Lokalförsörjning och lokalutveckling vid teknat

Inledning

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens verksamhet är i huvudsak lokaliserad vid campusområden tillhörande intendenturområdena Polacksbacken, Lagerträdet (Geocentrum och Evolutionsbiologiskt centrum (EBC)), Biomedicinskt centrum (BMC) och på Campus Gotland. Eftersom en separat lokalförsörjningsplan görs för hela Campus Gotland rör denna plan endast lokaler i Uppsala. Mindre lokaler och infrastrukturer finns också på andra geografiska platser och har inkluderats i inventeringen. Polacksbacken innehåller idag Ångströmlaboratoriet och Informationsteknologiskt centrum (ITC), men vid årsskiftet 21/22 flyttar verksamheten från ITC till nya hus 10 på

Ångströmlaboratoriet. I ett 9-års perspektiv är det naturligt att ytterligare expansion på Ångström inte ses i närtid, utan utgångspunkten är på anpassningar inom befintliga byggnader och ett större fokus på övriga campusområden.

En viktig utgångspunkt i framtida lokalplanering är hållbarhetsaspekter, och en ny kartläggning av universitetets klimatpåverkan visar att lokaler står för en betydande del av denna påverkan. Energieffektivisering och effektivt lokalutnyttjande eftersträvas självklart, vilket även gynnar ekonomisk resurseffektivitet. Ett sätt som diskuteras i planen är ökat nyttjande av obokade lärosalar för studenter, något som skulle underlättas av bättre systemstöd. Ett annat sätt är ökad rörlighet mellan campusområden, både för undervisning och för användning av t.ex. grupprum. Här finns för- och nackdelar och begränsningar t.ex. i hur långt och snabbt lärare och studenter kan förflytta sig.

Flexibla och attraktiva lokaler är viktigt för att attrahera och behålla studenter och personal på fakulteten. En god arbetsmiljö gynnar verksamheten och mötesplatser på campusområden bidrar positivt. De ökade erfarenheterna av digitala verktyg vi fått under pandemin kommer med all säkerhet påverka hur vi arbetar även efter pandemin, men exakt hur är fortfarande för tidigt att säga. Några riktningar, som ökat fokus på bra utrusning för digitala möten och digitala inslag i undervisningen är tydliga. Andra frågor, som vilken storlek och utformning på undervisningslokaler som kommer efterfrågas, och hur kontorsplatser kan utnyttjas mer effektivt behöver fortsätta diskuteras. Laboratorier, både för forskning och undervisning, är centralt för verksamheten. Behovet av laboratorier och annan infrastruktur kan täckas på olika nivåer, från institution, fakultet och upp till nationell och internationell nivå. Ett skifte mot ökade inslag av beräkning och datahantering finns i stora delar av verksamheten och möjligheten att anpassa lokaler efter detta är viktigt. Samordning och samutnyttjande bör eftersträvas där så är möjligt både för att spara resurser och för att kraftsamla och därmed stärka kvalitén.

Bakgrund

Enligt uppdrag från konsistoriet i Uppsala universitets lokalförsörjningsplan 2021-2023 (UFV 2019/2124, beslutad 2020-12-17) ska varje vetenskapsområde utarbeta en långsiktig nioårig plan för lokalförsörjning och lokalutveckling.

För vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap formaliseras uppdraget, liksom arbetsgruppens sammansättning, i direktiv från fakultetsnämnden 2021-04-13 (Teknat 2021/111).

Arbetsgrupp, metod och nulägesbeskrivning

Arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt

Arbetsgruppen har bestått av:

• Charlotte Platzer Björkman, stf. vicerektor (ordförande)
• Johan Ledin, föreståndare intendentur Lagerträdet
• Mikael Jonsson, föreståndare intendentur Polacksbacken
• Erik Sahlée, bitr. prefekt institutionen för geovetenskaper
• Helena Danielsson, prefekt institutionen för kemi-BMC
• Georgios Dimitroglou Rizell, prefekt matematiska institutionen
• Casper Fredriksson de Rond, studentrepresentant

Stöd från universitetsförvaltningen:

• Karin Berggren Bremdal, kansliet för teknik och naturvetenskap
• Robert Arktell, byggnadsavdelningen

Charlotte Platzer Björkman har haft ansvaret för beredningen av arbetsgruppens möten med stöd av Karin Berggren Bremdal och Robert Arktell.

Arbetsgruppen har träffats regelbundet under projektet, vid mötena har aktuell information presenterats utifrån det löpande arbetet med informationsinhämtningen. Frågor som bedömts vara av större vikt (”knäckfrågor”) har presenterats och diskuterats i gruppen. Stor del av mötestiden har vikts för diskussioner.

Metod för informationsinhämtning

Information har inhämtats genom enkätutskick till samtliga prefekter och intervjuer med intendenturerna för Lagerträdet och Polacksbacken, med studentrepresentanter, med schemaläggare, med utbildningsansvariga samt med universitetets hyresavtalschef.

Läget 2020

Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap hade per 2020-12-31 en internhyreskostnad på ca 210 mkr omfattande ca 63 500 kvm egen area (inklusive verksamheten på Campus Gotland). Det motsvarar ca 25 % av Uppsala universitets samlade internhyra och ca 21 % av universitetets totala area.

För att sätta siffrorna i perspektiv så gjordes en tillbakablick på perioden 2011-2020. Av den framgår att både den faktiska ytan och internhyran ökat något under perioden. Ytan har ökat med ca 4 000 kvm och internhyran med ca 30 mkr. Kostnaden i form av internhyra per kvadratmeter har under perioden ökat från ca 3060 kr/kvm till ca 3300 kr/kvm. Noterbart är att projektet nya Ångström inte är med i ovanstående beräkningar och kommer påverka både internhyra och lokalyta så snart universitetet tar över lokalerna.

Se bilaga 3 för mer information.

För bokningsbara undervisningslokaler var beläggningsgraden år 2019 totalt för Lagerträdet ca 28 % och för Ångström ca 39 %. Snittet för Uppsala universitets sammantaget var ca 32 %. Det är dock viktigt att notera att i dessa siffror syns inte alltid den tid lokalerna nyttjas av exempelvis studenter som studentyta vilket gör att beläggningsgraden sannolikt är högre, speciellt för de mindre typerna av bokningsbara lokaler (grupprum och små undervisningssalar).

Resultat av informationsinhämtning

I detta avsnitt redovisas huvudpunkter från informationsinhämtningen. Informationen presenteras utifrån vilka verksamheter/funktioner som förmedlat informationen. Avsnittet avslutas med en sammanfattande bedömning inklusive de frågor som av arbetsgruppen bedöms som särskilt angelägna att fokusera det fortsatta arbetet kring.

Institutioner

Från enkätsvaren går att utläsa att verksamheterna generellt är nöjda med lokalerna och att de bedöms som ändamålsenliga. Hållbarhet lyfts som en viktig aspekt att förhålla sig till och utgå ifrån vid framtida beslut om lokaler.

Det finns en positiv framtidstro kring utvecklad/ökad verksamhet men utvecklade undervisnings- och arbetssätt gör att det inte nödvändigtvis behöver mötas med ytterligare lokalyta. Den ökade digitaliseringen i samhället, som accelererat under Coronapandemin, kommer troligen ha effekt för framtida undervisnings- och arbetssätt.

Från flera håll lyfts också frågan om vilken typ av laboratorier som kommer behövas i framtiden. Kommer behovet likna det idag eller behöver utformningen av laboratorier förändras utifrån att forskningens inriktning inom vissa ämnen skiftar åt att bli mer teoretisk eller datadriven? Det bedöms som viktigt att fortsätta följa frågan för att över tid anpassa lokalbehovet utefter verksamhetens behov. Laboratorier och infrastruktur för utbildning lyfts också som centralt för god kvalité.

Intendenturer

De två huvudsakliga intendenturområden som finns vid fakulteten är intendenturområde Lagerträdet och intendenturområde Polacksbacken. Fakulteten har också verksamhet inom intendenturområde BMC.

Intendenturerna lyfter teknikutvecklingen där support av bokningsbara lokaler, exempelvis hybridsalar är en utmaning. Dels för det ökade behovet under Coronapandemin, dels för viss otydlighet i uppdrag kopplat till universitetsgemensam IT (UIT).

Medan Polacksbacken ser utmaningar med låg vakansgrad (få tomma rum och lokaler) som kan försvåra omflyttning/expansion så har EBC inom Lagerträdet snarare det motsatta problemet, för mycket tomma rum och lokaler fördelade över flera byggnader så campusområdet riskerar uppfattas som ”öde”. För EBC aviseras behov av att konsolidera verksamheter på färre byggnader/våningsplan för att få en mer levande känsla, ökad interaktion samt möjliggöra för universitetet att nyttja de tomma ytorna för annan verksamhet. Det har också diskuterats kring hur man skulle kunna attrahera institut och externa företag som kopplar till verksamheten till de tomma ytorna för att skapa en än mer levande och dynamisk miljö.

När det kommer till undervisningslokaler så är beläggningsgraden generellt låg avseende bokad tid. Detta bedöms till del förklaras av upplägget med mycket föreläsningar i början av terminen och mer självstudier mot slutet av terminen och även inom vissa ämnen av hur dagen behöver disponeras för att möjliggöra undervisningsmoment (främst laborationer) där tidsåtgången är svårberäknad och därmed behöver placeras i slutet av dagen. Lokaler som inte är bokade för undervisning nyttjas ofta av studenter som studieplatser men denna tid syns inte i bokningssystemet och räknas således inte in i beläggningsgraden. Det skiljer sig en del mellan intendenturområdena kring hur studenterna kan nyttja ej bokade undervisningslokaler. Vid Polacksbacken har studenterna tillgång i relativt hög grad medan vid de vid Lagerträdet har mer begränsad tillgång. Det får effekt för lokalernas totala nyttjandegrad och studenternas behov och tillgång till studieplatser. Detta bedöms kunna utvecklas för en bättre ”match” och med förbättrad nytta genom förbättrad tillgång till studieytor för studenterna och ökad beläggningsgrad på undervisningslokalerna. För att möjliggöra detta behövs troligen någon form av utvecklat tekniskt system för bokning och överblick över lediga lokaler i realtid.

En framgångsfaktor för ett effektivt och utvecklat samarbete mellan intendenturerna BMC, Lagerträdet och Polacksbacken, i syfte att nå ökad lokaleffektivitet genom exempelvis förbättrad samordning kring dragskåp, är god kontakt och dialog mellan intendenterna. Det fungerar bra idag och är viktigt att bevaka för framtiden.

Studieplatser lyfts fram som en viktig fråga där det bedöms finnas en fördel att den kan hanteras på en högre nivå (mer central nivå) för att se helhet och synergieffekter för universitetet. Det finns kapacitet för fler studieplatser på EBC om behov föreligger för detta.

Det finns potential och kapacitet att inrymma mer verksamhet på EBC (från andra håll inom fakulteten) men för det bedöms det behövas tydlighet och incitament från fakultetsnivå inte endast från institutionshåll.

Studenter

Studieplatser lyfts som en viktig fråga. Studenterna beskriver att det ofta är en jakt på lämpliga studieplatser och att de är av varierande kvalité. En bättre överblick var de lediga studieplatserna finns samt möjlighet att boka dessa digitalt är önskvärt. I det ryms även möjligheten att kunna nyttja ej bokade undervisningslokaler som studieplatser. En möjlighet till visuell överblick och till att kunna boka i realtid bedöms också kunna uppmuntra en rörlighet mellan olika campusområden för att studenter ska kunna hitta sinastudieplatser.

Studenterna är generellt positiva till att röra sig mellan olika campusområden för undervisning, och det sker redan idag i relativt hög grad. En förutsättning är att det är tillräckligt mycket tid planerat för transporten mellan olika campusområden. Schemaläggningen kring lunch lyfts också då det ofta blir trångt när många ska röra sig från föreläsningar och till lunch samtidigt.

Det är viktigt att följa och bevaka pedagogisk utveckling, den interaktiva lärosalen på Blåsenhus lyfts fram som ett bra exempel som det önskas fler av.

Ytterligare ett behov som lyfts från studenterna är tillgång till datasalar, som inte är bokningsbara för undervisning, för att kunna jobba med sina projekt med tillgång till rätt programvaror.

Schemaläggning

Samläsning och kopplingen till praktiska moment är en utmaning för schemaläggarna och gör det svårt att optimera beläggningsgraden. Samläsning kräver stora salar och gör det mindre flexibelt var och när kurser kan förläggas. Dessa kurser förläggs redan idag på flera olika campusområden och det finns ett gott samarbete mellan schemaläggarna.

Genom att fokusera mer på styrning utifrån tillgänglig lokalkapacitet och mindre på personliga önskemål (ex. specifika salar och föreläsningstider) bedöms det finnas kapacitet att förbättra nyttjandet av undervisningslokalerna. Därtill skulle en tydligare rutin att verksamheten alltid stämmer av med schemaläggarna innan större konferenser (som kräver och låser stora salar på Ångström) bokas kunna förhindra krockar med undervisningen. Om möjligt önskas stora konferenser styras till tentaveckor eller liknande när trycket på stora salar är lägre.

Utbildning

Undervisningslokalen är en viktig resurs, ”den tredje läraren”. Det finns fördelar med att studenter förflyttar sig mellan campusområden t.ex. ger det en möjlighet att uppleva rikedomen av ett bredduniversitet som Uppsala universitet är. Det finns givetvis också utmaningar med förflyttningar mellan campusområden där en förutsättning är att det finns tillräckligt med tid för studenter och lärare att röra sig mellan lokaler och campusområden. Kanske en bra lösning kan vara att schemalägga hela dagar vid annat campusområde?

Flexibla lokaler önskas och efterfrågas, men flexibilitet kan vara både en blandning av olika lokaler och att en enskild lokal kan vara flexibel i sig själv (anpassad för olika typer av undervisning). Båda varianterna har sina för och nackdelar. Viktigt att följa utvecklingen nationellt och internationellt, speciellt erfarenheter vi fått med oss från Coronapandemin.

Lärosätena har genom ändring i högskolelagen fått ett nytt uppdrag att arbeta med livslångt lärande. Fakulteten har redan inrättat flera kurser inom livslångt lärande. För denna målgrupp behövs kurser med stort inslag av digital undervisning.

Det bedöms finnas ett ökat behov av tentamenslokaler för E-tentamen men där användningen av datorer för tentamen ofta kombineras med skriftliga inlämningar i form av t.ex. (fysiska) beräkningar, formler och skisser.

Fastighetsägare

Vid rapportens skrivande (november 2021) pågår avtalsförhandling för BMC mellan universitetet och fastighetsägaren Akademiska Hus som beroende på utfallet av förhandlingen i någon form kan få effekter för fakultetens institutioner på BMC.

I övrigt inga förhandlingar eller uppsägningar av hyresavtal som är kända eller som bedöms påverka fakultetens verksamhet i något större avseende under perioden.

En utmaning som lyfts fram på Polacksbacken är den låga vakansgraden, dvs. få lokaler tillgängliga för omflyttningar eller framtida expansionsbehov.

Sammanfattande bedömning

Utifrån de redovisade resultaten av informationsinhämtningen går det att lyfta fram ett par prioriterade frågeställningar som kan bearbetas och läggas fram som förslag till fakultetsnämnden.

Den första frågeställningen rör EBC och utmaningarna med hög lokalkostnad och en relativt hög andel tomma lokaler.

Den andra frågeställningen rör samordning mellan olika campusområden inom vetenskapsområdet kopplat till lokalfrågor. Under arbetet framgår det tydligt att respektive campusområde som regel hanterar sina egna frågor och behov inom ramen för sitt campusområdes möjligheter och begränsningar.

Den tredje frågeställningen rör undervisningslokaler och utmaning med ojämn beläggningsgrad.

Den fjärde frågeställningen rör studieplatser. Studenterna uttrycker behov av förbättrad översikt (gärna visuellt) var lediga studieplatser finns samt möjligheten att kunna boka dessa online.

Arbetsgruppens förslag till fakultetsnämnden

Det finns som framgår av rapporten en del frågor av mer brådskande karaktär som kopplar till EBC och då framförallt mer konkreta utmaningar kring lokalkostnader och tomma lokaler. Dessa frågor bör behandlas i särskild ordning och lämnas därför utanför nedanstående förslag till mer långsiktiga, strukturella åtgärder.

Forum för beredning av lokalfrågor

Det har under arbetets gång blivit tydligt att det finns behov av ett områdesövergripande forum för beredning av frågor kring den långsiktiga lokalförsörjningen. Det gör områdesledningen mer delaktig i inriktning och avvägningar. I forumet bör även berörda intendenturer ingå. Frågor som lämpligen hanteras i forumet är exempelvis expansionsbehov, uppsägning av lokaler, studieplatser och samordningsfrågor mellan intendenturer.

Fakultetsnämnden beslutar att:

Inrätta ett forum för beredning av lokalfrågor som ska följa upp centrala och gemensamma frågor.

Gruppen sammanträder minst en gång per termin och består av följande funktioner:

Vicerektor alternativt stf. vicerektor (sammankallande)

Studeranderepresentant

Föreståndare för intendenturerna Polacksbacken och Lagerträdet

Representant för Teknatverksamhet på BMC

Representant från kansliet

Representant från byggnadsavdelningen

Ökad samordning avseende undervisningslokaler

Beläggningsgraden hos de bokningsbara undervisningslokalerna är generellt låg inom fakulteten, liksom hos hela universitetet när vi tittar på bokad tid. I takt med att utbildningen utvecklas förändras också behovet av undervisningslokaler kring exempelvis antalet sittplatser och pedagogiska hjälpmedel. En diskussion som också kan och kanske också bör tas är huruvida det vore lämpligt att utnyttja undervisningslokaler i högre utsträckning mellan campusområden. T.ex. skulle det kunna finnas ett värde att lägga en del av undervisningen från BMC till EBC för att på så sätt både nå en högre lokaleffektivitet på EBC men också skapa förutsättningar för möte mellan utbildningarna och en blandning av studenter. En förutsättning för att lärare på ett effektivt sätt ska kunna undervisa på alternativa campusområden är att det finns en välfungerande infrastruktur kring AV-utrustning. En större samordning och likformighet mellan campusområden behövs. Detta försvåras av att det idag är intendenturområdena som har i uppdrag att hantera AV-frågor vilket resulterar i olika system på olika campusområden.

Fakultetsnämnden beslutar att:

Årligen, via forum för beredning av lokalfrågor, följa upp beläggningsgraden hos de bokningsbara undervisningslokalerna inom området, samt föreslå åtgärder med ambitionen att i ett första steg öka beläggningsgraden så den vid utgången av år 2024 uppgår till ca 40 % vid fakultetens campusområden.

Verka för ett utvecklat mandat för schemaläggarna att planera mer utifrån funktionella behov av lokalen kopplat till undervisningsform och tillgänglig lokalkapacitet och mindre utifrån individuella önskemål från lärare som inte relaterar till undervisningens behov.

Verka för att lokalförsörjningsperspektivet beaktas i samband med utformning av nya och befintliga utbildningar.

Verka för bättre samordning inom universitetet avseende AV-utrustning och support av denna.

Ökad samordning avseende studieplatser

En universitetsövergripande utredning kring studentytor, under ledning av planeringsavdelningen, påbörjades HT-21. Oaktat utgången av den utredningen är det viktigt att vetenskapsområdet arbetar aktivt med frågan för att titta på framförallt möjligheten till att få en visuell överblick över tillgängliga studentytor och enkelt kunna boka dessa, samt att arbeta för god tillgång till obokade undervisningslokaler.

Fakultetsnämnden beslutar att:

Verka för att hitta lämpligt systemstöd, gärna gemensamt på universitetsnivå, för att skapa dels visuell överblick av lediga studieplatser inklusive tillgängliga obokade lärosalar, dels möjlighet att boka studieplatser online och därmed också kunna följa upp lokalanvändningen.

Styrande principer och uppföljning

Styrande principer

• I universitetets lokalförsörjningsplan år 2021–2023 finns det ett antal styrande principer som ska beaktas i vetenskapsområdets långsiktiga lokalförsörjningsarbete, dessa är:
• Verksamhetens behov styr lokalförsörjningen
• Lokalförsörjningen styrs och utvecklas i dialog
• Lokalförsörjning för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan
• Nya lokaler för forskning och undervisning utvecklas i första hand i närheten till nuvarande universitetsområden
• Generalitet, flexibilitet och variation i den fysiska miljön eftersträvas
• Gemensamt nyttjande eftersträvas
• Utemiljöernas användbarhet och utformning beaktas

Uppföljning

Planen i sin helhet gäller, enligt direktivet i Uppsala universitets lokalförsörjningsplan (UFV 2017/1382), för en nioårsperiod som hela tiden förlängs efter årlig uppföljning. Vid den årliga uppföljningen av planen följs också de enskilda besluten/aktiviteterna under punkten 5 upp.

Bilaga 1: Projektdirektiv

Se länk till originaldokument "PDF", sidorna 10-14.

Bilaga 2: Process

Se länk till originaldokument "PDF", sidorna 10-14.

Bilaga 3: Lokalyta och lokalkostnad Teknat, utveckling år 2010-2020

Se länk till originaldokument "PDF", sidorna 10-14.