Mål och strategier för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Diarienummer:: HUMSAM 2020/43
Beslutsfattare:: Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
Handläggande organisation:: Kansliet för humaniora och samhällsvetenskap
Kontaktperson:: humsam@humsam.uu.se
Dokumenttyp:: Delegationer
Kategori:: Mål och strategier
Beslutsdatum:: 5 maj 2021
Granskat:: 5 oktober 2022

Förord

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är vitalt och mångfacetterat. Våra 2500 anställda bedriver forskning och utbildning och verksamhetsstöd vid sex fakulteter: den teologiska, den juridiska, den historisk-filosofiska, den språkvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga samt fakulteten för utbildningsvetenskaper. Vid dessa fakulteter utbildades år 2020 närmare 30 000 eller 60 procent av Uppsala universitets studenter i Uppsala och på Campus Gotland. Studenter från när och fjärran kan välja utbildningar inom en uppsjö ämnen och utbildningsutbudet är bland universitetets mest eftersökta. Vi har även nationellt ansvar för ett antal utbildningar, till exempel i egyptologi, estetik, finska och turkiska språk. Det stora utbudet av fristående kurser är helt grundläggande för möjligheterna till ett livslångt lärande. De fristående kurserna ger också studenterna unika möjligheter att skapa sina egna utbildningsprogram. Dessa möjligheter vill vi värna och vidareutveckla framöver.

I skrivande stund har vi drygt 700 doktorander inom så många som 75 forskarutbildningsämnen, såväl stora som små. Forskarutbildningarna har högt söktryck både nationellt och internationellt, men för att säkra volym och kvalitet söker vi nya samarbeten med andra universitet, till exempel i form av forskarskolor. Vi vill också arbeta mer med externfinansiering av doktorandanställningar.

Humsamområdet ligger i topp vad gäller andel anslag från Vetenskapsrådet och andra breda forskningsfinansiärer. Det finns internationellt ledande forskargrupper och nätverk inom vår tids stora samhällsutmaningar: hållbar utveckling, demokratiska samhällen, migration, arbetsliv, digitalisering och AI, för att nämna några exempel. I en sammanställning av de mest citerade rankinglistorna pekas Antropologi, Arkeologi, Geografi, Historia, Politik och internationella studier, Sociologi, Teologi och Utvecklingsstudier ut som topp 100 i världen (QS World University Rankings by Subject 2021). Vi huserar en mängd olika centra och forumbildningar. Denna mångfald ger uttryck för det intresse och behov som finns av mång- och tvärvetenskap. Men möjligheten att bedriva framgångsrik tvärvetenskap grundas i den disciplinära spetskompetensen. Det breda universitet och det breda vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap med alla dess ämnen utgör själva förutsättningen för tematiska samarbeten.

Forskningens och utbildningens kvalitet är dock inte alltid lika mätbar som volymen. Utbildningens kvalitet uppstår i mötet mellan lärare och student, och bygger på närhet mellan utbildning och forskning. Forskningens kvalitet bygger på kreativitet och kompetens, och den säkerställs genom kritisk granskning i kollegiala organ. Men akademins särart som oberoende kunskapsinstitution kan inte tas för given. I en värld där demokratiseringskurvorna pekar nedåt vilar mer ansvar än någonsin på humaniora och samhällsvetenskap för kunskap och kompetens. I detta Mål och strategidokument har vi lyft fram de strategiska områden områdesnämnden särskilt kommer satsa på under de kommande åren. Dessa strategier tar sin utgångspunkt i fakulteternas verksamhet, i de initiativ som tagits och de behov som uttryckts. Kunskapens äventyr fortsätter.

Uppsala 20 april 2021

Tora Holmberg

Vicerektor vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Inledning

Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet bedrivs utbildning och forskning vid ett femtiotal institutioner, centra och enheter vid de teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakulteterna i Uppsala och på Gotland. Verksamheten bedrivs utifrån principen om kollegialt styre vilket innebär att fakulteternas medlemmar fattar beslut i gemensamma organ om frågor som rör innehåll och kvalitet i undervisningen och forskning. Detta organisatoriska uttryck för akademisk frihet står i samklang med vedertagna uppfattningar om vetenskaplighet, såsom kritiskt tänkande, fördomsfrihet och öppenhet.

Vetenskapsområdet spänner över breda fält och präglas av forskningsmiljöer som rönt framgångar både nationellt och internationellt. Såväl utbildning som forskning utvinner och vidareförmedlar viktiga kunskaper och nya insikter om samhälleliga och kulturella fenomen och utmaningar. Därigenom bidrar områdets fakulteter till att främja samhällets utveckling och möta våra samhällsutmaningar. Samverkan är en självklar del av verksamheten, och vetenskapsområdet har täta kontakter med andra universitet liksom med företag samt statliga, regionala och lokala aktörer runt om i världen.

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vill möta och bidra till vår gemensamma framtid genom att stärka utbildning i, forskning om och samverkan med en föränderlig omvärld, inta en framträdande roll för att försvara och förstärka demokratiska rättigheter och principer och inom Uppsala universitet vidareutveckla en kollegial organisation som präglas av transparens och samarbete.

Utgångspunkter

Vetenskapsområdets mål och strategier har två huvudsakliga utgångspunkter: Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2018/641) samt de mål och strategier som formulerats vid områdets fakulteter.

Uppsala universitet ser som sin uppgift att vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld. Hållbar utveckling, samverkan samt lika villkor och jämställdhet utgör utgångspunkter för universitetets verksamhet. Det övergripande målet är att universitetet ska bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans. I relation till de övergripande utgångspunkterna och målen finns strategiska prioriteringar och utvecklingsmål. Vetenskapsområdet ålagts att implementera universitetets mål och strategier och att ta fram förslag till indikatorer och tidsatta måltal kopplade till utvecklingsmålen (UFV 2020/937).

Enligt Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2017/95) är det fakultetsnämndernas uppgift att systematiskt säkra, utveckla och följa upp kvalitet i utbildningen, besluta om uppläggning och genomförande av densamma, samt att besluta om organisation av och kvalitet i forskningen. Verksamheten inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap bedrivs i allt väsentligt under fakulteterna varför områdets mål och strategier, liksom dess förslag till indikatorer grundar sig på de enskilda fakulteternas motsvarigheter (HUMSAM 2020/43).

Strategiska prioriteringar

Områdesnämnden har för perioden 2021–2024 fastställt som strategiska prioriteringar att genom ett konsoliderat samarbete mellan de olika fakulteterna och samverkan mellan olika åtgärder främja:

mångvetenskaplig forskning;
gränsöverskridande utbildning;
samverkan inom utbildning och forskning;
internationalisering;
infrastrukturell utveckling.

Mångvetenskaplig forskning

Dagens och framtida samhällsutmaningar inom till exempel hållbar utveckling och hälsa samt demokrati, utbildning och digitalisering kräver stark mångvetenskaplig forskning för att kunna mötas. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap fortsätter sitt strategiska arbete med att initiera, utveckla och stödja initiativ till sådan forskning. Målsättningen är dels att skapa nya förutsättningar och former för vetenskapliga samarbeten inom Uppsala universitet, dels att kartlägga hur samarbetsmönster utvecklas. Kunskaperna om mångvetenskaplig forskning som sådan ska styrkas och spridas, så att nya forskningskontakter kan knytas såväl inom området som med andra vetenskapsområden och universitet.

Det strategiska arbetet med mångvetenskaplig forskning organiseras i två huvudsakliga former, genom plattformar som utgår från vetenskapsområdet samt genom stöd till separata satsningar och centrumbildningar.

Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS)

Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, utgör vetenskapsområdets främsta plattform och fysiska miljö för initiering och utveckling av problemdrivna och tematiska forskningssamarbeten över ämnes-, fakultets- och områdesgränser. CIRCUS kompletterar den disciplinbaserade strukturen inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap och ska fånga upp och stödja många av de initiativ av tillfälliga forum och nätverk som forskare inom området initierar över ämnesgränser. Verksamheten syftar till att främja forskningssamarbete inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap liksom med övriga vetenskapsområden inom Uppsala universitet. Medel och stöd har givits till mångvetenskaplig forskning med potential att konkurrera om medelstora och stora forskningsanslag från svenska och europeiska finansiärer. Satsningen samfinansieras med rektor under perioden 2019–2023. Under 2021 inleds en utvärdering av verksamheten.

Centrumbildningar och separata områdessatsningar

Centrum för digital humaniora (CDHU)

Centrum för Digital Humaniora vid Uppsala universitet (CDHU) startade den 1 januari 2021, men bygger vidare på aktiviteter som inleddes av Forum för Digital Humaniora (2015–2017) och forskningsnätverket DH Uppsala (2018–2020). CDHU stödjer och koordinerar den digitala omvandlingen av humaniora och samhällsvetenskap vid universitetet. CDHU:s uppdrag är tredelat och innefattar: forskningsinitierande aktiviteter (seminarier, större arrangemang, stöd till projekt och ansökningar), pedagogik och utbildning (workshoppar, kurser och annat stöd inom DH från masternivå till disputerade forskare) samt digital infrastruktur för att tekniskt stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Satsningen samfinansieras med rektor under perioden 2021– 2025.

Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor)

Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor) ska bedriva, främja, understödja och samordna forskning inom profilområdena ”integration, rasism och diskriminering”. Syftet är bland annat att bevaka utlysningar av forskningsmedel och löpande informera UUs forskare om forskningsutlysningar med relevans för de angivna områdena. Vidare ska befintliga kompetenser och pågående forskning vid Uppsala universitets alla fakulteter inom ovan nämnda områden koordineras i syfte att skapa starka mångvetenskapliga projektansökningar som på̊ olika sätt kan knytas till CemFors verksamhet. Satsningen samfinansieras med rektor och teologiska fakulteten under perioden 2017–2021.

Centrum för högre utbildning och forskning som forskningsobjekt (HERO)

HERO är en centrumbildning inrättad 2021 vars syfte är att stärka och utveckla den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet inom området studier av högre utbildning och forskning. Forskningsobjekt för HERO utgörs av den högre utbildningens och forskningens organisering, ledning, extern och intern styrning, finansiering, kvalitetssäkring och utvärdering.

HERO har som övergripande målsättning att generera vetenskaplig kunskap till gagn för forskning, utbildning och praktik genom att möjliggöra mångvetenskapliga samarbeten mellan forskare och forskningsmiljöer på de olika vetenskapsområdena (HUMSAM 2020/28). Satsningen samfinansieras med rektor och övriga vetenskapsområden under perioden 2021–2025.

Demokrati och högre utbildning

Relationen mellan högre utbildning och demokrati är av kritisk betydelse för samhällsutvecklingen. Vetenskapsområdet satsar därför strategiskt för att skapa förutsättningar för ett demokratiskt och starkt samhälle, och stärka den akademiska friheten. Satsningen är unik i såväl nationellt som internationellt hänseende och syftar till (i) att samordna forskning med potential att växa och fördjupas; (ii) att bidra med spetskunskap om relationen mellan demokrati och högre utbildning; (iii) samt att sätta Uppsala universitet på den internationella kartan när det gäller forskning om demokrati och högre utbildning (HUMSAM 2020/58).

Satsningen på demokrati och högre utbildning görs kring tre huvudteman inom vilka forskning redan har initierats i befintliga forskningsmiljöer, och som det finns goda skäl att utveckla. Det första fokusområdet vänder sig mot universitetens inre liv där grunden läggs för den högre utbildningens demokratiska relevans. Det andra vänder sig mot universitetens betydelse för det svenska samhällets demokratiska institutioner och deras motståndskraft. Det tredje vänder sig mot de globala demokratiseringsfrågorna och deras betydelse för hållbar utveckling. Satsningen avser perioden 2021–2030.

Områdesöverskridande samarbeten

Vetenskapsområdet och dess ingående fakulteter arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att initiera, utföra och stärka mångvetenskaplig forskning inom en rad olika profilområden genom områdes- och fakultetsövergripande samarbeten. För den aktuella perioden utgör nedanstående några exempel på dessa.

Centrum för kvinnors psykiska hälsa (WoMHeR)

Uppsala universitets centrum för kvinnors psykiska hälsa (WoMHeR) är ett unikt mångvetenskapligt centrum med målet att ta fram evidensbaserad kunskap för framtida strategiska beslut inom arbetsliv och samhälle. Verksamheten, som bland annat inkluderar en forskarskola med doktorandprojekt som samtliga har handledare från minst två av Uppsala universitets vetenskapsområden, syftar till att öka kunskap och medvetenhet som främjar kvinnors psykiska hälsa, identifiera och utvärdera vägar till prevention och intervention samt skapa ett erkänt kunskapscentrum för forskning, myndigheter och medborgare. Satsningen samfinansieras av de tre vetenskapsområdena under perioden 2021–2023.

AI4Research

Projektet AI4Research syftar till att förstärka, förnya och vidareutveckla forskningen inom artificiell intelligens (AI) och maskininlärning. AI4Research är till för hela universitetet och forskare från samtliga vetenskapsområden vid Uppsala universitet ska finnas inom miljön under hela projekttiden. Satsningen samfinansieras av samtliga vetenskapsområden och utgör ett universitetsövergripande projekt under perioden 2020–2024.

Diabetescentrum

Inom det nyligen inrättade Uppsala diabetescentrum (UDC) samlas forskare från de tre vetenskapsområdena för att med olika perspektiv anta utmaningen att förebygga och behandla diabetes. Centrets verksamhet kommer att präglas av ett brett angreppssätt med kompetens inom bland annat AI-teknik, bildanalys och annan stödjande teknik men också kunskap inom exempelvis sjukvårdsekonomi, livsstilsfrågor, kommunikation och psykologi. Satsningen samfinansieras av samtliga vetenskapsområden under perioden 2021–2024.

Uppsala Antibiotic Center (UAC)

Uppsala Antibiotic Center har i uppdrag att stödja forskning, utbildning och innovation med syfte att angripa och finna lösningar på den globala utmaningen runt antibiotikaresistens. Forskningen bedrivs inom samtliga tre vetenskapsområden och riktas mot fördjupad kunskap kring såväl bakteriers resistensutveckling som användandet av tillgängliga antibiotika och utveckling av nya. Projektet omfattar bland annat en ny satsning på över ett dussin doktorandtjänster knutna till forskarskolan inom UAC. Satsningen samfinansieras av de tre vetenskapsområdena under perioden 2021–2024.

Gränsöverskridande utbildning

I anslutning till och utöver det strategiska arbetet med mångvetenskaplig forskning avser vetenskapsområdet att inleda ett arbete med att kartlägga och undanröja hinder för fakultetsövergripande undervisningssamarbeten. Möjligheter till kortare ställtider och till utbildningar som innefattar flera huvudområden ska undersökas, och fakultetsinitierade uppslag till gränsöverskridande utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ska understödjas.

Vetenskapsområdet ska spela en aktiv roll i projektet ”Livslångt lärande vid Uppsala universitet”, som bland annat syftar till att tydliggöra förutsättningar, incitament och behov för ett livslångt lärande inom universitetet, liksom att utveckla utbildningsmodeller för olika målgrupper och kurstyper anpassade för ett livslångt lärande (UFV 2021/422). Inom ramen för projektet ska området bidra till att inventera och synliggöra universitets befintliga kursutbud inom livslångt lärande, och därvid föreslå justeringar som tillägg och förtydliganden ifråga om potentiella avnämare och relevanssammahang samt bistå de fakulteter som vill utarbeta förslag till utbildningsmodeller som går bortom sedvanliga kurser.

Tvärvetenskaplig forskarskola inom hållbar utveckling

I januari 2021 startade Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskarskola inom hållbar utveckling. Forskarskolans främsta uppgift är att bedriva forskning utifrån centrala samhällsutmaningar. Här undersöks frågor om bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumtion och destinationsutveckling. Uppsala universitet Campus Gotland, där forskarskolan är belägen, utgör en viktig knutpunkt i universitets strävan mot ett hållbart samhälle. Här kommer forskarskolan vara starkt förankrad i pågående mångvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning vilka bedrivs i en internationell miljö. Sex institutioner från tre fakulteter inom vetenskapsområdet ingår i denna områdesöverskridande samverkan, som hittills omfattar en utlysningsomgång under perioden 2021–2025.

❧

Genom sitt strategiska arbete med mångvetenskaplig forskning och gränsöverskridande utbildning bidrar vetenskapsområdet till att expandera utbildningen och stärka sambandet mellan utbildning forskning inom Uppsala universitets samtliga vetenskapsområden. I de livaktiga centrummiljöerna drivs och utvecklas såväl gränsöverskridande och utmaningsdriven forskning som forskningsexcellens, vilket stärker vetenskapsområdets förmåga att attrahera forskningsmedel i både nationell och internationell konkurrens. Satsningen på den tvärvetenskapliga forskarskolan i hållbar utveckling befäster Campus Gotlands roll som en av universitets noder i prövandet av nya vägar för forskning och utveckling.

Samverkan inom utbildning och forskning

Universitetet har bland annat i uppgift att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap avser därför att tydliggöra och utveckla pågående samverkan. Området ska bistå de fakulteter som vill initiera eller stärka redan befintliga samarbeten med andra enheter inom universitetet. Exempel på sådana enheter är Uppsala universitet musik och museer, som driver universitetsägd infrastruktur för samverkan som faller under områdesfakulteternas utbildnings- och forskningskompetenser, samt UU Innovation och UU Samverkan, som bland annat stöder forskare och forskargrupper att etablera, utveckla och driva samverkans- och innovationsprojekt med externa aktörer.

Inom ramen för detta strategiska arbete fungerar den av vetenskapsområdet tillsatta referensgruppen för samverkan som kontaktyta mellan områdets forskare fakulteter och Uppsala universitets övergripande samverkansarbetet. Referensgruppen arbetar för medvetandegörande och möjliggörande av samverkan inom humaniora och samhällsvetenskap. De samverkansaktiviteter som bedrivs inom rådet ska kartläggas, och en plan ska utarbetas för hur samverkansarbete inom humaniora och samhällsvetenskap kan tydliggöras, stärkas och utvecklas (HUMSAM 2021/9).

❧

Genom detta strategiska arbete kommer vetenskapsområdet att bidra till att utveckla samverkan som en integrerad del av den utbildning och forskning som bedrivs vid Uppsala universitet.

Internationalisering

Vid Uppsala universitet är internationalisering en viktig strategi för att öka kvalitet och relevans i utbildning och forskning, och vetenskapsområdets fakulteter bedriver ett målinriktat internationaliseringsarbete. Vetenskapsområdet genomför en samling strategiska satsningar med syfte kraftsamla för och stärka delaktigheten i en rad europeiska initiativ, däribland informationskampanjer om EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, som sträcker sig mellan 2021 och 2027.

European University Network to Promote Quality of Life, Sustainability and Global Engagement Through Higher Education Transformation (Enlight)

Enlight är en sammanslutning av nio heltäckande, forskningsintensiva universitet som syftar till att omvandla det europeiska området för högre utbildning, med målet att stärka studenter över hela Europa att bli globalt engagerade medborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna. Under de kommande tre åren kommer vetenskapsområdet att bidra till projektets prövande av nya initiativ kring internationalisering, livslångt lärande och flexibla kurs- och lärmoduler samt harmonisering och integration av IT-, kvalitets- och antagningssystem. Inom ramen för Enlight Teacher Education Network kommer till exempel utbytesprogram att kartläggas och så kallade mobilitetsfönster att identifieras. Med fokus på de kompetenser som krävs för att möta globala klassrum kommer såväl samarbetsprogram inom Erasmus+ samt forskningsprojekt att initieras.

European Research Council (ERC)- och Marie Skłodowska-Curie-skola

De inrättade ERC- och Marie Skłodowska-Curie-skolorna (HUMSAM 2019/12 resp. HUMAN 2020/23) ska utvärderas och eventuellt vidareutvecklas så att fakulteternas forskare och forskargrupper kan åtnjuta fortsatt utbildning och stöd i att förbereda större ansökningar. Verksamheten har bland annat bestått av ett antal workshops med information om anslags- och finansieringssystemen, råd om hur olika slags ansökningar kan utformas och panelintervjuer förberedas, liksom aktiviteter som syftat till att stärka samarbetet mellan forskare och forskargrupper och anslagsförvaltare.

Knowledge & Innovation Community (KIC)

Vetenskapsområdet leder Uppsala universitets strävan att bidra till bildandet av en så kallad Knowledge Innovation Community (KIC) med inriktning på mot kreativa näringar, kulturarv och kulturvård (HUMSAM 2020/49). Arbetet med den ansökan som ska ställas till The European Institute of Innovation and Technology (EIT) kommer att stärka såväl kärnverksamhetens som förvaltningens kunskap om komplexa utlysningar på EU-nivå, och skapa en ny förståelse för de i vetenskapsområdet ingående fakulteternas olika relationer till kommuner, regioner, kultur- och innovationsföretag, museer och institutioner. Slutligen förväntas satsningen utmynna i en stärkt plattform för redan etablerad undervisning och forskning inom kulturnäringar, kulturarv och kulturvård.

The Guild of European Research-Intensive Universities

Uppsala universitet är sedan 2016 medlem i organisationen The Guild of European ResearchIntensive Universities som består av 19 av Europas mest forskningsintensiva universitet. För att vetenskapsområdets ingående fakulteter ska ges inflytande över den verksamhet som The Guild koordinerar har området inrättat en referensgrupp med uppgift att (HUMSAM 2019/37):

ta initiativ till ansökningar och internationella samarbeten med the Guild och dess medlemsorganisationer;
informera om relevanta frågor kring EU:s forskningspolitik

❧

Genom sitt strategiska internationaliseringsarbete bidrar vetenskapsområdet till att utveckla både forskningsexcellensen vid de ingående fakulteterna och deras samarbete med samverkanspartners på lokal, regional och internationell nivå. Forskarnas förmåga att attrahera prestigefyllda bidrag i internationell konkurrens stärks, i synnerhet från Europeiska forskningsrådet. Det breda samarbetet inom vetenskapsområdet kring ansökningar på internationell nivå stärker universitetets möjligheter att kraftsamla kring gemensamma forskningsinitiativ.

Infrastrukturell utveckling

En förutsättning för att vetenskapsområdets fakulteter ska kunna bedriva undervisning och forskning av högsta kvalitet är tillgång till förstklassig infrastruktur, såväl fysisk som digital.

Infrastruktur för forskning

För att forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna utnyttja de nya möjligheter som skapas av de framväxande forskningsinfrastrukturerna krävs ett samordnat arbete. Områdesnämnden har inrättat en referensgrupp för forskningsinfrastrukturfrågor som arbetar kontinuerligt på nämndens uppdrag. Referensgruppens ordförande representerar vetenskapsområdet i universitetets forskningsinfrastrukturråd, och är föredragande eller adjungerad i områdesnämnden i de ärenden som områdesnämndens ordförande beslutar (HUMSAM 2019/41).

Vetenskapsområdet arbetar för att kartlägga de infrastrukturella resurser som områdets forskningsmiljöer har tillgång till och förfogar över, med fokus på forskningens behov och intressen. Denna kartläggning ska visa på de nya möjligheter som erbjuds för forskningen av befintliga resurser och resurser under uppbyggnad, men även påvisa vilka resursbehov som kan komma att aktualiseras i och med nya forskningsfrågor. Med resurser avses här både personresurser i form av tjänster till forskare och forskningsverksamhet samt verktyg som exempelvis databaser, arkiv, beräkningsresurser, instrument, anläggningar, etc. Det strategiska arbetet leds av såväl den ovannämnda referensgruppen som en projektgrupp med uppgift att (HUMSAM 2021/09):

kartlägga befintliga forskningsinfrastrukturella resurser på vetenskapsområdet inom UU;
utifrån kartläggningen rapportera egna slutsatser samt föreslå strategier för forskningsinfrastrukturer på vetenskapsområdet;
initiera workshops inom området forskningsinfrastrukturer.

Vetenskapsområdet ska därutöver i samarbete med Centrum för digital humaniora fortsätta att upprätthålla och tillgängliggöra samt verka för nyetableringar av forskningsinfrastrukturer inom humaniora och samhällsvetenskap såsom Swe-Clarin och The Uppsala Conflict Data Program (UCDP).

Lokalförsörjning

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har i uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för lokalförsörjning och lokalutveckling (UFV 2019/2124). I ett första skede utreds det kommande lokalbehovet i såväl kvantitet som kvalitet, liksom lämpliga rutiner för årlig uppföljning av pedagogiska och fysiska förutsättningar för digitalisering av undervisning. Specifika utredningsfrågor kommer bland annat att gälla campusområdet Gamla torget, dess mer omedelbara behov och frågor om expansionsmöjligheter i stadskärnan. Andra prioriterade frågor berör:

styrande principer för vetenskapsområdet;
ökade flöden av studenter och lärare mellan campusområden;
högre grad av centralisering av lokalbokning;
studentytor;
överytor och framtida expansion.

❧

Genom sitt strategiska arbete med den fysiska och digitala infrastrukturen bidrar vetenskapsområdet till att samordna och kraftsamla universitetets resurser, och därigenom till universitetets möjligheter att i och genom den egna verksamheten bidra till en hållbar utveckling.