Riktlinjer för säkerhetsarbetet: Kris och kontinuitetshantering

1 Inledning

För universitetets del har arbetet med ny krisorganisation, som fastställdes av rektor 2012-02-28 (UFV 2012/69), inneburit ett ökat fokus på hur vi ska hantera kriser. Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering ska vidare klargöra hur arbetet löpande ska bedrivas på Uppsala universitet.

2 Ansvar

2.1 Efterlevnad

Ansvaret för efterlevnad av universitetets riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering fördelar sig enligt följande:

Rektor har det övergripande ansvaret

Prefekt/motsvarande har ansvaret vid sin institution/avdelning

Säkerhetschefen ansvarar för planering, samordning, uppföljning och kontroll av efterlevnad

Systemägare/Objektägare har vid sidan av ovanstående befattningar ansvaret för

implementering och efterlevnad av riktlinjerna inom sitt informationssystem/förvaltningsobjekt, inklusive där ingående informationsresurser.

Verksamma vid universitetet ansvarar för att följa riktlinjerna vid egen användning av universitetets informationsresurser.

2.2 Uppdatering av riktlinjerna

Säkerhetschefen ansvarar för att riktlinjerna kontinuerligt uppdateras och att underliggande stöddokument fastställs.

3 Mål

Målsättningen är att beskriva uppdraget beslutat av rektor i riktlinjer för säkerhetsarbetet, Dnr UFV 2009/1929, fastställd 2010-02-09 inom kris- och kontinuitetshantering för Uppsala universitet.

4 Definitioner

Krishantering är ett samlingsbegrepp för de systematiska åtgärder och metoder som vidtas då någon form av kris inträffar.

Med kontinuitetshantering menas kortfattat den process som säkerställer att myndigheten har en robusthet och förmåga att driva kritiska verksamheter på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. I första steget analyseras verksamheten genom risk och

sårbarhetsanalysen som årligen genomförs, därefter tas strategier och planer fram för att komma tillrätta med bristerna för att till sist utbilda, informera och implementera förändringarna.

Uppsala universitets definitioner på kris[1] beskriver händelser som drabbar enskilda eller grupper av individer likväl som verksamheten eller organisationen som helhet. I riktlinjen finns definitionen att krisen drabbar plötsligt, oväntat eller oförutsägbart och är utanför berördas eller Uppsala universitets kontroll. Krisen kan förorsaka stora förändringar i livet och/eller mänskligt lidande och uppfattas utgöra ett allvarligt hot mot individ, grupp och/eller organisation. Krisen kan skada förtroendet för Uppsala universitet.

Sådana händelser kan bland annat vara plötsliga dödsfall, olyckor, hot, våld, allvarliga kränkningar och/eller att se andra drabbas. Andra exempel är händelser som allvarligt kan skada universitetets infrastruktur såsom grov skadegörelse, omfattande sabotage, eldsvådor och liknande. Ytterligare händelser som kan komma att utlösa en kris kan t.ex. vara fusk, bedrägerier, oegentligheter, personkonflikter och allvarliga brister i arbetsmiljön.

Vid händelser som dessa larmas krisorganisationen för att hantera krisen.

_{[1] riktlinjer krisberedskap och krisorganisation fastställd av rektor 2012-02-28 (UFV 2012/69).}

5 Målområden

5.1 En förberedd och utbildad organisation

En utbildnings och övningsplan tas årligen fram av säkerhetschefen i samarbete med kriskvartetten[2].

5.2 Prioritera och införa förebyggande skydd

Genom säkerhetsenhetens inhämtning av information från verksamheten i myndighetens årliga risk- och sårbarhetsanalys kunna prioritera och införa förebyggande skydd i områdena personsäkerhet, egendomsskydd, informationssäkerhet och krishantering.

5.3 Kontinuitet

Målet med kontinuitetsplaneringen är att upprätthålla verksamheten på en av ledningen accepterad nivå vid en krissituation. Arbetet med kontinuitetshantering i kriser är säkerhetschefens ansvar.

5.4 Handlingskraft

Säkerhetschefen ska utbilda och planera för att krisorganisationen snabbt ska kunna vidta åtgärder i en krissituation, inklusive information till anställda, studenter och allmänhet

5.5 Resilience

Säkerhetschefen ska utbilda och planera för att krisorganisationen kan skapa förutsättningar för snabb återgång till normal verksamhet efter en krissituation

_{[2] Personaldirektör, kommunikationsdirektör, chef för studentavdelningen och säkerhetschefen.}