Vad händer på utbildningsområdet inom fakulteten?

Med fakultetsnämndens beslut i november är fördelningen av statsanlag till fakultetens utbildning på grund- och avancerad nivå nu spikad. En översyn av modellen med ämnesfaktorer inleddes redan 2021 och följdes 2022 av en förslagsfas på fördelningsmodell. Processen har tagit längre tid än förväntat, något som enligt Lisa Freyhult berott dels på behovet av diskussion och förankring, dels svårigheten att samla in underlag.

– Sen är det svårt att omfördela från någonting man är van vid. En sån svårighet är det faktum att om man får en viss mängd pengar så kommer man anpassa sin undervisning efter det. Då kan man berätta hur undervisningen ser ut nu, men det är inte lika lätt att säga hur undervisningen skulle behöva se ut.

Inventering av kostnader

Utbildningsberedningens arbete med UGA har till stor del handlat om att analysera kostnader, särskilt sådana kopplade till laborativa moment och lärartid. En insikt är att trots att vissa utbildningar har höga kostnader för exempelvis infrastruktur och labbutrustning, så är lärartid kopplad till laborationer den största utgiftsfaktorn.

Resurserna för grundutbildning är knappa och att resurserna inte räcker till bottnar i det som fakulteten länge påpekat: prislapparna för utbildning ökar inte i samma takt som andra kostnader i samhället.

– Prislapparna har urholkats under lång tid, vilket syns på alla lärosäten. Men det verkar finnas en politisk medvetenhet om det, och vi fick nyligen en liten ökning av NT-prislappen (prislapp på utbildning inom naturvetenskap och teknik, reds. anm.), även om det inte är tillräckligt, säger Lisa Freyhult.

Effektivisering av utbildningar

Nu är tilldelningsmodellen dock på plats, vilket gör att fakulteten tydligare kan identifiera var medel behövs mest och fatta bättre beslut om resursfördelning och utbildningsstruktur. Utbildningsberedningen har även börjat se över utbildningsutbudet. Förutom vetenskapsområdets behov av små program undersöks om civilingenjörsprogrammen borde ges enligt en 3 plus 2-modell.

Enligt en sådan modell skulle studenter kunna ta ut en kandidatexamen efter tre års studier och därefter bygga på med ett masterprogram. Modellen kan vara mer flexibel och kan även vara mer attraktiv för internationella studenter, påpekar Lisa Freyhult.

– Samtidigt har den nuvarande femåriga utbildningen en fördel genom att vara sammanhängande, tydlig och mer fokuserad. Det är en komplex utmaning: hur dimensionerar vi utbildningar så att de kopplar till såväl studenters intresse som arbetsmarknadens behov i framtiden?

Insatser kring breddad rekrytering

Ett annat viktigt område är arbetet med att attrahera studenter från olika bakgrunder. I december fastställdes universitetets mål för breddad rekrytering, där fakulteten nu presenterat sina planer och aktiviteter för att uppnå målen perioden 2025 - 2027. Fakulteten arbetar dock redan med många av aktiviteterna, däribland riktade rekryteringsinsatser mot specifika kranskommuner där söktrycket till teknisk-naturvetenskapliga utbildningar är lågt.

– Men nu ska vi undersöka möjligheten att genomföra fokuserade insatser, som besök av gymnasieambassadörer, forskare och yrkesverksamma på skolor eller digitalt liksom skolbesök på universitetet, säger Lisa Freyhult.

– Vi planerar också för exempelvis pilotaktiviteter kring breddad rekrytering med partnerskapsföretag och ett antal lärardagar med lika villkorsmoment. Jag tror att det är smart att göra mindre, målmedvetna tester för att få en bättre förståelse av vad som fungerar bäst för att nå nya studentgrupper.

När det kommer till interna kurser, seminarier, konferenser och annat utbildningsstöd erbjuds det sedan länge av TUR, Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Men trots det stora och uppskattade utbudet har det varit svårt att få lärare att delta i utbildningsaktiviteterna.

– Vi har sett att det ofta är samma engagerade personer som deltar medan nyare lärare eller de utan starka nätverk inte alltid hittar till aktiviteterna.

Kurs för pedagogisk meritering

Den här terminen har TUR därför lanserat en särskild kurs bestående av seminarier och verkstäder på temat Undervisning i klassrummet. Kursen ska kunna räknas in i meriteringen för akademiska tjänster och utgöra en del av lärarnas pedagogiska fortbildning. Konceptet ska testas under ett år och har redan lockat ett 15-tal deltagare.

­– Seminarierna följs upp med diskussionsgrupper där lärarna reflekterar över hur de kan tillämpa det de lärt sig. Examinationen består av reflekterande seminarier samt auskultation vid ett undervisningsmoment. Det här hoppas vi kan leda till fler pedagogiska samtal i vardagen och konkreta förändringar i undervisningen.

Idag finns också ett stort antal excellenta lärare samlade inom fakultetens pedagogiska akademi. Många av dem har uttryckt intresse för att engagera sig i utbildningsnämnder, kommittéer, seminarier och strategiska diskussioner, något som enligt Lisa Freyhult borde tas tillvara bättre av fakulteten. Hon hoppas att de excellenta lärarna blir fler och påminner om det stöd TUR ger i form av workshops och skrivhandledning under ansökningsprocessen.

– Många lärare upplever att det är en krävande process, men de som genomfört den tycker att den varit väldigt värdefull.

Vad ser du speciellt fram emot den här våren?

– Jag ser fram emot den här 3 plus 2-utredningen. Den tycker jag ska bli jätterolig och den är jag personligen involverad i till stor del. Sen tycker jag att de här TUR-aktiviteterna som planeras ska bli jättespännande att följa, de tror jag deltagarna kommer att gilla.

Anneli Björkman