Arbetsordning för Uppsala universitet

Konsistoriet

1 § Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.[4]

Vid Uppsala universitet har styrelsen namnet konsistorium.

Rektor

2 § Rektor är universitetets myndighetschef.[5]

Vetenskapsområden

3 § Uppsala universitets verksamhet organiseras i följande vetenskapsområden:

• Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
• Vetenskapsområdet för medicin och farmaci
• Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Fakulteter

4 § Vetenskapsområdena är organiserade i fakulteter.

Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns följande fakulteter:

• Teologiska fakulteten
• Juridiska fakulteten
• Historisk-filosofiska fakulteten
• Språkvetenskapliga fakulteten
• Samhällsvetenskapliga fakulteten
• Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci finns följande fakulteter:

• Medicinska fakulteten
• Farmaceutiska fakulteten

Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap finns följande fakultet:

• Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Institutioner

5 § Verksamheten bedrivs inom institutioner, om inte annat beslutats för viss verksamhet. Varje institution tillhör en fakultet.

Universitetskollegiet (tillika permanent hörandeförsamling)

6 § Vid Uppsala universitet finns ett universitetskollegium som utgör permanent hörandeförsamling.

Internrevisionen

7 § Vid universitetet finns en internrevision direkt underställd konsistoriet.[6]

Universitetsförvaltningen

8 § Vid universitetet finns en universitetsförvaltning.

Universitetsbiblioteket

9 § Vid universitetet finns ett universitetsbibliotek.[7]

4 kap. Konsistoriet

Sammansättning

Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen.

Regeringen får efter framställning från en högskola besluta att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov.

Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. Förordning (2018:1131).[8]

Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Förordning (2018:1131).[9]

Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.

Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen.

Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas.

De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2018:1131).[10]

1 § Konsistoriet består av ordföranden och fjorton andra ledamöter.

2 § Lärarna utser tre ledamöter. Konsistoriet beslutar i särskild ordning om närmare föreskrifter om valförfarandet för ledamöter som utses av lärarna.

3 § Studenterna utser tre ledamöter. Ledamöter som utses av studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Ledamöter som utses av studenterna, utses för en mandatperiod om högst ett år i taget.

Uppgifter

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.[11]

4 § Konsistoriet beslutar om universitetets interna organisation. Detta innefattar beslut om vilka vetenskapsområden, områdesnämnder, fakulteter och fakultetsnämnder som ska finnas.

5 § Konsistoriet beslutar enligt följande (punkt 1−11):

1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och universitetets organisation,
2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt att säkerställa att det vid universitetet finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt,
3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228),
5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
6. i frågor som enligt 2 kap. 15 § högskoleförordningen (1993:100) ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid universitetet eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 § högskoleförordningen,
7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100),
8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om universitetets övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning,
9. om en anställningsordning,
10. om viktigare föreskrifter i övrigt,
11. i övriga frågor som är av principiell vikt.

Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd. Förordning (2010:1064).[12],[13]

Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte

1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
2. styrelsen har beslutat något annat.

Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).[14]

Ovanstående punkt 11 gäller då det inte förutsätts att beslut fattas av personer med vetenskaplig kompetens eller av en grupp av personer där majoriteten har vetenskaplig kompetens.

6 § Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga ledamöter i konsistoriet.[15]

7 § Konsistoriet beslutar också:

12. om sina egna arbetsformer,

13. om formerna för framtagande av förslag om rektor och för att utse prorektor utöver vad som anges i 5 och 6 kap,

14. om närmare föreskrifter om valförfarandet för ledamöter i konsistoriet som utses av lärarna utöver vad som anges i 6 kap 3 §,[16]

15. om förslag till anställning som rektor,[17]

16. om att utse prorektor efter hörande av lärare, övriga anställda och studenter enligt 5 och 6 kap. och på det sätt som konsistoriet i övrigt beslutar,

17. om anställning av universitetsdirektör efter förslag från rektor,

18. om avsteg från principen att vissa beslut ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens om det finns särskilda skäl,[18]

19. om en verksamhetsplan för myndigheten,[19]

20. om övriga beslut rörande uppdrag och budgetramar för rektor, områdesnämnderna samt vissa enheter under rektor,

21. om viktigare mål- och regeldokument gällande universitetet som helhet,

22.om ägardirektiv till holdingbolag,

23. om svar på remisser av särskild vikt,

24. om mottagare av vissa utmärkelser och priser.

Ovanstående punkt 1−24 får inte delegeras vidare.

5 kap. Rektor

1 § Anställningen som rektor är reglerad i högskoleförordningen.[20] Rektor ska ha en ställföreträdare, som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst, och som i övrigt ersätter rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.[21][22] Vid Uppsala universitet benämns rektors ställföreträdare prorektor. Konsistoriet beslutar i särskild ordning om ytterligare ställföreträdare för rektor.

Process att föreslå rektor och utse prorektor

Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).[22]

Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.

Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen. Förordning (2010:1064).[23]

Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. Förordning (2010:1064).[24]

2 § Konsistoriet inleder processen i god tid, normalt ett och ett halvt år innan rektors och prorektors mandatperioder tar slut, genom att besluta om att inleda en rekryteringsprocess i öppen konkurrens alternativt beslutar om att undersöka förutsättningarna för en förenklad process för omförordnande.

3 § En rekryteringsgrupp bestående av åtta ledamöter utses. Två externa ledamöter från konsistoriet utses av konsistoriet. Tre personer med vetenskaplig kompetens och en företrädare för övriga anställda utses av sina respektive representanter i universitetskollegiet. Två ledamöter utses av studenterna enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Konsistoriet utser ordförande i rekryteringsgruppen. Rekryteringsgruppen beslutar om sina arbetsformer.

4 § Processerna att föreslå rektor och utse prorektor ska vara separata.

Processerna att föreslå rektor och utse prorektor följer följande ordning vid rekrytering i öppen konkurrens:

1. Rekryteringsgruppen tar fram förslag och samråder med konsistoriet om kravprofil. Rekryteringsgruppen remitterar förslaget till universitetskollegiet.
2. Konsistoriet beslutar om kravprofil.
3. Rekryteringsgruppen tar fram en lista på kandidater. Rekryteringsgruppen ska så långt som det är möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.
4. Rekryteringsgruppen samråder med konsistoriet om kandidater till hörande.
5. Rekryteringsgruppen lämnar namn på kandidater som ska höras till universitetskollegiet.
6. Hörande genomförs. Konsistoriets ledamöter har närvarorätt, men inte yttranderätt vid hörandet.
7. Universitetskollegiet överlämnar sitt förslag till rekryteringsgruppen.
8. Rekryteringsgruppen överlämnar sitt förslag till konsistoriet.
9. Konsistoriet beslutar om förslag till rektor och överlämnar det till regeringen.

Vid utseende av prorektor gäller på motsvarande sätt punkt 1−8 och dessutom:

10. Vid utseende av prorektor samråder rekryteringsgruppen med föreslagen rektor om prorektorskandidater innan samråd med konsistoriet.

11. Konsistoriet utser prorektor.

Om ett omförordnande är möjligt och sittande rektor respektive prorektor står till förfogande för omförordnande ska konsistoriet pröva förutsättningarna för en förenklad process enligt följande ordning:

12. Rekryteringsgrupp utses enligt 3 §.

13. Konsistoriet ger rekryteringsgruppen i uppdrag att göra en uppföljning av innevarande rektors och prorektors arbete vilket inkluderar att göra en bedömning av förutsättningarna för att pröva omförordnande i en förenklad process. Om rekryteringsgruppen bedömer att ett omförordnande av rektor och prorektor kan vara aktuellt samråder rekryteringsgruppen med sittande rektor om omförordnande av prorektor.

14. Rekryteringsgruppen överlämnar sin uppföljning och sitt förslag till process till konsistoriet och konsistoriet beslutar därefter om att inleda en förenklad process för omförordnande eller en rekryteringsprocess i öppen konkurrens.

15. Vid beslut om förenklad process för omförordnande kallas innevarande rektor/prorektor av universitetskollegiet till hörande. Konsistoriets ledamöter har närvarorätt, men inte yttranderätt vid hörandet.

16. Universitetskollegiet överlämnar sitt förslag till rekryteringsgruppen.

17. Rekryteringsgruppen överlämnar sitt förslag till konsistoriet.

18. Konsistoriet beslutar att föreslå omförordnande av rektor till regeringen/beslutar om omförordnande av prorektor alternativt inleda en rekryteringsprocess i öppen konkurrens.

Uppgifter

Myndighetschefen ansvarar inför styrelsen och skall sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar.

Myndighetschefen skall hålla styrelsen informerad om verksamheten, förse styrelsen med underlag för beslut och verkställa styrelsens beslut.

Myndighetschefen skall under styrelsen svara för myndighetens arbetsgivarpolitik enligt 8 § och företräda myndigheten som arbetsgivare.[25]

5 § Rektor svarar för myndighetens arbetsgivarpolitik genom att:

1. 1. i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken,
   2. se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten,
   3. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet.[26]

6 § Rektor beslutar:

1. 1. 1. om att kalla en person till anställning som professor,[27]
      2. om en årlig redovisning om hur möjligheten att kalla person till anställning som professor använts, och överlämnar den till konsistoriet,
      3. om anställning av professor,[28]
      4. om befordran från universitetslektor till professor,
      5. om byte av ämnesområde för professor,
      6. om att avbryta anställningsförfarandet avseende anställning som professor,
      7. om att ingå avtal mellan Uppsala universitet och en adjungerad professors huvudarbetsgivare,
      8. om indragning av rätt till handledning och andra resurser för utbildningen för en doktorand,[29]
      9. om inrättande och avvecklande av huvudområden och utbildningsprogram inom de ramar som konsistoriet beslutar,
      10. om att utse vicerektor och ställföreträdande vicerektor och besluta om vicerektors uppgifter,
      11. om att utse dekan som är ordförande i fakultetsnämnd och ställföreträdande dekan samt besluta om dekanens uppgifter,
      12. om regler för val av ordförande, vice ordförande och ledamöter till områdesnämnder och fakultetsnämnder samt ledamöter och suppleanter till institutionsstyrelsen,
      13. om närmare sammansättning av områdesnämnder och fakultetsnämnder,
      14. om inrättande och avvecklande av institutioner,
      15. om att en institution ska ledas enbart av en prefekt (s.k. prefektstyre),
      16. om att utse prefekt och ställföreträdande prefekt,
      17. om prefektens uppgifter,
      18. om annan sammansättning av institutionsstyrelsen än den av konsistoriet beslutade om särskilda skäl föreligger,
      19. om inrättande och avvecklande av centrumbildningar som är direkt underställda rektor, samt centrumbildningar som har egen personal och/eller egna upplåtelseavtal för lokaler,
      20. om arbetsordning för centrumbildningar och andra arbetsenheter som lyder direkt under rektor samt om föreståndarens uppgifter,
      21. om instruktion för och sammansättning av Nämnden för Campus Gotland,
      22. om övriga föreskrifter och riktlinjer av principiell vikt,
      23. om universitetsdirektörens uppgifter,
      24. om anställning av överbibliotekarie,
      25. om arbetsordning för universitetsbiblioteket och om överbibliotekariens uppgifter,

7 § Rektor får delegera sina uppgifter om inte annat är särskilt föreskrivet.[30] Ovanstående punkt 1− 10, 12 – 15 och 17−25 får dock inte delegeras vidare.

8 § Rektor ansvarar för att universitetet etablerar de rådgivande organ för samverkan med andra aktörer på internationell, nationell, regional och lokal nivå som behövs för att universitetet ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Arbetsformer och rektors beslutssammanträde

9 § Rektor fattar beslut efter beredning och föredragning. Universitetsdirektören, eller den befattningshavare som universitetsdirektören utser, är ansvarig för beredning och föredragning av ärenden.

10 § Rektors beslut fattas normalt vid särskilt sammanträde i närvaro av universitetsdirektören samt en representant för universitetets studenter, utsedd enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769)

Rektors ledningsråd

11 § Ledningsrådet är ett stödjande och rådgivande organ för rektor. Ledningsrådet består av rektor, prorektor, vicerektorerna, universitetsdirektören och tre representanter för universitetets studenter, utsedda enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Därutöver har rektor möjlighet att adjungera ytterligare personer att ingå i rektors ledningsråd.

Ledningsrådet fattar inte beslut. Rektor ska samråda med ledningsrådet i viktigare principiella och strategiska frågor.

6 kap. Universitetskollegiet (tillika permanent hörandeförsamling)

Sammansättning

1 § Universitetskollegiet ska bestå av 65 ledamöter. För varje ledamot ska en personlig suppleant utses som endast har närvaro- och beslutanderätt vid förfall av ordinarie ledamot.

1. 36 ledamöter utses genom val inom vetenskapsområdena på det sätt som konsistoriet beslutar om. Rösträtt och valbarhet tillkommer personer med vetenskaplig kompetens (se definition 2 kap. 1 § i arbetsordningen) inom något av vetenskapsområdena. Mandaten fördelas mellan vetenskapsområdena utifrån antalet årsarbetskrafter inom gruppen personer med vetenskaplig kompetens.
   Ledamöter som utses inom gruppen personer med vetenskaplig kompetens utses för tre år i taget med möjlighet till en sammanlagd mandattid på nio år.
2. 18 ledamöter utses av studenterna. Doktorander ingår i denna kategori av ledamöter. Ledamöter som utses av studenter utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Ledamöter som utses av studenter utses för en mandatperiod om högst ett år i taget. Ledamöter kan omväljas.
3. 11 ledamöter utses bland övriga anställda efter nomineringsförfarande på det sätt som konsistoriet beslutar om. Dessa utses av en grupp bestående av representanter för övriga anställda. Gruppen utses på det sätt som konsistoriet beslutar om. Gruppen ska bestå av sex ledamöter och sammansättningen ska vara representativ för övriga anställda i universitetets organisation baserat på årsarbetskrafter. Mandaten i universitetskollegiet fördelas utifrån gruppen övriga anställda baserat på årsarbetskrafter.
   Ledamöter som utses inom gruppen övriga anställda utses för tre år i taget med möjlighet till en sammanlagd mandattid på nio år.

Personalorganisationerna har möjlighet att utse fyra personer med närvaro- och yttranderätt i universitetskollegiet. Personalorganisationerna bestämmer själva hur dessa personer utses.

Representanter i gruppen som utser ledamöter inom gruppen övriga anställda och de som utses till ledamöter i universitetskollegiet inom gruppen övriga anställda ska ha en anställning vid Uppsala universitet och

• inte ingå i ett vetenskapsområdes krets av personer med vetenskaplig kompetens och
• vara tillsvidareanställd omfattande minst 50 % av heltidsanställning.

Universitetskollegiet väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna som representerar personer med vetenskaplig kompetens. Ordförande och vice ordförande väljs för tre år med möjlighet till omval i ytterligare tre år.

Uppgifter

2 § Universitetskollegiet utgör hörandeförsamling vid processen att ta fram förslag på rektor och utse prorektor.

3 §Ledamöterna som representerar personer med vetenskaplig kompetens utgör valförsamling vid val av lärarledamöter i konsistoriet.

4 § Universitetskollegiet ska beredas möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nomineringsperson samt förslag till ordförande och externa ledamöter i konsistoriet.[30]

5 § Universitetskollegiet beslutar om sina egna arbetsformer.

7 kap. Vetenskapsområden

Områdesnämnd och vicerektor

1 § Områdesnämnden är vetenskapsområdets beslutande organ. Majoriteten av ledamöterna i områdesnämnden utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Områdesnämndens ordförande benämns vicerektor och vice ordförande benämns ställföreträdande vicerektor.[32] Ställföreträdande vicerektor tjänstgör i vicerektors ställe när han eller hon inte är i tjänst, och ersätter i övrigt vicerektor i den utsträckning som vicerektor bestämmer.

Vid Uppsala universitet finns följande områdesnämnder:

• Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
• Områdesnämnden för medicin och farmaci
• Områdesnämnden för teknik och naturvetenskap

Sammansättning

2 § Områdesnämnden består av ordförande, vice ordförande och 13–19 ledamöter varav minst tre studenter. Studentrepresentationen bör anpassas till nämndens storlek. Därutöver har representanter för personalorganisationerna närvaro- och yttranderätt.

3 § Ledamöter, utom ledamöter som utses av studenterna, utses genom val inom vetenskapsområdet. I områdesnämnden kan personer inväljas som inte tillhör vetenskapsområdets fakulteter. Rösträtt vid val till områdesnämnden har personer med vetenskaplig kompetens inom områdesnämndens ansvarsområde.

4 § Ledamöter som utses av studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Studenterna får utse högst två gruppsuppleanter. Suppleanterna har närvaro- och yttranderätt.

5 § Representanter för personalorganisationerna utses enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101)

6 § Mandatperioden för ordförande, vice ordförande och ledamöter är tre år med möjlighet till förlängning. Mandatet för ordförande och vice ordförande får förnyas, dock högst två gånger om högst tre år i taget. Fyllnadsval som omfattar högst 18 månader av en mandatperiod ska inte medräknas i ovanstående begränsning av antalet mandatperioder. Ledamöter som utses av studenterna, utses för en mandatperiod om högst ett år i taget.

7 § Områdesnämnden är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordföranden (eller vice ordföranden), är närvarande. Beslut sker genom acklamation om inte omröstning begärs. Omröstning ska ske öppet i enlighet med 29 § förvaltningslagen (2017:900). Utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Uppgifter

8 § Områdesnämndens uppgift är att inom vetenskapsområdet:

1. 1. ha det övergripande ansvaret för verksamheten inom ramen för konsistoriets och rektors anvisningar,
   2. besluta om vetenskapsområdets arbetsordning,
   3. besluta om uppläggning och genomförande samt systematiskt säkra, utveckla och följa upp kvalitet i utbildningen,
   4. besluta om organisation av och kvalitet i forskningen,
   5. besluta om inrättande och avvecklande av forskarutbildningsämnen,
   6. besluta om utseende av examinator i utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå,
   7. lämna förslag eller yttrande till rektor om inrättande och avvecklande av huvudområden och utbildningsprogram,
   8. årligen lämna underlag till rektor inför konsistoriets beslut om fördelning av resurser mellan vetenskapsområdena,
   9. årligen upprätta verksamhetsplan för vetenskapsområdet samt besluta om uppdrag och fördelning av resurser mellan ingående fakultetsnämnder eller institutioner m.m.,
   10. lämna underlag till universitetets årsredovisning och årligt budgetunderlag till regeringen,
   11. lämna underlag till rektor för universitetets långsiktiga planering av lokalförsörjningen,
   12. årligen lämna förslag eller yttrande till rektor om plan för kompetensförsörjning,
   13. besluta om anställningsprofil för professor efter samråd med rektor,
   14. besluta om att inleda rekrytering av professor,
   15. lämna förslag till rektor att kalla till anställning som professor,
   16. besluta om att inleda rekrytering av universitetslektor och biträdande universitetslektor,
   17. besluta om byte av ämnesområde för universitetslektor, biträdande universitetslektor och forskarassistent,
   18. besluta att en anställning som forskarassistent övergår i en anställning som biträdande universitetslektor,
   19. följa upp studenternas studievillkor och studiemiljö samt vid behov föreslå eller vidta åtgärder som förbättrar dessa,
   20. i de fall en ny institution ska inrättas genomföra val till institutionsstyrelse.

9 § Områdesnämnden får delegera sina uppgifter till befattningshavare med vetenskaplig kompetens eller till organ där majoriteten är ledamöter med vetenskaplig kompetens om inte annat är särskilt föreskrivet. Ovanstående punkt 1−2, 7−14 och 17−19 får inte delegeras vidare.

10 § Om särskilda fakultetsnämnder inrättats inom vetenskapsområdet, ansvarar i stället dessa för punkt 3−6, 13−18 och punkt 20.

Om särskilda fakultetsnämnder inrättats inom vetenskapsområdet ska områdesnämnden samordna fakultetsnämndernas förslag enligt punkt 12 och lämna ett yttrande med en samlad bedömning av dessa till rektor. Områdesnämnden ska vidare lämna ett yttrande över förslag från fakultetsnämnd enligt punkt 7 och lämna det till rektor inför rektors beslut.

8 kap. Fakulteter

Fakultetsnämnder

1 § Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är fakultetsnämnderna fakulteternas beslutande organ. Majoriteten av ledamöterna i fakultetsnämnden utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Fakultetsnämndens ordförande benämns dekan.[33] Dekanen har en ställföreträdande som är vice ordförande och benämns prodekan. Dekanens ställföreträdande tjänstgör i dekans ställe när han eller hon inte är i tjänst, och ersätter i övrigt dekan i den utsträckning som dekanen bestämmer.

Fakultetsnämnderna är följande:

• Teologiska fakultetsnämnden
• Juridiska fakultetsnämnden
• Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
• Språkvetenskapliga fakultetsnämnden
• Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
• Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper

2 § Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci är områdesnämnden tillika fakultetsnämnd och fakulteternas beslutande organ. Vardera fakulteten har en akademisk företrädare med benämningen dekan. Mandatperioden för dekan är högst tre år men uppdraget får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år i taget. Fyllnadsval som omfattar högst 18 månader av en mandatperiod ska inte medräknas i ovanstående begränsning av antalet mandatperioder.

3 § Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap är områdesnämnden tillika fakultetsnämnd och fakultetens beslutande organ. Områdesnämndens ordförande är tillika dekan.

Sammansättning

4 § Fakultetsnämnden består av ordförande, vice ordförande och 11–19 ledamöter varav minst tre studenter. Studentrepresentationen bör anpassas till nämndens storlek. Därutöver har representanter för personalorganisationerna närvaro- och yttranderätt.

5 § Ledamöter, utom ledamöter som utses av studenterna, utses genom val inom berörda fakulteter. I fakultetsnämnden kan personer inväljas, som inte tillhör fakulteten. Rösträtt vid val till fakultetsnämnden har personer med vetenskaplig kompetens inom fakultetsnämndens ansvarsområde.

6 § Ledamöter som utses av studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769).

Studenterna får utse högst två gruppsuppleanter. Suppleanterna har närvaro- och yttranderätt.

7 § Representanter för personalorganisationerna utses enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101).

8 § Mandatperioden för ordförande, vice ordförande och ledamöter är tre år med möjlighet till förlängning. Mandatet för ordförande och vice ordförande får förnyas, dock högst två gånger om högst tre år i taget. Fyllnadsval som omfattar högst 18 månader av en mandatperiod ska inte medräknas i ovanstående begränsning av antalet mandatperioder. Ledamöter som utses av studenterna, utses för en mandatperiod om högst ett år i taget.

9 § Fakultetsnämnden är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordföranden (eller vice ordföranden), är närvarande. Beslut sker genom acklamation om inte omröstning begärs. Omröstning ska ske öppet i enlighet med 29 § förvaltningslagen (2017:900). Utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Uppgifter

11 § Där särskilda fakultetsnämnder finns inom ett vetenskapsområde, är det fakultetsnämndens uppgift att:

1. 1. besluta om fakultetens arbetsordning,
   2. besluta om uppläggning och genomförande samt systematiskt säkra, utveckla och följa upp kvalitet i utbildningen,
   3. besluta om organisation av och kvalitet i forskningen,
   4. besluta om inrättande och avvecklande av forskarutbildningsämnen,
   5. besluta om utseende av examinator i utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå,
   6. lämna förslag till rektors beslut om inrättande och avvecklande av huvudområden och utbildningsprogram,
   7. lämna förslag till områdesnämnden om årlig plan för kompetensförsörjning,
   8. besluta om anställningsprofil för professor efter samråd med rektor,
   9. besluta om att inleda rekrytering av professor,
   10. lämna förslag till rektor att kalla till anställning som professor,
   11. besluta om att inleda rekrytering av universitetslektor och biträdande universitetslektor,
   12. besluta om byte av ämnesområde för universitetslektor, biträdande universitetslektor och forskarassistent,
   13. besluta att en anställning som forskarassistent övergår i en anställning som biträdande universitetslektor,
   14. i de fall en ny institution ska inrättas genomföra val till institutionsstyrelse.

12 § Fakultetsnämnden får delegera sina uppgifter om inte annat är särskilt föreskrivet. Ovanstående punkt 1, 6−9 och 12−14 får inte delegeras vidare.

9 kap. Institutioner

Institutionsstyrelser och prefekter

1 § En institution leds av en prefekt och en institutionsstyrelse, om inte rektor i ett enskilt fall har beslutat annat. Prefekten är institutionens chef och ordförande i institutionsstyrelsen.[34] Prefekten har en ställföreträdande prefekt som är styrelsens vice ordförande. Den ställföreträdande prefekten tjänstgör i prefektens ställe när han eller hon inte är i tjänst och ersätter prefekt i övrigt i den utsträckning som prefekten bestämmer.

Behörig som prefekt eller ställföreträdande prefekt är person med vetenskaplig kompetens.

Majoriteten av ledamöterna i institutionsstyrelsen utgörs av personer med vetenskaplig kompetens.

Sammansättning

2 § Institutionsstyrelsen består av prefekten, som är ordförande, 4−6 ledamöter som utses av lärare och forskare, en ledamot som utses av teknisk-administrativ personal och 3−4 ledamöter som utses av studenterna. Antalet ledamöter som utses av lärare och forskare beslutas av institutionsstyrelsen inför kommande mandatperiod. Studentrepresentationen bör anpassas till styrelsens storlek.

3 § Ledamöter som utses av studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Övriga ledamöter utses genom val.

4 § Den ställföreträdande prefekten är prefektens personliga suppleant i institutionsstyrelsen med ständig närvaro- och yttranderätt och fungerar som ordförande vid förfall för prefekten.

För ledamöterna får suppleanter utses. Dessa kan vara personliga suppleanter eller gruppsuppleanter. Institutionsstyrelsen beslutar om suppleanternas närvaro- och yttranderätt samt möjlighet att få skiljaktig mening antecknad till protokollet.

5 § Mandatperioden för ordförande, vice ordförande, ledamöter och suppleanter är tre år med möjlighet till förlängning. Mandatet för ordförande får förnyas, dock högst två gånger om högst tre år i taget. Fyllnadsval som omfattar högst 18 månader av en mandatperiod ska inte medräknas i ovanstående begränsning av mandatperioder. Dispens för ytterligare förlängning av mandatperioden för ordförande kan ges vid särskilda skäl. Dispens för ytterligare förlängning av mandatperioden för ordförande beslutas av rektor.

Ledamöter som utses av studenterna, utses för en mandatperiod om högst ett år i taget.

Arbetsformer

6 § Institutionsstyrelsen är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordföranden (eller vice ordföranden), är närvarande. Beslut sker genom acklamation om inte omröstning begärs. Omröstning ska ske öppet i enlighet med 29 § förvaltningslagen (2017:900). Utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

7 § Ärenden i institutionsstyrelsen avgörs efter föredragning av prefekten eller av den som prefekten utser.

Uppgifter

8 § Institutionsstyrelsen beslutar om:

1. 1. institutionens arbetsordning,
   2. institutionens budget,
   3. övergripande riktlinjer för verksamheten,
   4. åtgärder med anledning av revisionsrapporter,
   5. att inleda rekrytering av tidsbegränsade läraranställningar (exkluderat adjungerad professor, gästprofessor och biträdande universitetslektor[35]), samt, efter tillstånd av områdesnämnd eller fakultetsnämnd, rekrytering av universitetsadjunkt,
   6. att inleda rekrytering av teknisk och administrativ personal,
   7. förslag till uppdrag som prefekt och ställföreträdande prefekt,
   8. frågor som prefekten förelägger styrelsen.

9 § Ovanstående punkt 1−5 och 7−8 får inte delegeras vidare. Punkt 6 får delegeras till prefekt.

10 § Andra frågor beslutas av prefekten, om inte rektor har beslutat annat.

10 kap. Studenterna

Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.

Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260).[36]

Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana representanter och om hur de ska utses. Lag (2016:744).[37]

Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.

Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.

I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Förordning (2010:1064).[38]

1 § Konsistoriet beslutar på ansökan om en sammanslutning av studenter ska få ställning som studentkår för viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i högskolelagen (4 kap. 9−14 §§).

2 § Studentkårerna beslutar om vilka representanter som ska utses i olika organ.

3 § I arbetsordningarna för vetenskapsområden, fakulteter, institutioner och andra organ ska studenternas rätt till representation, information och samråd regleras och deltagande i beredningsprocesserna säkerställas.

4 § Studenternas rätt till deltagande, information och samråd i övrigt vid beredning av ärenden som beslutas av eller delegerats av rektor regleras i särskilda interna föreskrifter.

5 § I de fall synpunkter i ett ärende behöver inhämtats genom remiss till en eller flera instanser och ärendet rör verksamhet av betydelse för utbildningen eller studenternas situation ska studentkårerna vid universitetet utgöra remissinstans.

Samråd ska också kunna ske med studenternas representanter i kårernas samverkansorgan och med studentnationernas samverkansorgan.

11 kap. Campus Gotland

1 § Vid universitetet finns Campus Gotland där utbildning och forskning bedrivs i enlighet med de ansvarsområden som anges för områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutioner.[39]

Nämnden för Campus Gotland

2 § För verksamheten vid Uppsala universitet – Campus Gotland finns Nämnden för Campus Gotland. Rektor beslutar om instruktion för och sammansättning av nämnden.

Uppgifter

3 § Nämnden för Campus Gotland är ett rådgivande organ till rektor och till områdes- och fakultetsnämnder. Nämnden har ett strategiskt uppdrag att utveckla, samordna och profilera verksamheten på Campus Gotland.

12 kap. Övriga enheter

Universitetsförvaltning och universitetsdirektör

1 § Universitetsförvaltningen stödjer konsistoriet, rektor, områdes- och fakultetsnämnder, institutioner och verksamheten i övrigt i syfte att universitetet fullgör sitt övergripande myndighets- och arbetsgivaransvar. Universitetsförvaltningen ansvarar för att förvalta och utveckla universitetets administration.

Universitetsdirektören är universitetsförvaltningens chef.

Universitetsbibliotek och överbibliotekarie

2 § Överbibliotekarien är universitetsbibliotekets chef.[40]

Personalansvarsnämnd

3 § Vid universitetet finns en personalansvarsnämnd. Personalansvarsnämnden sammansättning och uppgifter regleras i myndighetsförordningen.[41] Rektor är ordförande i nämnden. Nämnden består i övrigt av personalföreträdare och ytterligare högst tre ledamöter som konsistoriet utser.[42]

Disciplinnämnd

4 § Vid universitetet finns en disciplinnämnd. Disciplinnämndens arbete och sammansättning regleras i högskoleförordningen.[43]

Nämnd för utredning av avvikelser från god forskningssed

5 § Vid universitetet finns en nämnd för utredning av avvikelser från god forskningssed. Rektor beslutar om riktlinjer för nämnden.

Säkerhetsskyddschef

6 § Vid universitetet finns en säkerhetsskyddschef som är direkt underställd rektor. Säkerhetsskyddschefens uppgifter och placering regleras i säkerhetsskyddslagen. [44]

[1] 2 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100).

[2] Citat av de nationella föreskrifterna återges med kursiv text och källhänvisning i arbetsordningen. Uppgift som baseras på nationella föreskrifter men som inte är direkt citat återges med källhänvisning.

[3] 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434).

[4] 2 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434).

[5] 2 kap. 3 § högskolelagen (1992:1434).

[6] 1 kap 5a § högskoleförordningen (1993:100).

[7] 12 § bibliotekslagen (2013:801).

[8] 2 kap 1 § högskoleförordningen (1993:100).

[9] 2 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100).

[10] 2 kap. 7a § högskoleförordningen (1993:100).

[11] 3 § myndighetsförordningen (2007:515).

[12] 2 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100).

[13] Universitetet behöver sedan 2018 inte lämna en delårsrapport. Förordning om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, SFS 2017:862.

[14] 2 kap. 3 § högskoleförordningen (1993:100).

[15] 2 kap 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

[16] 2 kap. 7a § högskoleförordningen (1993:100).

[17] 2 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).

[18] 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434). 19 4 § myndighetsförordning (2007:515).

[19] 4 § myndighetsförordning (2207:515)

[20] 2 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).

[21] 2 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100).

[22] kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).

[23] 2 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100).

[24] 2 kap. 11 § högskoleförordningen (1993:100).

[25] 13 § myndighetsförordning (2007:515).

[26] 8 § myndighetsförordningen (2007:515).

[27] 4 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100).

[28] 4 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100).

[29] 6 kap. 30 § högskoleförordningen (1993:100).

[30] 2 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100).

[31] 2 kap. 7a och 7b §§ högskoleförordningen (1993:100).

[32] Vicerektors uppgifter beskrivs närmare i delegation till vicerektor.

[33] Dekans uppgifter beskrivs närmare i delegation till dekan.

[34] Prefektens uppgifter beskrivs närmare i delegation till prefekten.

[35] Institutionsstyrelsen kan inleda rekrytering av biträdande universitetslektor efter delegation från områdesnämnd eller fakultetsnämnd.

[36] 1 kap. 4a § högskolelagen (1992:1434).

[37] 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434).

[38] 2 kap 14 § högskoleförordningen (1993:100).

[39] UFV 2011/1998.

[40] Universitetsbibliotekets uppgifter och organisation beskrivs i arbetsordning för universitetsbiblioteket.

[41] 25-26 §§ myndighetsförordningen (2007:515).

[42] 2 kap 15 § högskoleförordningen (1993:100).

[43] 10 kap högskoleförordningen (1993:100).

[44] 2 kap 7 § Säkerhetsskyddslagen (2018:585).