Strategi för att hitta rätt finansiär
Det är viktigt att hitta finansiärer som passar dig och din forskning. Speciellt i början av din forskarkarriär kan det vara extra utmanande att navigera bland alla finansiärer och utlysningar. Här kan du lära dig hur du hittar rätt finansiärer för dina behov.
Olika typer av forskningsfinansiering
Det finns olika sorters finansiärer och finansiering. Du behöver hitta de som passar för dig och din forskning. Bedriver du grundforskning, behovsmotiverad forskning, eller innovationsdriven forskning? Passar din forskning för större samarbetsprojekt eller för individuella projektbidrag? Var på karriärstegen befinner du dig? Är du postdok, aspirerande forskningsledare, eller mer senior forskare? Alla dessa faktorer påverkar vilka forskningsfinansiärer och utlysningar som kommer passa dig.
Grundforskning eller innovationsforskning?
I punktlistorna nedan ser du exempel på olika finansiärer som finansierar grundforskning, behovsmotiverad forskning och innovationsdriven forskning. Inom vilken kategori passar ditt projekt in? Det kan också vara så att ett och samma projekt kan vinklas åt det ena eller andra hållet i en ansökan för att få projektet att passa in under flera av dessa finansiärstyper.
Exempel på forskningsfinansiärer för olika typer av forskning
Grundforskning
- Vetenskapsrådet
- Riksbankens jubileumsfond
- EU Pelare 1 (t.ex. ERC)
- Wallenbergstiftelserna
Behovsmotiverad forskning
- Forte
- Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)
- Formas
- Energimyndigheten
- Brottsoffer-myndigheten
Innovationsdriven forskning
- Vinnova
- EU Pelare 3
- Eurostars
Individuellt eller samarbetsbidrag?
Det finns både individuella bidrag som du söker som enskild forskare, och (ofta större) bidrag som flera forskare söker tillsammans för ett större samarbetsprojekt (för exempel på finansiärer, se listorna nedan).
Individuella bidrag är den vanligaste sortens forskningsbidrag. Om du söker ett individuellt bidrag kan du förstås fortfarande involvera andra forskare som medverkande/medsökande, men det är du som är huvudpersonen som bestämmer över och driver projektet. Om du tar med medsökande forskare ska de fylla en specifik, viktig roll; t ex en medsökande som a) är expert på metod X som du vill använda, eller b) har tillgång till ett material som är avgörande för ditt projekt. Vid ett individuellt bidrag är det främst du som huvudsökande som utvärderas.
I ett samarbetsprojekt, däremot, driver en projektgrupp (och ibland parter från industrin eller samhället) tillsammans ett större projekt, program eller centrum. Vid utvärderingen av en ansökan till ett sådant samarbetsprojekt utvärderas ofta hela gruppen och dess synergier. När du ansöker om medel för ett samarbetsprojekt är det avgörande att du har etablerat ditt konsortium i god tid före ansökans deadline. Det är också viktigt att ni noggrant beskriver ert samarbete och de synergier som förväntas uppstå.
Exempel på finansiärer och utlysningar för individuella- och samarbetsprojekt
Individuellt projekt
- VR projektbidrag
- Forte projektbidrag
- Formas – Utforska
- EU Pelare 1
Samarbetsprojekt
- Vinnova Excellenscentrum
- EU Pelare 2
- KAW Projekt av hög veteneskaplig potential
Var i karriären är du?
När du börjar leta efter finansiärer som kan passa dig kommer du snart upptäcka att vissa utlysningar riktar sig mot alla disputerade medan andra riktar sig mot olika karriärnivåer (postdok, professorer etc). Det kan vara bra att känna till att konkurrensen om de bidrag som alla disputerade är behöriga att söka, inom vissa områden, kan vara så hård att det kanske inte alls är lönt att söka som junior forskare (t ex VR projektbidrag inom medicin och hälsa). Inom andra områden kan man dock ha en god chans redan som nydisputerad (t ex VR projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap).
När det gäller de utlysningar som explicit riktar sig mot specifika karriärnivåer finns bl a utlysningar som riktar sig mot postdoktorer, mot forskare som just har börjat etablera sig som oberoende forskare, och mot välmeriterade seniora forskare. Leta upp de utlysningar som är relevanta för dig just nu, men börja även gärna fundera på vilka utlysningar som kan bli relevanta för dig i ditt nästa karriärsteg. Nedan ser du exempel på finansiärer och utlysningar som är relevanta i olika karriärsteg.
Exempel på bidrag för olika karriäråldrar
Postdok
- MSCA-PF (EU)
- VR internationell postdok
- Wenner-Gren Stiftelserna
- Formas Karriärstöd
- KAW postdok på Braod/MIT, Standford
- Forte Etableringsbidrag
- STINT
Junior forskare (ca 2–7 år efter PhD)
- ERC Starting grant
- RJ Pro Futura
- Wallenberg Academy Fellows
- VR Etableringsbidrag
- Göran Gustafssons Stiftelse
- SSMF Starting grant
- Formas Karriärstöd
Senior forskare (ca 7–12 år
efter PhD)
- VR konsolideringsbidrag
- ERC Consolidator grant
Väletablerade forskare
- Wallenberg Scholars
- ERC Advanced grant
- VR rådsprofessor
Hur hittar man sina finansiärer?
I Uppsala universitets Forskarhandbok hittar du den breda databasen Research Professional där du kan söka efter utlysningar. Du hittar även listor på vanliga (och ovanliga) finansiärer som du kan bläddra bland, samt ett utlysningskalendarium där universitetets Forskningsstöd samlar ett urval av aktuella utlysningar. Om du är intresserad av utlysningar inom medicin och farmaci finns även ett nyhetsbrev som du kan prenumerera på.
Undersök Forskarhandbokens samtliga resurser för att hitta forskningsfinansiärer.
Utöver dessa resurser kan det vara bra att göra egna sökningar på webben för att hitta stiftelser och andra finansiärer som stödjer ditt forskningsområde. Många av de större finansiärerna har nyhetsbrev som du kan prenumerera på. Du kan också få många bra uppslag genom att prata med dina kollegor och få reda på varifrån de brukar söka medel. Tänk på att du kan leta efter både svenska och internationella finansiärer.
Börja söka tidigt och smått
Börja tidigt i din forskarkarriär
Alla måste börja någonstans. Börja sök tidigt i din forskarkarriär, gärna redan under doktorandtiden. Under doktorandtiden är det ofta mest relevant med bidrag för konferensresor eller utbyten. Dessa ansökningar är mycket mindre än de ansökningar om postdok-medel och projektbidrag som du kommer avancera till när du har disputerat. Det är därför ett bra sätt att bekanta dig med ansökningsförfarandet och börja öva upp dina ansökningsfärdigheter.
Mindre bidrag som nydisputerad
Som nydisputerad börjar man ofta söka mindre bidrag från mindre finansiärer. De är ofta mycket lättare att få än de stora (t. ex. VR, Forte, RJ). Men lyckas du få ett par sådana mindre bidrag så har du snart fått ihop din första miljon! Ditt första mindre forskningsbidrag kanske kan hjälpa dig att göra den där viktiga förstudien som styrker ditt val av frågeställning eller visar att ditt större projekt är genomförbart. Sådana data kan öka dina chanser drastiskt att få ett större bidrag senare.
Kombinera medel från flera finansiärer
Tänk på att du kan söka medel för samma idé från flera finansiärer, och på så sätt skramla ihop pengar för ett helt projekt. Men se till att du finansierar olika delar av projektet med medlen från de olika finansiärerna.
Planeringsbidrag
Det kan också vara bra att känna till att det finns bidrag som du kan söka för förberedelse inför en ansökan (ofta kallade planeringsbidrag eller seed funding). Du kan till exempel söka medel för att anordna ett möte eller en workshop med syfte att etablera nya nätverk, utveckla nya forskningsfrågor eller mer konkret arbeta fram en ansökan. Det finns interna planeringsbidrag att söka vid universitetet för att utveckla en EU-ansökan. Men det finns också många externa finansiärer som regelbundet utlyser planeringsbidrag. Nedan ser du några exempel.
Exempel på utlysningar med fokus på planering av framtida ansökningar
- Riksbankens jubileumsfond – Forskningsinitiering
- Vetenskapsrådet – Bidrag för planering av klinisk studie
- MSB – Planeringsbidrag för EU-ansökan
- Uppsala universitet – Bidrag till verifiering för samverkan
- Cancerfonden – Planeringsgrupp
- Vinnova – Planeringsbidrag
- Forte - Planeringsbidrag
Lär känna olika finansiärer
Fokusera inte bara på en eller två finansiärer, utan sprid ut dina chanser hos många, särskilt i början av din karriär.
Du måste hitta finansiärer som passar för dig och din forskning. Ett första steg är att undersöka om du är behörig att söka ett visst bidrag från en finansiär. Om du inte uppfyller alla behörighetskriterier är det inte lönt att söka. Din ansökan kommer att sorteras bort.
Det är heller ingen idé att försöka pressa in ditt projekt i en utlysning där det inte passar. Om en finansiär t ex ger bidrag till cancerforskning, batteriforskning eller demokratiforskning, så måste projektet på ett direkt (inte krystat) sätt beröra detta ämne. Passar inte ansökan in i finansiärens profil, spelar det ingen roll hur bra den är; den kommer avslås. Du behöver alltså ställa dig frågan: Passar du och din forskning så pass bra för denna utlysning så att det är värt att lägga ner den tid det tar att ansöka?
Läs på om finansiären och utlysningen för att få reda på om den passar dig eller inte.
- Vad är finansiären ute efter i just denna utlysning? Stämmer du in på den profil och det forskningsämne de beskriver där?
- Vilken typ av projekt brukar finansiären finansiera? Information om beviljade projekt kan man ofta hitta på finansiärens webbsida eller i olika former av databaser. För de statliga finansiärerna som lyder under offentlighetsprincipen har du t.o.m. rätt att begära ut tidigare ansökningar som blivit beviljade. Att läsa sådana ansökningar inom ditt ämne kan ge dig bra ledtrådar till vad som funkar hos just denna finansiär.
- Vilken typ av forskning finansierar finansiären? Grundforskning, samhällsrelevant forskning, eller innovationsdriven forskning? Passar din forskning in hos just denna finansiär?
- Vad har finansiären för policy/mission statement? Här kan man ofta få ledtrådar till vad finansiären är ute efter.
- Har finansiären någon primär målgrupp som de finansierar (juniora eller seniora forskare, kliniker etc)? Stämmer målgruppen in på dig? Kolla upp vilka personer som tidigare har fått medel från denna finansiär. Liknar de dig?
- Prata med kollegor som tidigare fått medel från denna finansiär. Tror de att du kommer passa in?
- Om möjligt, gå noggrant igenom utvärderingskriterierna för utlysningen. Dessa kommer att ge dig viktiga ledtrådar till om utlysningen passar dig eller inte. För de större statliga finansiärerna är kriterierna ofta enkla att hitta, och mycket utförliga. För mindre stiftelser kan kriterierna vara svårare att få tag i (och mindre tydliga).
Allt detta kommer tillsammans ge dig en bra bild av huruvida en finansiär passar dig och din forskning.
Om din ansökan avslås
Alla forskare får avslag! Ge inte upp utan fortsätt söka! Men innan du söker igen, försök att alltid analysera varför din ansökan avslogs. Gå noggrant igenom eventuella kommentarer från utvärderare. Var denna finansiär rätt för dig och din forskning, eller behöver du kanske hitta andra finansiärer som passar bättre?
När du reviderar din ansökan för att skicka in den till en ny finansiär eller ny utlysning, se till att du gör alla ändringar som behövs för att följa den nya finansiärens specifika instruktioner. Kom även ihåg att du ofta behöver rama in (frame) projektet något annorlunda för att det ska passa en viss finansiärs syfte och inriktning. Det är mycket sällan det funkar att skicka exakt samma ansökan till flera olika finansiärer.
