Svensk-kinesiskt samarbete kring fossiler i Uppsala

När vi besöker Evolutionsmuseet är Qin-Qin Shi djupt försjunken i arbetet med att 3D-scanna en skalle från en gasell. Hon arbetar vid det kinesiska forskningsinstitutet IVPP (Institute of Vertebrate Paleontology and Paleoanthropology) och är i Uppsala för några veckors intensiva studier. Kollegan Danhui Sun berättar:

– Jag är specialiserad på noshörningar och har fotograferat mer än 100 exemplar. Vi behöver fotografier, eftersom det inte räcker med 3D-modeller.

De har rest hela vägen hit till Uppsala eftersom Evolutionsmuseet har den största samlingen av kinesiska fossila ryggradsdjur utanför Kina. På museet finns cirka 20 000 exemplar från Kina som omfattar flera hundra arter.

Unikt forskningssamarbete

Samlingen byggdes upp genom ett unikt svenskt-kinesiskt forskningssamarbete för hundra år sedan.

– Än idag kommer många kinesiska forskare hit för att konsultera och arbeta med det här materialet. Så även om fossilerna är uråldriga är samlingen fortfarande mycket levande, säger Jan Romgard.

Han är sinolog och vetenskapshistoriker vid Stockholms universitet. Tillsammans med Jan Ove Ebbestad har han skrivit en bok om vetenskapsmannen Otto Zdansky och det svensk-kinesiska samarbetets historia.

Det började år 1914 då Johan Gunnar Andersson kom som rådgivare till Kina. Han var docent vid Uppsala universitet och chef för Sveriges geologiska undersökning. År 1918 startade han ett svensk-kinesiskt utbyte med Kinas geologiska undersökning i vilket de två länderna gemensamt grävde fram fossiler i Kina.

– Det här var en ny generation av väldigt begåvade kinesiska forskare. De var fast beslutna att skapa en modern nation och ville göra det med modern vetenskap, säger Jan Romgard.

Kina saknade egna resurser och egna laboratorier, men i samarbete med Sverige kom fältarbetet igång.

– Tillsammans gick man ut i fält runt hela Kina och samlade fossil och nästan allt man hittade var helt nytt och outforskat. Det skickades över med fartyg hela vägen till Sverige. Bland annat till Uppsala där fossilen undersöktes vetenskapligt av professor Carl Wiman och hans studenter.

Utveckling av kinesisk forskning

En annan som besökt museet i höst är Li Ruijie, doktorand vid Chinese Academy of Social Sciences i Peking och utbytesstudent vid Kings College London. Hon har besökt bibliotek och arkiv i andra länder med liknande samlingar, till exempel i USA och Frankrike. Men det var Sverige som var först med att inleda samarbete med Kina på det här området.

– Från mitt perspektiv, genom att läsa i det här arkivet, skulle jag säga att det här samarbetet var en genväg till att utveckla kinesisk forskning. På den tiden saknade Kina egna resurser och utrustning. När kinesiska forskare samarbetade med forskare från Sverige eller Amerika, så blev dessa samarbeten till ömsesidig nytta, säger Li Ruijie.

Evolutionsmuseet byggdes på 1930-talet just för att inrymma den stora samlingen fossiler och även visa upp de mest intressanta fynden i ett museum. Några av guldkornen är Pekingmänniskans tänder och lämningar från däggdjur som levde för mellan en till fem miljoner år sedan.

– I och med att det är vetenskapligt publicerat material har vi en skyldighet att göra det tillgängligt för forskare. Inte bara kinesiska forskare utan hela forskarvärlden. Det är det som gör att sådana samlingar också har en vetenskaplig tyngd. Det ska vara tillgängligt, eftersom det är referensexemplar för de här arterna, säger Jan Ove Ebbestad, intendent vid Evolutionsmuseet.

Gå till originalet

De ursprungliga publikationerna finns kvar i bokhyllor längs väggarna. Där finns de olika fossilerna beskrivna, på svenska och på kinesiska. När dessa fakta nedtecknades en gång i tiden hade man inte tillgång till all den teknik som dagens forskare har.

– För att förstå resterna av till exempel en flodhäst måste man gå tillbaka till det ursprungliga exemplaret, som kallas holotyp. Men med modern teknik kan vi nu digitalisera dessa holotyper med hjälp av 3D-skanning, vilket gör det enklare att dela med sig av och undersöka fossildata i form av högupplösta visualiseringar, konstaterar Benjamin Kear, intendent och forskare vid Evolutionsmuseet.

I ett av rummen sitter Li Yangfan, postdoktor från Northwest University i Xi'an. Han är här på ett nio månader långt besök för att studera fossil från hästar i den kinesiska samlingen. Just nu sitter han och studerar en skalle.

– Jag är paleontolog och studerar fossilernas morfologi. Det är väldigt viktigt för min forskning att studera dessa holotyper, säger han.

Hans kinesisk-svenska forskningsprojekt finansieras av China Scholarship Council. Evolutionsmuseet utökar också samarbetet med IVPP genom att vara värd för en doktorand med gemensam handledning under 2025 för att rekonstruera evolutionen av fossila giraffer.

Utmaning att konservera

Däggdjursfossilen härstammar från en tid av klimatförändringar som kulminerade i flera istider. Globalt förändrades landskapet från skog till gräsmarker och klimatet blev svalare, torrare och mer säsongsbetonat. På grund av dessa förändringar migrerade olika djurarter från Afrika och genom Europa till Kina.

– En stor utmaning för Evolutionsmuseet är att bevara dessa vetenskapligt betydelsefulla fossilsamlingar. Vi är i desperat behov av infrastrukturellt stöd och strävar efter att öka medvetenheten genom våra nya spännande samarbeten med kinesiska partnerinstitutioner. Dessa samlingar är inte bara viktiga för det kinesiska utan även för det svenska kulturarvet, och vår banbrytande forskning kommer att bygga broar mellan våra länder, säger Benjamin Kear.

Annica Hulth