Undersökning visar ojämn könsfördelning i undervisningen

Forskarna Luise Bendfeldt och Johanna Söderström vid Statsvetenskapliga institutionen, som genomfört studien, konstaterar också att kvinnors undervisning är spridd över fler kurser än mäns, särskilt bland professorer.

– Det kan finnas könsskillnader när det gäller vem som säger ja och vem som säger nej till olika typer av undervisning, liksom en vilja att kliva in och fylla eventuella luckor.

Eftersom kvinnor lägger mer tid på rättning får de mindre utrymme för uppgifter med direkt studentkontakt. Det påverkar synligheten bland studenter och kan i sin tur påverka valet av handledare.

– Skillnaderna i handledning kan delvis bero på hur handledningen är organiserad på institutionsnivå. Kvinnliga doktorander kan gynnas mer av att bli tillfrågade direkt om att handleda, snarare än att själva behöva matcha sig till uppsatser, som det för närvarande är organiserat vid vår institution.

”Pedagogiskt hushållsarbete”

Rapporten visar att kvinnor lägger mer tid på undervisningsadministration, eller ”pedagogiskt hushållsarbete”, uppgifter som ofta underskattas tidsmässigt och pågår under hela året genom många möten.

– Vi ville ta reda på hur de empiriska mönstren ser ut på institutionen. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till mer välgrundade beslut. Samtidigt kanske ansvariga kan fundera på om män tillfrågas i samma utsträckning som kvinnor att utföra det arbetet. Samtal om pedagogisk karriärplanering vara användbara här och diskussionen kan också lyftas mellan olika institutioner på universitetet.

Luise Bendfeldt och Johanna Söderström menar att undervisningens synlighet som helhet för närvarande inte är ett problem vid Statsvetenskapliga institutionen, men att den här typen av studier behövs för att se om de undervisande lärarna som studenter möter är representativa.

Långsam förändring

Kontinuitet i undervisningen skapar stabilitet men kan samtidigt hämma förnyelse. Kurser, särskilt på masternivå, ges ofta av samma lärare under många år, vilket försvårar för nya lärare att bredda sina undervisningsportföljer.

– En möjlig lösning skulle kunna vara att rotera lärare eller skapa fler masterkurser. Hur bör man väga dessa inlåsningseffekter mot en önskan om kontinuitet i undervisningen? Finns det ett konkret ideal att uppnå, eller handlar det om ett pågående utvecklingsarbete på institutionen? Vi hoppas att rapporten används som underlag för bredare diskussioner. För närvarande arbetar en grupp med strukturen för våra masterkurser, så vi hoppas att rapporten kan bidra med insikter i det arbetet.

Det är också en utmaning att säkerställa att alla lärares preferenser och behov i olika karriärfaser kommer fram.

– Här kan olika forum vara en lösning. Till exempel skulle undervisningspreferenser kunna skrivas in tydligare i de individuella planeringsdokumenten eller tas upp vid till exempel medarbetarsamtal. Det är särskilt viktigt eftersom preferenser kan förändras över tid och olika karriärstadier kräver olika undervisningserfarenheter. Att sakna vissa former av undervisningserfarenhet kan i själva verket vara ett allvarligt hinder för karriärutveckling.

Transparens och rättvisa

Rapporten efterlyser mer transparent analys av undervisningsmönster. En sådan kartläggning ökar rättvisan och legitimiteten i fördelningen av undervisning och minskar oro för särbehandling.

– Att göra sådana analyser förutsätter dock att alla fyller i sina individuella undervisningsplaner på samma sätt, och tillräckligt detaljerat, till exempel genom att skilja mellan olika typer av undervisning.

Olika lärare har olika preferenser, kompetenser och karriärbehov.

– Det finns inte nödvändigtvis en enda konkret och ideal modell för hur undervisning bör bedrivas. Återigen skulle kontinuerliga diskussioner och gemensam planering i pedagogiska karriärsamtal vara mycket värdefulla.

Luise Bendfeldts och Johanna Söderströms rapport föreslår generellt en mer strukturerad pedagogisk karriärplanering, med regelbundna avstämningar och samtal om undervisningsutveckling.

Könsskillnaden antyder att enskilda lärare också bör fundera över hur spridda deras undervisningsuppdrag är, och diskutera detta med sin studierektor.

Johan Ahlenius