Redo för år två
Drygt ett år in på den nya mandatperioden är det dags att ta pulsen på fakultetsledningen. Hur har det första året varit för vicerektor Charlotte Platzer Björkman och vad kommer att prägla teknisk-naturvetenskapliga fakulteten framöver?
Med många nya personer på ledande poster gick inledningen av förra hösten åt till att lära känna varandra, sätta sig in i uppdrag och samordna arbetsprocesser. Förutom nya sektionsdekaner tillträdde även nya ordföranden för naturvetenskapliga och tekniska utbildningsnämnden. En riktig rivstart, som ändå var hanterbar för vicerektorn.
– Från första början har jag haft väldigt mycket stöd från såväl ledningshåll, förvaltning som verksamhet. Alla, nya som erfarna, kom också in med stort engagemang och nya tankar och idéer och ivriga att försöka arbeta för förbättringar, säger Charlotte Platzer Björkman.
– Jag tycker att det här första året har präglats av hur bra fakultetsnämnden, fakultetsledningen och gruppen av prefekter har fungerat. Alla har varit samarbetsvilliga, lösningsorienterade, kreativa och positivt inställda.
Omvärldsfaktorer påverkar
Samtidigt har det varit ett år av omvälvande världshändelser som påverkat universitetets dagliga verksamhet. Enligt vicerektorn lär krig, klimatförändringar och ekonomisk kris även ge avtryck i kommande verksamhetsplanering. Där blir höstens budget- och forskningspropositioner från regeringen viktiga riktlinjer.
– Vi har gjort olika inspel eftersom vi ser att vi har mycket att bidra med på olika sätt. Det här året har vi stått i tät dialog med ministrar, finansiärer och teknikföretag, och tryckt på hur kritiskt det är att bromsa urholkningen av finansieringen av utbildning. Vi har också lyft förutsättningar för att bedriva excellent forskning inom naturvetenskap och teknik, där inte minst forskningsinfrastrukturer är kritiska inom många områden.
Flera stora utvärderingar
Just nu ser fakulteten över fördelningsmodellen för grundutbildning och granskar parallellt forskningsprogrammens basfinansiering. Samtidigt har man under året inlett det stora arbetet med forskningsutvärderingen KoF24. I början av oktober ska fakulteten ta emot externa bedömarpaneler. Deras uppgift är att utvärdera basdata och självvärderingar samt bedöma kvalitén på pågående forskning.
Bedömarpanelerna ska även intervjua fakultetetens institutioner och program, bland annat för att identifiera möjligheter och utvecklingsförslag till framtida satsningar och organisatoriska förändringar.
Hur ligger fakulteten till inför KoF24:s panelbesök?
– Planeringen är i fas, men i något fall behöver vi ersätta en panelmedlem som tvingats hoppa av i sent skede. Det blir en intensiv vecka för fakulteten, och jag ser mycket fram emot att ta del av panelernas synpunkter och reflektioner. Vi har ambitionen att vara ett internationellt toppuniversitet och återkoppling från internationella paneler på vår forskning som helhet är värdefullt stöd till vårt interna arbete.
Värdefulla bidrag till forskningssatsningar
Det gångna året har fakulteten även kunnat fira en rad framgångar, däribland rekordhögt utfall i Vetenskapsrådets stora utlysning 2023, inrättandet av fyra tvärvetenskapliga excellenscentra och fjorton Wallenberg Scholars varav fem nyutnämnda. Wallenbergprogrammen WISE och DDLS har beviljat bidrag samt medel för nya fakultetstjänster, Stiftelsen för strategisk forskning har finansierat ett nytt centrum vid fakulteten för strategiska metaller och mineral, och Vinnovas positiva utvärdering av kompetenscentrum vid fakulteten har resulterat i ytterligare fem års finansiering.
– Vi fick även nya permanenta regeringspengar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet för batteriforskning och ökad utbildning mot elektrifiering, det är en unik satsning.
Samtidigt är det lätt att bara lyfta fram finansieringen, menar vicerektorn.
– Viktigast är resultaten och det underliggande arbetet, den kompetens som byggs upp, det är det som är vårt verkliga bidrag till samhället.
Fakulteten lockar studenter och samverkanspartners
När det gäller höstens ansökningsstatistik visar även den på positiva siffror för fakulteten. Antalet förstahandssökande till Teknat ökar med 13 procent jämfört med höstterminen 2023, där civilingenjörsprogrammen står för en 18-procentig ökning. Populärast är civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi med 510 sökande, en ökning på 26 procent. Bland högskoleingenjörsprogrammen ökar kärnkraftteknik mest och går från 13 till 34 sökande från 2023.
– Det är glädjande att våra utbildningar är attraktiva, jag tror också att den nationella diskussionen om det breda behovet av STEM-kompetens har påverkat årets söksiffror, säger Charlotte Platzer Björkman.
Vicerektorn lyfter även lyfta de positiva effekterna för fakultetens utbildning och forskning genom fakultetens många strategiska partnerskap, vilka ökat kontaktytorna och möjligheterna till samverkan. Under året har flera nya partnerskap ingåtts, senast med stålföretaget Alleima. Fakulteten har även tillsammans med Chalmers och Lunds universitet lanserat ett industriråd med fyra företagspartners, Volvo Cars, Northvolt, Scania och AB Volvo. Rådet är kopplat till regeringens batterisatsning, vars arbetsgrupp leds av professor Kristina Edström.
Ny universitetsövergripande satsning
Snart ser även ett nytt forskningsinitiativ dagens ljus. Uppsala University Future Institutes (UUniFI) är en universitetsövergripande satsning på initiativ av rektor. Däri ingår Centre for Sustainable Transformations som invigs hösten 2024. Det ska åtföljas av fem institut varav ett inom grön energiomställning under ledning av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
– Det kommande året blir spännande. Visst finns det utmaningar, men med fakultetens alla kompetenta och engagerade medarbetare och studenter ser jag med tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet tillsammans.
Anneli Björkman