Verktyg för god forskningssed

Den interaktiva filmen The Lab som gjorts av amerikanska Office of Research Integrity spelar upp ett spännande drama där man kan välja att vara en av de inblandade och sedan pröva olika sätt att hantera situationen som uppstår på labbet. Ett bra verktyg för undervisning och egen eftertanke.

Vid Uppsala universitet används Ouriginal (tidigare Urkund) som system för plagiatkontroll.
Mer information om plagiat finns i URKUNDs Plagiathandbok (pdf).

För den som överväger att anmäla oredlighet i forskning så finns det en klassisk steg-för-steg-guide av C K Gunsalus, med den träffande titeln How to Blow the Whistle and Still Have a Career Afterwards.

Den Europeiska kodexen för forskningens integritet är den främsta riktlinjen för god sed i forskning, förpliktande för alla som tar emot forskningsstöd inom EU:s program. Den är en självklar utgångspunkt för forskningsetiska överväganden även vid Uppsala universitet. Det är även den EU-stödda Global Code of Conduct for Research in Resource-Poor Settings, vilken syftar till att motverka så kallad “etik-dumpning” – dvs. att man sänker de etiska kraven när man bedriver forskning i andra länder.

I Sverige har VR sammanställt God forskningssed, som resonerar om hur relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet är att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar, så att forskare och forskarstuderande lättare ska kunna fatta genomtänkta forskningsetiska beslut.

En stor samling resurser återfinns på den europeiska webbplatsen The embassy of good science.

Vad betyder EU:s General Data Protection Regulation för forskningen egentligen? Här följer vägledning till de viktigaste aspekterna:

Datainspektionen: Dataskyddsförordningen (GDPR)
Sveriges Kommuner & Landsting: Dataskyddsförordningen, GDPR
Uppsala universitet: Dataskyddsförordningen - så här fungerar den

Tänk på att offentlighetsprincipen gäller forskning som utförs av samhället, av kommuner, landsting och stat – och därför kan uppgifter insamlade i forskningen begäras ut (Tryckfrihetsförordning - SFS 1949:105). Det råder förvisso i utgångsläget sekretess vid medicinska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga studier, men det hindrar inte att det är möjligt att ta del av dem. Exempelvis granskare vid tidskrifter eller vid en disputation, personer med uppdrag att utreda oredlighet, eller andra forskare som vill använda materialet för vidare forskning, kan vara behöriga att göra det.

I ett prejudicerande beslut sade CEPN att informationen till deltagare ska innehålla en formulering av detta slag: ”Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem”. (Källa: Centrala Etikprövningsnämndens beslut, diarienummer Ö 5-2004.)

Kodade personuppgifter är inte detsamma som att uppgifterna är anonymiserade. Termer som att kodade uppgifter är anonyma, anonymiserade eller avidentifierade bör inte användas om man inte avser säga att koden är förstörd och att identifiering inte längre är möjlig.

Datainspektionen skriver följande om personuppgifter:
”All information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person är en personuppgift. Kodade uppgifter omfattas därmed också av lagen så länge det finns en kodnyckel bevarad med vars hjälp det är möjligt att identifiera enskilda individer. Det saknar betydelse var och hos vem kodnyckel förvaras.” (Källa: Datainspektionens beslut 2015-07-03, diarienummer 580-2014 respektive 559-2014)

Patientuppgifter inom hälso- och sjukvården är särskilt känsliga och omfattas därför av sekretess. Patientdatalagen tillåter inte att du får direktåtkomst till patientuppgifter för att söka efter lämpliga patienter till din forskning. Innan patientuppgifter får avslöjas för någon annan måste vårdgivaren göra en sekretessprövning och elektronisk direkttillgång till patientuppgifter kan sedan bara ges till dem som arbetar hos vårdgivaren eller som enligt patientdatalagen tillåts ha sådan åtkomst till uppgifterna. (Källa: Datainspektionens beslut 2018-05-24, diarienummer 2495-2017.

Några andra aspekter:

• Inhämta samtycke för forskning
  Se World health organizations (WHO) riktlinjer för inhämtning av samtycke för forskning: The Process of Obtaining Informed Consent (pdf)
• Avidentifiering
  Behöver du se till att personuppgifter avidentifieras, eller att tabeller inte ska röja information? Här är två guider som beskriver vad du kan tänka på: 18 identifierande uppgifter för de-identifiering (NIH) och Statistisk röjandekontroll (pdf) (SCB)
• Använda personuppgifter i examensarbetet
  Högskolan i Halmstad har tagit fram en tydlig steg-för-steg-guide för insamling av personuppgifter för examensarbeten. Vad gäller studenters åtkomst till journaluppgifter, har Karolinska institutet tagit fram tydlig information.
• Registerforskning - viktigt att tänka på.
  

Ethical Research Involving Children erbjuder vägledning och stöd för att barns värdighet ska respekteras i all slags forskning.

Att förmedla kunskap som möjliggör en ökad förståelse av den värld vi lever i är ett grundläggande ansvar för vetenskapssamhället, så de kunskaper som tas fram vid Uppsala universitet är naturligtvis värdefulla för samhällets medborgare och beslutsfattare. När forskare och lärare kommunicerar sina rön och kunskaper är det således viktigt att upprätthålla samhällets förtroende och att främja en genuin förståelse av ibland svårt ting.

Den grundläggande etiska principen för forskningskommunikation – respekt – finns uttryckt i den europeiska kodexen för forskningens integritet. Koden nämner respekt som fundamentalt; respekt för forskningsdeltagare, men även för kollegor och samhälle – vilket innefattar respektfull forskningskommunikation. Forskning bör kommuniceras ansvarsfullt, korrekt och transparent, enligt de danska universitetens nationella riktlinjer för god forskningskommunikation, som väl uttrycker den goda seden för forskningskommunikation.

När det gäller frågor om vem som rätteligen ska räknas som författare inom vetenskapen så är det viktigt att se hur skilda författarbegrepp används inom skilda fält. Inom många humanistiska discipliner är det fortfarande ett klassiskt författarbegrepp som tas för självklart, där arbetet i huvudsak sker i texten och där forskaren står för texten helt själv. Här är monografin den föredragna publiceringsformen.

Inom många samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen har det blivit allt vanligare med medförfattarskap, där skilda kompetenser tillsammans ansvarar för att rapportera det arbete som skett genom exempelvis observationer eller experiment. Här är artikeln det vanligaste sättet att sprida sina resultat.

Tusentals tidskrifter har anammat en rekommendation för medförfattarskap från en grupp medicinska tidskrifter, den så kallade Vancouvergruppen, som definierar en medförfattare som någon som uppfyller följande fyra villkor:

• Ha gjort ett substantiellt bidrag till själva forskningen, och
• Ha givit ett viktigt intellektuellt bidrag till skrivandet av rapporten, och
• Accepterat den version som ska publiceras, och
• Därmed accepterat ansvar för rapporten om frågor rörande dess tillförlitlighet eller integritet skulle uppkomma

Här är en kort film som förklarar poängen med rekommendationen:

För Uppsala universitet utgör denna rekommendation en utgångspunkt vid bedömningar av oberättigat hävdande av medförfattarskap, tillsammans med tidskrifters eventuella anvisningar och aktuell praxis inom vetenskapsfältet.

Fler insikter kring samförfattarskap erbjuder Project Wicced, National Research Committees of Norway och Taylor & Francis.

Det förekommer också att forskare använder medarbetarskap som utgångspunkt, inte minst inom storskaliga naturvetenskapliga projekt. Här är det vanligt att alla medarbetare listas som upphovsmän till en rapport eller artikel, ibland angivna som grupp snarare än individer. Formerna för sådant medarbetarskap utarbetas normalt genom avtal i det aktuella projektet.

European Association of Science Editors (EASE) har en checklista för etik inom författarskap:
Publication ethics checklist for authors (pdf)

Committee on Publication Ethics (COPE) har en guide för hur att hantera tvister gällande författarskap:
How to handle authorship disputes:a guide for new researchers (pdf)

En viktig strategi för att undvika konflikter rörande författarskap är att i förväg komma överens om vilka som skall delta i ett arbete, vad de ska göra och hur författarskapet ska hanteras:
Uppsala universitets mall för överenskommelse om medförfattarskap

Uppsala universitet har en rutin för hur affiliering ska anges vid publicering

För frågor kring intellektuellt ägande inom forskning kan riktlinjer avseende intellektuella tillgångar skapade vid Uppsala universitet (pdf) vara behjälpliga. Se även universitetets checklista för forskningsöverenskommelser.

Kliniska Studier Sverige är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner: på hemsidan informeras bland annat om pågående satsningar, lagar och regler, samt om hur kliniska studier steg för steg genomförs.

Det har utvecklats många skilda och mycket användbara riktlinjer/mallar för hur forskning ska rapporteras, som till exempel STROBE, PRISMA och STREGA. Enhancing the QUAlity and Transparency Of health Research (EQUATOR) har flertalet mallar: reporting guidelines

Det är viktigt att undvika bedrägliga tidskrifter eller sådana som är av så låg kvalitet att det är demeriterande att publicera i dem. Mer information om vad som är bra att tänka på hittar du på webbplatsen Think Check Submit. För att kontrollera om en tidskrift efter granskning uppfattas som tveksam på detta sätt kan du söka i Cabells Journal Blacklist (access endast från universitetets nätverk efter inloggning). Men tänk på att göra en egen bedömning av varje tidskrift! Att den finns på listan är en indikation på låg kvalitet men att en tidskrift inte är med på listan kan helt enkelt betyda att den ännu inte granskats. För att få en indikation på om open access-tidskrifter håller måttet kan man även se efter om de är med i Directory of Open Access Journals (DOAJ).

Ska du granska arbeten genom peer review? Ethics of Peer Review har en bra guide (pdf) till de frågor som kan uppkomma.

Inom forskarvärlden har öppen tillgång till publikationer betonats allt mer. Du kan läsa mer om att publicera med öppen tillgång på Uppsala universitetsbiblioteks webbsida om öppen tillgång till publikationer.

• I medarbetaringången finns särskilda sidor om forskningsdata.
• Standarder kring metadata och hur du bygger upp databaser samlas på webbplatsen FAIRsharing.org vilken utgår från de så kallade FAIR-principerna.
• Rekommendationer kring hanterandet av forskningsdata ges av Research Data Alliance och instruktiva resurser tillhandahålls även av European Open Science Cloud.
• Svensk Nationell Datatjänst har guider för hur du på bästa sätt hanterar olika typer av data: Guide för datahantering.
• När det gäller datahanteringsplaner så har Vetenskapsrådet sammanställt de centrala delar som en datahanteringsplan bör redogöra för, vilka du kan utgå från när du tar fram en datahanteringsplan: Centrala delar i en datahanteringsplan
• Biobank Sverige har information om forskning på biobanksprover.
• Öppen tillgång till forskningsdata i Sverige samordnas av Vetenskapsrådet, du kan läsa mer på deras webbsida om öppen tillgång till forskningsdata.
• För frågor omkring att spara och slänga forskningsmaterial, se universitetets Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial (pdf)

EPM skriver följande om etikprövning och studentarbeten på avancerad nivå:

Som forskning enligt etikprövningslagen räknas inte sådant arbete eller sådana studier som utförs endast (vår betoning) inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå (kandidat- eller magisternivå).

För att undantaget från kravet på etikprövning för studentarbeten ska gälla krävs att det enbart rör sig om ett moment i utbildningen. Arbetet får alltså inte ”överlappa” med ett forskningsprojekt och det får inte finnas någon tanke om att arbetet kan komma att leda vidare i ett ”vanligt” forskningsprojekt. Ser man redan från början i planeringen att man kommer att vilja publicera utfallet i en vetenskaplig tidskrift så är det en tydlig indikation på att det rör sig om sådan forskning som behöver etikprövas.

För frågor kring forskares återanvändning av studenternas arbeten, se följande artikel i Curie: Viktigt rättsfall om forskares användning av studentarbeten