Mål och strategier för Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2021-2024

Bakgrund

Den 12 december 2019 fastställde konsistoriet Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV

2018/641). I samband med konsistoriets beslut fick rektor i uppdrag att implementera och följa upp Mål och strategier. Rektor uppdrog den 19 maj 2020 åt områdesnämnderna för respektive vetenskapsområde att utveckla en strategisk plan samt förslag på indikatorer och tidsatta måltal kopplade till Mål och strategier för Uppsala universitet och då särskilt till utvecklingsmålen (UFV 2020/937).

Enligt Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2017/95) är det fakultetsnämndernas uppgift att systematiskt säkra, utveckla och följa upp kvalitet i utbildningen, besluta om uppläggning och genomförande av densamma, samt att besluta om organisation av och kvalitet i forskningen. Den 24 september 2020 uppdrogs således fakultetsnämnderna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap att med Mål och strategier för Uppsala universitet som ramverk utveckla strategiska planer för respektive fakultet samt att för utvecklingsmålen utarbeta förslag på indikatorer och tidsatta måltal där så är möjligt och meningsfullt.

Den språkvetenskapliga fakulteten ingår i vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fakulteten har Nordens bredaste utbud av undervisning och forskning inom språk och språkrelaterade ämnen, med en verksamhet som spänner över fem kontinenters och lika många årtusendens språk, texter och kulturer, från dagens världsspråk via dokumentation av utrotningshotade språk till klassiska och forntida skrifter. Fakultetsnämnden ansvarar för kvalitet, resurser och på ett övergripande plan för verksamhetens omfattning och inriktning. Ansvaret för verksamhetens genomförande faller på de enskilda institutionerna.

Den språkvetenskapliga fakultetsnämndens mål och strategier tar sin utgångspunkt i andra måldokument inom universitetet, främst Mål och strategier för Uppsala universitet samt Mål och strategier för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fakultetens mål kompletteras dessutom, liksom dess verksamhet styrs, av en rad andra mål- och policydokument, handlingsplaner, och föreskrifter och riktlinjer, däribland Pedagogiskt program för Uppsala universitet och Studenternas arbetsvillkor.

Föreliggande dokument har under ledning av prodekan Sofia Ahlberg utarbetats av en arbetsgrupp bestående av docent Eric Cullhed, professor Natalia Ganuza, postdok Tove Larsson, studentrepresentant Annice Nguyen samt universitetslektor Michael Prinz med kanslistöd från utbildningsledare Dimitrios Iordanoglou. Detta dokument ska gälla perioden 1 juli 2021–30 juni 2024, och ersätter det tidigare Mål och strategier för Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2017– 2019. Huvuddelen av de övergripande och strategiska mål som där uppställdes är väl förankrade inom fakulteten och äger ännu giltighet. De mål och strategier som här anges kan vid behov komma att revideras.

Övergripande mål

Den språkvetenskapliga fakulteten har som övergripande mål att:

• erbjuda utbildning av högsta kvalitet i språk och språkrelaterade ämnen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå;
• bedriva nationellt och internationellt relevant forskning av högsta kvalitet inom språk och språkrelaterade ämnen;
• bevara den ämnesmässiga bredden i utbildning och forskning;
• bidra till universitetets vitalitet och samhällets utveckling genom intern och extern samverkan.

Universitetets utvecklingsmål och fakultetsnämndens prioriteringar

Uppsala universitet har uppställt sex utvecklingsmål för utbildning och forskning som ska vägleda det utvecklingsarbete som bedrivs på olika nivåer och stärka förmågan att stimulera, fånga upp och prioritera mellan goda initiativ när det gäller utbildningens och forskningens förnyelse. Tillsammans med fakultetens övergripande mål bildar universitetets utvecklingsmål ramen för prioriteringar inom fakulteten. Under varje utvecklingsmål anges i det följande en rad olika sådana

verksamhetsprioriteringar, dock utan inbördes prioritetsordning. Där så är möjligt och meningsfullt anges förslag till indikatorer på måluppfyllelse. Indikatorerna är avsedda att användas som hjälpmedel vid verksamhetsuppföljning på aggregerad nivå, och kan bidra till att spegla arbetets riktning. Indikatorerna är däremot inte att betrakta som fristående mål, och är inte avsedda att användas som fördelningsnycklar vid medelstilldelning eller kvalitetsmått i utvärderingssyften. Den främsta formen för systematisk måluppföljning och kvalitetssäkring – vid fakulteten liksom universitetet i stort – utgörs av olika former av kollegiala gransknings- och värderingsförfaranden.

1. Expandera utbildningen och stärk sambandet mellan utbildning och forskning

Den språkvetenskapliga fakulteten har genom sitt breda utbud av fristående kurser goda möjligheter att erbjuda såväl skräddarsydda examina som specialbeställda uppdragsutbildningar. Fakulteten arbetar kontinuerligt med att säkerställa stabil finansiering av den befintliga bredden i utbildningsutbud och forskningsinriktningar samt långsiktigt stöd för undervisning i de språk för vilka universitetet uppbär nationellt ansvar. Fakulteten ska verka för att vara det naturliga förstahandsvalet för såväl nationella som internationella språkstudenter, men arbetet med att expandera utbildningen ska inte i första hand inriktas mot att öka antalet kurser och studieplatser, utan mot att förbättra retentionen och utveckla kursutbudet så att fakulteten också kan bli en ledande plats för ett flexibelt och livslångt lärande. Fakulteten ska verka för ökad genomströmning samt retention, i synnerhet till avancerad nivå.

Enligt Högskolelagen ska verksamheten vid ett lärosäte ”bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (HL 1 kap., 3§). Detta innebär inte bara att akademiska lärare ska vara forskarutbildade, utan också att de ska ha möjlighet att aktivt bedriva forskning, vilken i sin tur ska prägla undervisningen. Pedagogisk kompetensutveckling ska erbjudas såväl doktorander som lärare vid fakulteten, särskilt kring tekniska innovationer och digital undervisning.

Forskningsanknytningen ska karakterisera utbildningen redan från första dagen och studenterna ska under sin utbildning möta lärare på olika nivåer i sin forskningskarriär. Studenter på alla nivåer ska uppmuntras till aktivt deltagande i institutionernas seminarier. På avancerad nivå ska forskningsanknytningen vara särskilt framträdande, och studenter på avancerad nivå ska erbjudas möjlighet att delta i vetenskapliga konferenser.

Utbildningen på forskarnivå ska ha volym och bredd, och samtliga doktorander ska ingå i eller ha tillgång till en stimulerande forskarutbildningsmiljö.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål ett

Prestation på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Retention på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

2. Utveckla forskningsexcellens och stärk förmågan att attrahera prestigefyllda bidrag i internationell konkurrens

Den språkvetenskapliga fakulteten ska bedriva nationellt ledande och internationellt framgångsrikt vetenskapligt arbete. Fakultetsnämnden ska verka för att skapa och utveckla stimulerande miljöer för slagkraftig forskning, där seniora och juniora forskare tillsammans utgör en kritisk massa. Utbildning på forskarnivå ska ingå som en oskiljaktig del av dessa miljöer.

Fakulteten ska aktivt verka för internationalisering i forskning, utbildning på forskarnivå och rekrytering för att säkra forskningsexcellens på lång sikt. Såväl forskare som forskarstuderande ska erbjudas stöd till utlandsvistelser, anordnande av och deltagande vid internationella konferenser, och gästprofessorer liksom tillresta gästforskare ska vara ett fortlöpande inslag i institutionsmiljöerna.

Fakultetens forskare och lärare ska beredas sådana planeringsförutsättningar att de kan säkerställa en viss sammanhängande forskningstid vid sidan av undervisning och andra åtaganden. Såväl forskare som forskarstuderande ska uppmuntras att löpande publicera forskningsresultat, företrädelsevis i kanaler med refereegranskning. Fakulteten bör ge publiceringsstöd i någon form, särskilt vid internationell publicering och publicering med fri och öppen tillgänglighet (open access), liksom stödja utarbetandet av ändamålsenliga publiceringsstrategier.

Fakultetens forskare ska även uppmuntras till, och genom strategiska satsningar bistås vid, ansökningar om externa forskningsmedel, särskild sådana som söks i internationell konkurrens.

Fakulteten ska arbeta proaktivt med att främja frågor om god forskningssed och etiska överväganden som behöver tas i samband med språkvetenskaplig forskning.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål två

Antalet publikationer samt publikationspoäng enligt norska modellen.

Antal ansökningar samt antal beviljade ansökningar om externa medel till större forskningsstiftelser.

Antal aktiverade medel i externa bidrag i kronor.

3. Stärk gränsöverskridande och utmaningsdriven forskning

Den språkvetenskapliga fakulteten ska verka för att skapa och understödja tematiska forskningsmiljöer i vilka forskare från olika disciplinära bakgrunder samarbetar mot väl definierade och gemensamma mål. En grund för dessa tematiska forskningsmiljöer finns redan i befintliga formaliserade och informella forskningsnätverk vid fakulteten, och ska dessutom sökas bortom och utöver fakultets- och områdesgränserna. Internationella samarbeten ska särskilt uppmuntras och understödjas.

Fakulteten ska stödja tvärvetenskapliga samarbeten i utbildning och handledning på forskarnivå, till exempel genom att utveckla ämnesövergripande kurser i nya disciplinära konstellationer eller genom medverkan i forskarskolor. Fakulteten ska också främja sådana samarbeten vid ansökningar om externa forskningsmedel.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål tre

Antal ämnesöverskridande forskningsnätverk.

Antal kurser på forskarnivå med lärare från minst två olika ämnen.

Antal ansökningar samt antal beviljade ansökningar om externa forskningsmedel med sökande från olika ämnen.

4. Samordna och kraftsamla universitetets resurser

Universitetets viktigaste resurs utgörs av dess medarbetare och dess studenter. Språkvetenskapliga fakulteten ska aktivt arbeta för att bereda dessa en god arbetsmiljö och goda förutsättningar att bedriva undervisning och forskning. Fakulteten ska bevara större satsningar på forskningsinfrastruktur så att behoven för språkvetenskaplig forskning i vid mening tillgodoses, till exempel vid införskaffande av utrustning och databaser. Fakulteten ska även verka för att dels säkra långsiktiga resurser för de utbildningar och universitetsgemensamma stödverksamheter, som för närvarande bedrivs på uppdrag av Konsistoriet och med stöd av rektor, dels möjliggöra en samordning av dessa utbildningar så att de institutioner som utför uppdragen tillåts styra över den inbördes dimensioneringen så att studenters och anställdas behov bättre kan tillgodoses och myndighetskapital inte ackumuleras.

Fakultetsnämnden ska i kommande verksamhetsplanering utvärdera tidigare avsättningar i syfte att åstadkomma en så effektiv resurstilldelning som möjligt.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål fyra

Överskottsmarginal inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Överskottsmarginal inom forskning och utbildning på forskarnivå.

5. Utnyttja potentialen vid Campus Gotland

Utbildnings- och forskningsmiljön vid Campus Gotland har särskilt goda förutsättningar för att pröva nya vägar och utnyttja potentialen i mång- och tvärvetenskap, regional samverkan samt hållbar utveckling. Den språkvetenskapliga fakulteten har viss utbildning förlagd till Campus Gotland, och fakultetens kollegium uppmuntras att fortsätta att verka vid Campus Gotland i såväl utbildnings- som forskningssammanhang. Fakulteten ska arbeta för att skapa tydligare integration mellan utbildningar förlagda vid Uppsala respektive Campus Gotland samt undersöka möjligheterna till samarbeten med forskarskolan Hållbar utveckling.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål fem

Antal kurser som involverar personal på Gotland och i Uppsala.

6. Utveckla samverkan som en integrerad del av utbildning och forskning

Enligt Högskolelagen (1 kap, 2 §) ingår det i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Fakulteten ska därför verka för att samverkanskompetens blir en naturlig del av den pedagogiska och vetenskapliga skickligheten. Till exempel kan fakulteten bidra genom att utveckla utbildningsmaterial som belyser olika former och målgrupper för samverkan inom både utbildning och forskning.

Fakulteten ska arbeta för att förtydliga information om vad språkvetenskapliga studier omfattar och kan leda till, och därvid utveckla tydliga kommunikationsstrategier via sociala medier och andra plattformar och kanaler, t.ex. Expertsvar.se som förmedlar forskarkontakter till journalister. Liksom regional samverkan, ska samhällsdebatt och folkbildning lyftas fram som viktiga arenor för fakulteten, och nämnden ska aktivt arbeta för att synliggöra och lyfta fram goda samverkansexempel. Fakulteten ska fortsätta att utveckla samverkansmoment inom campuskurser samt utbildningar som svarar mot det omgivande samhällets utmaningar och behov.

Förslag till indikatorer för utvecklingsmål sex

Antal uppdragsutbildningar (internt såväl som externt).

Antal kurser med praktik utanför universitetet.

Antal avlagda poäng inom praktikkurser.

Antal externfinansierade forskningsprojekt med samverkansparter.