Arbetsbeskrivning för professorer vid Historisk-filosofiska fakulteten

En betydande del av fakultetens anslag används för att finansiera anställningarna för fakultetens professorer. Det finns därför anledning för fakulteten att klargöra de arbetsuppgifter och ansvarsområden som är förknippade med denna anställningsform, vilket är bakgrunden till föreliggande dokument. Syftet är att ge vägledning både åt de personer som är professorer och åt prefekter och andra beslutsfattare vid fakulteten. Genom den nedanstående beskrivningen kan nyblivna och blivande professorer snabbt få en överblick över arbetets karaktär och de insatser hen förväntas göra. Prefekter bör använda beskrivningen i sin verksamhetsplanering för att fördela uppgifter bland de anställda och för att säkerställa att institutionens uppdrag fullgörs.

De professorer som är anställda vid fakulteten har fått sina anställningar på olika sätt, exempelvis genom rekrytering, befordran eller kallelseförfarande. Vilka insatser som förväntas av en professor är emellertid oberoende av hur vederbörande erhållit sin tjänst. Nedan urskiljs fyra huvuduppgifter. Hur dessa uppgifter fördelas bland institutionens professorer och andra lärare beslutas av institutionsledningen, i samråd med kollegiet, utifrån verksamhetens behov. Många av de uppgifter som räknas upp ingår även i tjänstebeskrivningar för andra kategorier, såsom universitetslektorerna. Det som framför allt särskiljer kraven på professorer är de uppgifter som diskuteras under rubriken ”3. Ledning".

1. Forskning

En av professorernas huvuduppgifter är att bedriva egen forskning av hög kvalitet som regelbundet resulterar i publikationer i ledande vetenskapliga tidskrifter eller andra lämpliga sammanhang. Professorn förväntas även bidra på andra sätt till att utveckla den relevanta forskningsmiljön, såsom genom att odla relationerna till andra miljöer (se vidare 4. Samarbete och samverkan). Hur stor andel av arbetstiden som skall ägnas åt forskningsuppdraget kan variera över tid,
beroende bland annat på professorns övriga arbetsuppgifter. Andelen beslutas av prefekt eller föreståndare. Professorernas forskning finansieras genom fakultetsanslaget och/eller genom externa anslag. Hur stor del av fakultetsanslaget som används för att finansiera den enskilda professorns forskning kan också variera över tid. Regelbundna uppföljningar av professorernas forskningsinsatser sker bland annat i form av medarbetarsamtal, där resultaten av insatserna och den vidare planeringen diskuteras.

2. Utbildning

Professorer förväntas vara aktiva både som lärare och som handledare. Detta gäller inte bara forskarutbildningen, där professorerna är en viktig resurs bland annat genom insatser som handledare åt doktorander, utan även på lägre nivåer. Professorernas insatser på de lägre nivåerna är viktiga för att säkerställa att undervisningen är forskningsanknuten. Det ansvar som professorerna har vad gäller undervisningen innefattar även att delta i planeringen av kursutbudet samt i framtagandet av nya kurser och program, och mer allmänt att ta initiativ för att utveckla verksamheten. Besluten om den enskilda professorns insatser på detta område måste beakta en rad omständigheter, såsom det aktuella kursutbudet, professorns forskningsinriktning, doktorandernas avhandlingsprojekt, och så vidare. Professorernas insatser inom undervisningen medför givetvis även ett ansvar för att utföra de grundläggande administrativa uppgifter som sammanhänger med insatserna ifråga.

3. Ledning

Professorerna förväntas vidare att vid behov åta sig formella ledningsuppdrag av olika slag (prefekt, studierektor, ledamot i institutionsstyrelse med mera). De har dessutom ett speciellt ansvar för att ta initiativ till och medverka i ansökningar om externa forskningsanslag. Detta gäller inte enbart anslag till egen forskning utan även, när sådana möjligheter finns, ansökningar som kan involvera doktorander, yngre forskare eller på andra sätt förstärka den gemensamma forskningsmiljön vid institutionen. De bör även bidra genom att visa akademiskt ledarskap på mer informella sätt, som exempelvis genom att delta i diskussionerna kring institutionens långsiktiga strategiarbete (både vad gäller forskning, utbildning och andra relevanta aspekter). Som en del av professorernas ansvar som forskningsledare ingår också att agera som ”mentorer” gentemot de yngre forskarna vid institutionen och därvid ge råd om karriär- och forskningsplanering.

4. Samarbete och samverkan

Bland de uppgifter som har att göra med akademiskt ledarskap ingår även sådana som rör samarbete. Professorerna förväntas bidra genom att odla och konsolidera institutionens relationer till andra miljöer och forskare, både i Sverige och utomlands. Detta kan ske exempelvis genom att professorerna arrangerar och bjuder in externa forskare till workshops och seminarier, genom att de verkar för att doktorander ges tillfälle att spendera en del av sin tid inom utbildningen vid någon annan institution, samt genom att ta initiativ till mer långsiktiga samarbeten med andra institutioner och lärosäten. Andra insatser av detta slag inkluderar uppdrag som referentgranskare för tidskrifter och bokförlag, i Sverige och utomlands, opponent- och betygsnämndsuppdrag, samt vetenskapliga förtroendeuppdrag, till exempel hos organisationer såsom Vetenskapsrådet och European Research Council.

Ett annat viktigt sätt att bidra på detta sätt är genom att åta sig uppdrag av olika slag på andra nivåer inom universitetets organisation än institutionsnivån, såsom fakultets- och områdesnivåerna (dekan, prodekan, ledamot i rekryteringsgrupp, och så vidare). De kollegiala beslutandeformer som präglar arbetet vid Uppsala universitet förutsätter att alla seniora forskare och lärare är beredda att åta sig sådana förtroendeuppdrag.

En tredje form av samverkan avser samverkan med det omgivande samhället, såsom populärvetenskapligt författarskap, insatser som föredragshållare, och utredningsuppdrag från andra myndigheter och organisationer. Olika individer kan ha olika fallenhet eller intresse för sådana uppdrag, och hänsyn måste givetvis tas till detta.