Skyddsombud med öra mot marken

Arbetsmiljöfrågor är viktiga frågor. Alla arbetsplatser med minst fem anställda bör ha skyddsombud. Ombuden utses av arbetstagarorganisationerna (facken) eftersom Uppsala universitet har kollektivavtal med dessa. Skyddsombuden är alltså förtroendevalda.

Anna Backman är till vardags museibutiksansvarig vid Uppsala linneanska trädgårdar och jobbar främst med besöksverksamhet av olika slag i alla trädgårdarna. Men hon är också skyddsombud. Skyddsombuden är indelade i sju områden. Anna Backman ingår i sin roll som skyddsombud i område 3 som omfattar Uppsala linneanska trädgårdar, Evolutionsbiologiskt centrum, Geocentrum, Erkenlaboratoriet och Klubbans biologiska station.

Vad innebär det att vara skyddsombud?

– Ett skyddsombud kan gå in när arbetsgivaren inte tar sitt ansvar i arbetsmiljöfrågor, berättar Anna Backman. Problem ska i första hand tas upp med chefen, men ibland behöver skyddsombudet träda in i stället.

Skyddsombudet deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet och bevakar arbetsmiljöfrågor. Ombuden medverkar i skyddsronder och när det ska göras riskanalyser samt deltar i arbetet när det uppstår tillbud.

– Man har ett öra mot marken och försöker ha koll på vad som händer, säger Anna Backman. Och det finns goda förutsättningar att påverka arbetsmiljön positivt.

Hur har jag som medarbetare nytta av skyddsombuden?

– Om du inte får gehör för dina frågor som rör arbetsmiljö kan ett skyddsombud hjälpa till, säger Anna Backman. Vi kan mycket om arbetsmiljö och om skydd. På många arbetsplatser får skyddsombuden också hantera mycket konflikthantering. Så är det dock inte på min arbetsplats

Tystnadsplikt och maktmedel

Skyddsombuden har tystnadsplikt och måste ha medarbetarens tillstånd för att kunna agera. De maktmedel och möjligheter ett skyddsombud har är bland annat att införa skyddsombudsstopp om arbetsgivaren inte åtgärdar brister. Detta skedde till exempel inom ett område på Uppsala universitet under pandemin där anställda och studenter hade svårt att hålla avstånd.

Men är det inte svårt att vara ombud för dina arbetskamrater?

– Det är alltid bra att vara flera skyddsombud, för man är bra på och jobbar med olika saker, anser Anna Backman. Man kan dela med sig av erfarenheter och kunskaper. Här har vi varit tre ombud, nu är vi två. Min kollega arbetar mest med arbetsmiljöfrågor som rör trädgårdsarbetarna medan jag tar mjuka frågor och kontorsfrågor.

Ses man i rollen som skyddsombud som en tillgång?

– Jag har inte så ofta blivit kontaktad i min roll som skyddsombud, säger Anna Backman. Jag har en arbetsledning som är både mån om och kunnig i arbetsmiljöfrågor. Vi upptäcker ändå ständigt nya och udda saker i arbetet som påverkar arbetsmiljön. Ett exempel är alla konserter som hålls i våra trädgårdar. Det innebär bland annat motortrafik i trädgårdarna. Vi har ett gott samarbete med externa aktörer.

Bra att vara ombud i två perioder

Anna Backman lägger inte ner mycket tid på sitt uppdrag som skyddsombud.

– Jag deltar i skyddsronder och en del möten, men på så vis får jag också möjlighet att vara med och påverka jobbet, säger hon.

Vilket stöd får man och får skyddsombuden någon utbildning?

– Universitetet erbjuder en grundutbildning för skyddsombud, men det är ont om repetitionsutbildningar eller någon fortbildning, säger Anna Backman. En gång om året har vi en skyddsombudsdag, men det är huvudskyddsombuden som anordnar den. Då kan vi utbyta erfarenheter.

Om jag vill bli skyddsombud – hur gör jag då?

– Skyddsombuden är förtroendevalda och utses av arbetstagarorganisationerna (facken) under möten på hösten, säger Anna Backman. Man kan anmäla sitt intresse på personalmöten. Kandidera, helt enkelt.

Skyddsombud väljs för tre år. Anna Backman tycker att det är bra att vara skyddsombud i två perioder.

– På så vis lär man sig ämnet, säger hon. Och när man sedan lämnar uppdraget och rollen som skyddsombud är man i de flesta fall kvar på arbetsplatsen och kan dela med sig av erfarenheter och kunskaper.

Ulrika Hurtig