Prestigefull undervisning – för vem?
Luise Bendfeldt och Johanna Söderström har fått jämställdhetsmedel för att undersöka hur det ser ut med arbetsfördelningen på Statsvetenskapliga institutionen. Foto: Mikael Wallerstedt
Vilka undervisningstillfällen anses mest prestigefulla? Och vem blir tillfrågad att undervisa på kurserna? Det är några av frågorna som ska utredas av Johanna Söderström och Luise Bendfeldt på statsvetenskapliga institutionen.
Ett av projekten som tilldelats medel för jämställdhetsintegrering 2024 handlar om att undersöka hur det ser ut med arbetsfördelningen på Statsvetenskapliga institutionen. Specifikt vill man titta på vem som får undervisa när, samt vilken typ av undervisning som anses vara mest prestigefull.
− Vår teori är att ju mer avancerad nivå, desto mer prestigefullt tenderar det att vara. Åtminstone på vår institution. Det finns färre kurser på masternivå och det kommer närmare det man forskar om. Men vi kan ha fel. Så därför ska vi undersöka hur folk tänker om det, säger Johanna Söderström, docent och lektor vid Statsvetenskapliga institutionen.
Kollegors erfarenheter inspirerade till undersökningen
Bakgrunden till undersökningen är berättelser från olika sammanhang där kvinnor på institutionen delat med sig av erfarenheter. Berättelser som tyder på att vissa tillfrågas att undervisa i större utsträckning än andra. Men stämmer det?
− För att ta reda på det ska skicka ut en enkät till våra kollegor på institutionen. Vad anser de vara prestigeundervisning. Sedan kommer vi titta på statistik över hur det faktiskt ser ut med könsfördelningen på de olika kurserna, säger Luise Bendfeldt, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.
Dessa undersökningar kommer också kompletteras med intervjuer för att de ska kunna ta reda på hur processen ser ut när undervisningstillfällena tillsätts. Målet är att få en bättre bild av hur arbetsfördelningen ser ut för att kunna motverka eventuell snedfördelning.
Undervisning är en viktig merit
Att ha en varierad undervisning är bra för karriärsutvecklingen. Det krävs god undervisningserfarenhet för en docentur. Och när man söker lektorat så utvärderas den pedagogiska portföljen. För den som undervisar på avancerad nivå kommer ännu fler fördelar.
− Det ökar sannolikheterna för att man kan få handleda personer som sedan blir doktorander, säger Johanna Söderström.
"Vem som undervisar påverkar vilka perspektiv som finns i kurserna." säger Johanna Söderström (t.h.). Foto: Mikael Wallerstedt
Bred representation bra även för studenterna
Att se över arbetsfördelningen bland den undervisande personalen kommer också gynna studenterna. Man har till exempel tidigare sett till att professorer undervisar på A-kurserna för att signalera för studenterna att deras utbildning är viktig. Men frågan är exakt hur arbetsfördelningen ser ut, inte bara mellan nivåer, men också i fråga om kursansvar kontra föreläsningar och andra former av undervisning.
− Vem som undervisar påverkar vilka perspektiv som finns i kurserna. Det handlar också om representation, vilka förebilder studenterna får. Och det är inte bara fråga om kön naturligtvis, utan variation på flera olika dimensioner som är intressant, som till exempel senioritet, säger Johanna Söderström.
Undersökningen väntas bli klar våren 2025.
Sandra Gunnarsson
Fakta: Medel för jämställdhetsintegrering 2024
Johanna Söderström och Luise Bendfeldts projekt Rättvis arbetsfördelning? Undersöka tillgången till prestigefull undervisning – utforma rättvisa och transparenta policyer har tilldelats 198 729 kronor.
Ett annat projekt som också tilldelades medel för jämställdhetsintegrering är Genus och juridik: Jämställdhetsintegrering på den Juridiska fakulteten. Projektet leds av Laima Vaige, docent vid Juridiska institutionen, och har tilldelats 40 000 kronor. Hon kommer anordna en seminarieserie som syftar till att skapa en djupare förståelse för jämställdhet mellan kvinnor och män inom den juridiska fakulteten.