltningen.

Andra lagar och förordningar

Styrningen av ett lärosäte påverkas förstås också av en rad andra lager och förordningar som på olika sätt reglerar hur verksamheten vid ett lärosäte ska bedrivas.

Anders Berndt