Forskning utomlands ska följa minst svensk etisk standard

Skrivbord med memolappar med texten Research Ethics.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram en vägledning för forskning utomlands för att förtydliga vilka krav som bör ställas och hur kraven kan uppfyllas. Foto: Gettyimages.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram en vägledning för forskning utomlands för att förtydliga vilka etiska krav som bör ställas och hur kraven kan uppfyllas.

Porträtt.

Stefan Eriksson, rektorsråd för god forskningssed. Foto: David Naylor.

I augusti 2024 antog SUHF:s styrelse "Vägledning rörande lärosätenas ansvar för etik i forskning utomlands".

Tanken med vägledningen är att förtydliga de etiska krav som bör ställas och hur kraven kan uppfyllas när svenska lärosäten har forskning utomlands.

Vägledningen påminner om normer som redan finns. Det är inte någon ny policy utan baserar sig på över 60 år av etisk prövning och granskning, berättar Stefan Eriksson, rektorsråd för god forskningssed.

Vägledningen är framtagen av SUHF:s expertgrupp för etikfrågor. Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet, är ordförande för gruppen och Stefan Eriksson är verkställande ledamot. I gruppen ingår också åtta ledamöter från andra lärosäten, Sveriges förenade studentkårer och SUHF.

– Eftersom Uppsala universitet är väl representerat i SUHF:s etikgrupp är det självklart att vi som lärosäte står bakom vägledning och att vår verksamhet ska följa vägledningen, säger Stefan Eriksson.

Minst svensk etisk standard för all forskning

Vägledningen innebär i korthet att svensk forskning ska följa god forskningssed oavsett var den genomförs. Forskning som sker utomlands ska leva upp till minst svensk etisk standard.

– Anledningen till att SUHF tagit fram vägledningen är insikten att det finns ett gap i etikprövningssystemet sett över världen. Etikprövningslagen gäller bara i Sverige. I andra länder finns förstås oftast också motsvarande lagstiftning men det är inte säkert att du som forskare från Sverige har möjlighet att ansöka om etikprövning i ett annat land. Dessutom finns områden med undermålig etiklagstiftning eller så saknas infrastrukturen för etikprövning helt.

Det har varit några uppmärksammade fall av så kallad etisk dumpning inom forskning, dock inte vid Uppsala universitet. Etisk dumpning innebär att forskning möjliggörs utomlands på grund av annan eller lägre etisk standard eller andra förutsättningar. Det här kan förstås vara både medvetet eller omedvetet sett ur forskarens perspektiv. Många forskningsfinansiärer tillåter inte etisk dumpning.

Vägledningen i korthet

Vägledningen består av två delar, första delen handlar om forskarens skyldighet att informera sig. Finns det tillstånd, vilka krav ställs på platsen i fråga, finns samtycke etc. Är det uppenbart att det finns etiskt tveksamma delar?

– Den andra delen handlar om att om man som forskare inte kan få information eller om det känns etiskt tveksamt behöver man agera. Forskare behöver göra en etisk reflektion och eftertanke före man sätter igång.

Det kommer förstås uppstå en massa svåra situationer som är svåra att bedöma för den enskilda forskaren.

– Kontakta universitetets stödfunktioner när det behövs hjälp med en bedömning, det är inte meningen att man ska behöva vara själv i bedömningen. Vi förväntar oss att forskarna tar kontakt när det uppstår frågor. Universitetet har ett ansvar att hjälpa till att lösa svåra situationer.

Förslag till ny etiklag

I sammanhanget kan det också vara på sin plats att berätta om ett nytt förslag till etikprövningslag som precis lagts fram.

Regeringen initierade i maj 2023 en utredning av etikprövningslagen. Utredningen lämnade 1 oktober 2024 en promemoria till regeringen med förslag till ny lag om forskningsetik och etikprövning.

Utredningen föreslår bland annat att en mängd forskning ska undantas från krav på etikgodkännnande. Det kan till exempel handla om forskning där forskningspersonen samtyckt till behandlingen av uppgifterna, eller där uppgifterna är allmänt spridda eller finns i allmänna handlingar och inte är sekretessreglerade. I utredningen görs bedömningen att det skulle innebära betydande lättnader för forskare inom bland annat statsvetenskap, juridik och antropologi.

I utredningen föreslås vidare att den forskning som inte skulle omfattas av krav på etikgodkännande istället skulle hanteras internt inom respektive lärosätes organisation.

Om förslaget blir verklighet behöver vi vid Uppsala universitetet bestämma hur vi ska hantera det. Vi behöver bygga upp en verksamhet som kan hantera forskning som blir undantagen från etikprövning.

Utredningens förslag ligger nu på regeringens bord för vidare hantering.

Anders Berndt

Fakta SUHF

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) bildades 1995. SUHF tillvaratar universitetens och högskolornas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs. 38 universitet och högskolor är medlemmar på frivillig grund.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin