Sverige satsar stort på forskning – men genomslaget ökar inte
Sett till de satsningar som görs borde Sverige ha ett större vetenskapligt genomslag mätt i citeringar än vad som är fallet. Bilden är från en arkeologisk utgrävning i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet.
Sverige satsar mer på forskning än nästan alla andra OECD-länder. Men resultaten i form av vetenskapligt genomslag borde vara större. Det visar Vetenskapsrådets nya rapport Forskningsbarometern 2025.
Forskningsbarometern 2025 från Vetenskapsrådet ger en samlad bild av hur svensk forskning och utveckling (FoU) står sig i internationell jämförelse.
Bland de svenska universiteten placerar sig Uppsala universitet i toppen när det gäller omfattningen av forskningsverksamheten. De så kallade breda etablerade universiteten – Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå – står tillsammans för drygt hälften av alla FoU-medel inom högskolesektorn.
Här är några av de viktigaste resultaten i rapporten:
- Sverige har en av världens mest forskningsintensiva ekonomier, 3,6 procent av BNP gick 2023 till forskning och utveckling. Endast Israel och Sydkorea satsar mer.
- Näringslivet står bakom den största delen av Sveriges FoU-satsningar. Universitetens forskningsbudgetar påverkas däremot av minskad köpkraft och oförändrade statliga anslag.
- Privata stiftelser får allt större betydelse som forskningsfinansiärer.
- Sverige har tredje flest forskare per invånare i OECD och antalet forskare ökar under analysperioden, särskilt inom högskolesektorn.
- Sverige hamnar på sjätte plats i OECD när det gäller antal publikationer per invånare.
- Antalet högciterade publiceringar har ökat kraftigt under 2000-talet, men andelen ligger relativt stabilt. Sverige hamnar först på elfte plats när genomslaget av citeringar mäts. Vetenskapsrådet konstaterar i rapporten att FoU-satsningarna visserligen resulterar i fler publikationer och fler forskare, men det relativa genomslaget ökar inte.
Anders Berndt
Fakta Forskningsbarometern 2025
- Publiceras vartannat år av Vetenskapsrådet.
- Ger en samlad bild av svensk forskning i internationell jämförelse.
- Fokuserar på tre områden: finansiering, personal och vetenskaplig publicering.
- Analysperiod: 2021–2023.