Riktlinjer för utbildning på forskarnivå inom historisk-filosofiska fakulteten

1. Mål för utbildning på forskarnivå

Ansvar för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (HF 2 kap. 2–3 §§), och är vid Uppsala universitet delegerat till respektive områdes- eller fakultetsnämnd.

Utbildning på forskarnivå inom historisk-filosofiska fakulteten ska vara av mycket hög kvalitet och ge doktoranderna den metodologiska och teoretiska insikt och färdighet som gör dem väl skickade att självständigt bedriva vetenskaplig forskning inom sitt ämnesområde. Utbildningen ska uppöva deras förmåga att besvara vetenskapligt intressanta frågor genom att systematiskt analysera och organisera ett forskningsmaterial samt redovisa och förmedla resultatet av sitt arbete på ett klart, koncist och välformulerat sätt. Utbildningen ska förbereda doktoranderna på forskarens yrke genom att ge kännedom om bl.a. universitetets organisation, forskningsfinansiering, vetenskaplig publicering samt karriärvägar utanför och inom högskolesektorn. Utbildningen ska även ge viss möjlighet till pedagogisk träning.

Med avseende på samhället i stort ska historisk-filosofiska fakultetens utbildning på forskarnivå säkra den framtida rekryteringen av humanistiska lärare och forskare inom universitet och högskolor, samt förse andra relevanta sektorer med humanistisk vetenskaplig kompetens. Målet är att doktorsexamen vid historisk-filosofiska fakulteten ska meritera både för postdoc-anställningar vid svenska och internationella universitet av högsta klass och befattningar inom till exempel offentlig förvaltning, arkiv, museer, bibliotek, förlag samt kultur- och näringsliv.

Utbildningen ska bedrivas i en attraktiv, kollegial, dynamisk, tillåtande miljö präglad av högsta kvalitet, kritiskt tänkande, mångfald, jämställdhet, öppenhet och demokratiska värderingar.

2. Forskarutbildningsämnen

Utbildning på forskarnivå bedrivs vid historisk-filosofiska fakulteten i följande 17 ämnen:

• Antikens kultur och samhällsliv
• Arkeologi
• Biblioteks- och informationsvetenskap
• Egyptologi
• Estetik
• Etnologi
• Filosofi
• Genusvetenskap
• Historia
• Idéhistoria
• Konstvetenskap
• Kulturantropologi
• Kulturvård
• Litteraturvetenskap
• Musikvetenskap
• Retorik
• Textilvetenskap

För varje ämne finns en allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. I den allmänna studieplanen anges det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på allmän och särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs (HF 6 kap. 26–27 §§). Den allmänna studieplanen fastställs av fakultetsnämnden och ska finnas tillgänglig även på engelska.

3. Doktoranden och forskarsamhället

Varje doktorand ska oavsett forskarutbildningsämne, och inom ramen för sin utbildning, ges tillgång till en forskningsmiljö av stor bredd och hög vetenskaplig kvalitet. Den humanistiska forskningen utvecklas både inom ämnena och i mer specialiserade tematiska studieområden, och det är viktigt att doktoranderna får ta del av den dynamik som utvecklas mellan dessa dimensioner. Volymen i utbildning på forskarnivå inom humaniora är också sådan att det i delar av den finns stora fördelar med att samverka mellan ämnen, fakulteter och lärosäten. Utöver att verka och samverka inom den egna institutionsmiljön bör därför doktoranderna vid historisk-filosofiska fakulteten ingå i fakultetens samlade forskningsmiljö samt i nationella och internationella vetenskapliga nätverk med relevans för avhandlingsarbetet. Det sker till exempel genom en för samtliga doktorander obligatorisk kurs om utbildningens professionsaspekter och genom medverkan i relevanta tvärgående forskningsmiljöer. Utöver institutions- och fakultetsmiljön kan doktoranden delta i kurser och andra forskningsaktiviteter som anordnas vid eller i samarbete med andra lärosäten och forskningsmiljöer. Balansen mellan dessa olika dimensioner i den enskilda doktorandens utbildning ska planeras och följas upp i den individuella studieplanen.

Genom den humanistiska forskningens internationalisering, de vetenskapliga nätverkens ökade betydelse och inte minst den digitala utvecklingen har de vetenskapliga informationsvägarna blivit fler och mer komplexa. Både handledare, institutionsledningar och fakultetsnivån har ett ansvar för att doktoranderna får information om kurser, konferenser, seminarier och andra aktiviteter med relevans för den egna forskningen och utbildningen. Doktorandernas deltagande i kurser, seminarier och vetenskapliga möten utanför den egna institutionen ska också dokumenteras i den individuella studieplanen. För samtliga doktorander vid fakulteten är den fakultetsgemensamma kursen Professional Training in the Arts and Humanities (7,5 hp) obligatorisk.

4. Antagning

Tillträde till utbildning på forskarnivå regleras av 7 kap 34 – 36 §§ högskoleförordningen, antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) samt av fakultetens riktlinjer och beslut.

Fakulteten eftersträvar en bred rekrytering till utbildning på forskarnivå. Rekrytering till utbildning på forskarnivå ska ske genom en öppen antagningsprocess och, där det är möjligt, i internationell konkurrens. Utlysningen ska vara tillgänglig på universitetets hemsida minst tre veckor före ansökningstidens utgång och spridas i relevanta nationella och internationella kanaler. Antagning av doktorander inom bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram kan undantas från kravet på öppen utlysning med hänvisning till HF 7 kap,

37 §, punkt 3 förutsatt att stipendieorganisationen gör ett urval som redovisas. Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt (HF 7 kap. 34 och 36 §§).

4.1 Ansökan och urval

Antagning regleras av HF 7 kap. 37 § samt AFUU.

Som generell regel gäller att ansökan ska innehålla följande handlingar:

• registerutdrag som styrker allmän och särskild behörighet till utbildning på forskarnivå vid historisk-filosofiska fakulteten
• uppsatser på avancerad nivå (för tidigare studieordning: D-uppsatser), uppsatser på kandidatnivå (för tidigare studieordning: C-uppsatser), samt examensarbete (i förekommande fall)
• en preliminär projektbeskrivning

Urvalet av sökande ska ske utifrån förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och med utgångspunkt i väldefinierade kvalitetskriterier. Eventuella krav på särskilda språkkunskaper framgår av respektive ämnes allmänna studieplan. Vid antagningen ska institutionerna tillämpa de beslut rörande lika villkor som gäller vid universitetet.

I de fall där fler sökande anmäler sig än det finns lediga platser ska en rangordning av tätgruppen göras av institutionens handledarkollegium, antagningsnämnd eller motsvarande, och den/de högst rankade antas. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande RUF § 10 samt AFUU 3 §). Det är institutionernas ansvar att tillse att resurser finns för att ge de doktorander som antas kvalificerad handledning inom området för avhandlingen (antingen genom egen handledarkompetens eller med stöd av extern handledning) samt att de får tillgång till den infrastruktur som i övrigt krävs för att genomföra avhandlingsarbetet.

Beslut om antagning av doktorand vars anställning vid Uppsala universitet finansieras av externa medel fattas av dekanen efter särskild anhållan från institutionen. Beslut om antagning av doktorand som inte anställs som doktorand vid Uppsala universitet eller som antas till senare del av utbildning på forskarnivå fattas av fakultetsnämnden efter särskild anhållan från institutionen (se 5.2 nedan).

Beslut om antagning av doktorander finansierade med basanslag är delegerat till prefekt. Det är institutionens handledarkollegium, antagningsnämnd eller motsvarande som bereder ärendet och ansvarar för bedömning och rangordning av de främsta kandidaterna. I de organ där institutionerna bereder beslut om antagning av doktorand har doktoranderna rätt att vara representerade.

Antagning till licentiatexamen beslutas av fakultetsnämnden och kräver en särskild motivering. Planerad tvåstegsmodell, där doktoranden antas till licentiatexamen för att bedöma om doktoranden har förmågan att avlägga en doktorsexamen och först därefter erbjuda en fortsättning mot doktorsexamen, ska inte tillämpas (AFUU 4 §).

Inför antagning ska ansökan till utbildning på forskarnivå göras på universitetets därtill avsedda blankett Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå.

5. Studietid och studiefinansiering

5.1 Studietid

Studietiden regleras i högskoleförordningen HF 5 kap. 7 § samt i RUF 6–7 §§.

En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år (för licentiatexamen gäller två års heltids- eller fyra års halvtidsanställning).

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet (HF 5 kap. 7 §). Dessutom kan institutionstjänstgöring, t.ex. undervisning, innebära att den totala anställningstiden förlängs, dock inte mer än motsvarande 20 procent av full arbetstid.

5.2 Studiestöd

Studiestöd regleras av HF 5 kap. 3–5 §§, AFUU 4 § samt RUF 6–7 §§.

Studiestöd ges huvudsakligen i form av doktorandanställning som finansieras antingen av basanslag eller externa medel.

Rutiner för antagning av doktorand med eller utan anställning och med extern finansiering står angivna i ”Historisk-filosofiska fakultetens rutiner för beredning av beslut om antagning av doktorand med extern finansiering samt beredning av beslut om antagning till senare del av utbildning på forskarnivå” (HISTFILFAK 2023/12). Vid antagning av doktorand vars anställning finansieras av externa medel eller som inte anställs som doktorand vid Uppsala universitet ansvarar fakultetsnämnden för att finansiering för hela studietiden är garanterad.

Doktorand kan antas med stipendier som finansieringskälla. Dock måste stipendiet uppgå till ett månadsbelopp motsvarande nettoinkomsten för ingångslön för doktorandtjänst. Stipendiefinansierade doktorander utan anställning ska i direkt anslutning till antagningen informeras av institutionen om att de, efter ansökan till prefekt, har rätt till anställning som doktorand när tre nettostudieår återstår av utbildningen. Det finns ingen tidsbegränsning för när en sådan ansökan kan inlämnas (RUF 6b §).

Finansiering av denna anställning ska ske genom institutionens egna medel. Stipendium som lämnas inom ramen för ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram och projekt eller samarbete som finansieras av EU är undantagna detta krav (HF 5 kap. 4 §).

Samtliga stipendiefinansierade doktorander utan anställning ska i direkt anslutning till antagningen informeras av institutionen om skillnaderna i villkor jämfört med en doktorandanställning, till exempel gällande tillgång till socialförsäkringsförmåner (RUF 6b §).

Inför antagning av doktorand vars anställning finansieras av externa medel eller som inte anställs som doktorand vid Uppsala universitet ska institutionen i god tid före utlysningen rådgöra med fakultetskansliet och en särskild anhållan om antagning lämnas av institutionsstyrelsen till fakultetsnämnden. Anhållan ska innehålla:

• skriftlig dokumentation som styrker att en bidragsgivare eller arbetsgivare garanterar den totala eller delvisa finansieringen för en doktorand. Egna medel godkänns inte som finansieringskälla,
• en garanti om att i det fall finansieringsplanen ändras till nackdel för doktoranden, eller upphör, så ansvarar institutionen för komplettering av finansieringen upp till lägst det belopp som motsvarar ingångslön för doktorandtjänst.

Samma bedömningsgrunder ska tillämpas vid antagning oavsett finansieringsform och varje sökande till utbildning på forskarnivå ska genomgå samma noggranna prövning av allmän och särskild behörighet samt förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

6. Individuell studieplan

Den individuella studieplanen regleras i HF 6 kap. 29 §, samt beskrivs i RUF 5 §.

HF 6 kap § 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning.

Planen ska beslutas efter samråd med doktorand och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (SFS 2010:1064).

Till dess att universitetet tillhandahåller en digital lösning för den individuella studieplanen ska den upprättas i särskild mall som hämtas på fakultetens hemsida, och undertecknas av doktoranden, handledarna och prefekt. Fakultetsnämnden ansvarar för att studieplanen följs upp minst en gång per år. Om särskilda svårigheter kan förutses bör en tätare uppföljning övervägas. En doktorand som ska undervisa ska erbjudas högskolepedagogisk utbildning, vilken antingen ska utgöra ett poängsatt moment i den individuella studieplanen eller ske inom doktorandens institutionstjänstgöring. Vid historisk-filosofiska fakulteten är beslutanderätten för individuella studieplaner delegerad till prefekt. Efter årlig uppföljning skickas kopia av den individuella studieplanen till fakultetskansliets utbildningsledare för fakultetens uppföljning av institutionernas arbete.

Den individuella studieplanen är ett aktivt dokument där både planering, uppnådda etappmål och avvikelser fortlöpande dokumenteras, och bör användas så att den utgör ett pedagogiskt verktyg under utbildningen. Den är också en överenskommelse mellan doktorand, handledare och institution, som kan utgöra ett underlag vid bedömning av frågor om indragning av resurser. Inför den årliga uppföljningen och revideringen bör doktoranden även ges möjlighet till samtal med studierektor eller prefekt .

Enligt rektors beslut ska studieplanerna utöver vad högskoleförordningen föreskriver innehålla följande:

• Avsedd examen (dr, lic. eller båda), samt i förekommande fall en särskild motivering för antagning till utbildning som avslutas med licentiatexamen.
• En tidsplan för doktorandens utbildning. Planen bör innehålla en översikt för varje år och beräknad tidpunkt för disputation. Planen ska tydligt beskriva arbetets olika steg och innehålla en tidsplan samt uppföljningsbara delmål.
• En finansieringsplan för hela utbildningstiden. Om annan finansiering än anställning som doktorand finansierar projektet ska de särskilda överväganden som gjordes vid antagningen bifogas den individuella studieplanen liksom, i förekommande fall, avtal med finansiär.
• Planerade kurser, undervisning, pedagogisk utbildning och annat institutionsarbete.
• Handledningens organisation, där såväl omfattning som former bör anges.
• De särskilda villkor som gäller för studierna, såsom arbetsplats, dator, övriga arbetsredskap och vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska bedrivas på ett effektivt sätt.

Av den individuella studieplanen ska framgå hur den forskarstuderande genom handledning och andra utbildningsinslag rörande forskningsetik, särskilt med avseende på god forskningssed och etikprövning, ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för att god forskningssed följs i forskningen.

Forskningsetiska frågor regleras bl.a. i universitetets Riktlinjer avseende förfarandet vid misstanke om avvikelser från god forskningssed (UFV 2019/1612). För råd och stöd i fråga om forskningsetik och god forskningssed hänvisas även till vetenskapsområdets förtroendepersoner för god forskningssed.

Forskningsetiska frågor behandlas även i fakultetens obligatoriska doktorandkurs, Professional Training in the Arts and Humanities.

Individuell studieplan ska upprättas även för inaktiva doktorander.

7. Handledning

Handledning regleras i HF 6 kap. 28 § och i RUF 8 §.

Handledning är en viktig kvalitetsfråga i utbildning på forskarnivå. Det är viktigt att handledningens omfattning och uppläggning diskuteras fortlöpande mellan handledare och doktorand och i samband med att den individuella studieplanen upprättas och revideras. Institutionsledningarna ska planera handledningskapaciteten och handledarnas tjänstgöring för varje doktorands hela utbildningstid. I handledningstiden ska inräknas allt som handledaren gör såsom samtalstid, läsning av doktorandens avhandlingsmanus, deltagande i seminarier där doktoranden ventilerar avhandlingsavsnitt samt andra möten relaterade till doktorandens arbete.

I anslutning till antagningen ska handledare utses av prefekten/motsv. För varje forskarstuderande ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen, inklusive avhandlingsarbetet, och en biträdande handledare. I särskilda fall kan ytterligare (biträdande) handledare anlitas. Respektive uppgifter för huvudhandledare och biträdande handledare anges i den individuella studieplanen. Minst en av handledarna ska ha en tillsvidareanställning vid institutionen. Handledarna ska lägst ha doktorskompetens och åtminstone en av handledarna ska vara docentkompetent. Institutionsstyrelsen och prefekten har ansvar för att alla doktorander får god handledning.

Huvudhandledare ska senast under sitt första år som handledare genomgå tre veckors handledarutbildning i form av den kurs som ges av universitetets enhet för universitetspedagogik eller motsvarande. Detsamma rekommenderas för biträdande handledare. I uppdraget som handledare ingår forskningshuvudmannens övergripande ansvar för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed enligt § 5 lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Avtal om extern handledning beslutas av prefekt. Doktorand som begär det ska få byta handledare.

Handledarnas ansvar regleras av Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (RUF) och den individuella studieplanen. Det är bl.a. handledarnas ansvar att

• ge råd och vägledning angående kvalitativa krav, forskningsmetoder och tillgängligt material,
• i samråd med den studerande fastställa avhandlingsämnet,
• i samråd med den studerande fortlöpande planlägga avhandlingsarbetet och formerna för handledning samt analysera avvikelser från gjorda planer,
• uppmuntra och förmedla kontakter med svenska och utländska forskare och institutioner samt verka för att den studerande ges möjlighet att företa studiebesök och konferensresor,
• planera utbildningen på ett sådant sätt att varje doktorand utöver institutionens forskningsmiljö också deltar i fakultetsgemensamma och ämnesöverskridande kurser och forskningsaktiviteter,
• inom rimlig tid ge respons på manuskript och finnas till hands för diskussion och rådgivning,
• löpande följa upp att forskningsarbetet fortskrider på ett godtagbart sätt och att det håller godtagbar kvalitet.

Utbildning på forskarnivå är ett gemensamt ansvar för doktorand, handledare, institution och fakultet. Doktorandens eget ansvar för sin arbetsinsats och aktivitet är avgörande för hur arbetet fortskrider. Vid historisk-filosofiska fakulteten är det bl.a. doktorandernas ansvar att

• hålla handledaren underrättad om hur avhandlingsarbetet fortskrider enligt den individuella studieplanen,
• meddela handledaren om problem eller hinder uppstår som gör att tidsramarna riskerar att överskridas och att den individuella studieplanen behöver ändras,
• hålla överenskomna deadlines, inte minst när det gäller leverans av avhandlingstext,
• aktivt söka sina handledares och andra forskares råd i frågor som rör avhandlingsämnet, kurser och andra aspekter av utbildningen,
• kontinuerligt delta i högre seminarier.

Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildningen på forskarnivå, inklusive handledningen. Om oenighet uppstår mellan handledare och doktorand ska studierektor för utbildning på forskarnivå och/eller prefekten fungera som neutral part i samtal och ansvara för att nödvändiga åtgärder vidtas.

Institutionerna rekommenderas att i sin ekonomiska planering beräkna handledning till tio procent av heltid av en universitetslärare per doktorand och år under 48 månader. Utifrån detta ska institutionerna beräkna handledningskapaciteten och dimensioneringen av utbildning på forskarnivå. Handledningsvolymen per doktorand ska fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare på lämpligt sätt. Detta kan variera mellan doktorander och mellan handledare beroende på olika omständigheter. Ingen lärare ska samtidigt handleda fler än åtta doktorander och ingen ska samtidigt vara huvudhandledare för mer än fem doktorander.

8. Avhandlingen

Doktorsavhandlingen ska antingen utformas som en monografi eller som en sammanläggningsavhandling. Vid eventuellt samförfattarskap måste doktorandens enskilda insats kunna urskiljas och prövas mot examensordningen (AFUU 5 §). Sammanläggningsavhandlingens delstudier och resultat sammanfattas i en så kallad ramberättelse. Av ramberättelsen ska framgå hur delstudierna tillsammans uppfyller examensordningen, att ett enhetligt forskningsproblem har behandlats samt författarens självständiga forskarroll.

8.1 Intern och extern granskning

Den interna granskningen av avhandlingen sker fortlöpande genom handledarsamtal och vid seminarier. Doktoranden ska under utbildningstiden även presentera sitt arbete vid vetenskapliga konferenser och doktorandmöten. För att säkerställa att avhandlingen motsvarar kraven i examensordningen och håller hög vetenskaplig kvalitet ska avhandlingen granskas av såväl interna som externa bedömare före disputation. Ett viktigt inslag i granskningen är ett slutseminarium där avhandlingen i god tid före planerad disputation kommenteras i sin helhet av en extern och av institutionen arvoderad granskare. Granskaren ska vara disputerad och ha god kännedom om det aktuella forskningsområdet och vara tillräckligt erfaren för att kunna göra en väl avvägd bedömning av arbetets vetenskapliga kvalitet och vad som kvarstår att göra före disputation. Granskaren ska ge såväl muntliga som skriftliga kommentarer på manuset. Granskaren vid slutseminariet kan inte engageras som fakultetsopponent eller ledamot av betygsnämnden.

I vissa miljöer anlitas även en forskare för att göra en sista genomläsning av det färdiga manuskriptet. I synnerhet om längre tid än först planerat gått mellan slutseminarium och disputation kan detta vara ett viktigt stöd för såväl doktorandens som handledarnas arbete. Denna läsare bör ha allmän kännedom om det aktuella forskningsområdet och om fordringarna på en godkänd avhandling, men ska inte själv ha varit engagerad i handledningen. Läsaren bör i ett kortfattat skriftligt yttrande göra en bedömning av om avhandlingen är färdig att läggas fram för disputation. Detta uppdrag kan göras inom tjänst eller arvoderas av institutionen.

Innan handledarna rekommenderar doktoranden att lägga fram manuskriptet för disputation ska samråd ske med institutionens handledarkollegium, forskarutbildningsnämnd eller motsvarande.

8.2 Publicering av avhandling

Fakultetsnämnden anslår medel för omkostnader i samband med disputation med ett belopp som bestäms i fakultetens verksamhetsplan. Dessa medel får användas till tryckning av doktorsavhandlingar och andra kostnader som uppstår i anslutning till disputationen. Doktorand som skriver en avhandling på annat språk än sitt första språk eller när särskilda skäl föreligger har rätt till språkgranskning, vilken bekostas av institutionerna. Kostnader som överskrider det anslagna beloppet täcks inte av fakultetsnämnden.

9. Disputation

För att möjliggöra en tillfredsställande granskning av avhandlingen ska publicering ske minst tre veckor före disputation. Då ska även 10 tryckta exemplar överlämnas till universitetsbiblioteket. Vidare ska institutionen minst två veckor före disputation tillse att avhandlingen sprids på lämpligt sätt till varje institution inom landet med forskning och utbildning på forskarnivå inom det vetenskapsområde som avhandlingen tillhör. Enligt beslut 2002-05-14 (UFV 2002/779) ska alla spikblad publiceras digitalt i DiVA. Vid sammanläggningsavhandling ska även ramberättelsen publiceras digitalt i DiVA. Perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti får inte räknas in i tillgänglighetstiden.

I händelse av att disputation där avhandlingen eller doktorandens förmåga att försvara den underkänts kan ny disputation ske under förutsättning att avhandlingen eller doktorandens förmåga att försvara den substantiellt har förbättrats.

9.1 Fordringar för doktorsexamen

För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den fastställda studieplanen, dels godkänd disputation. Doktorsexamen inom historisk-filosofiska fakulteten benämns filosofie doktorsexamen.

Samtliga kurser inom utbildningen ska vara avklarade före disputation, om inte särskilda skäl föreligger. Anhållan om undantag ställs till dekan och bifogas anhållan om utseende av betygsnämnd.

9.2 Opponent och betygsnämnd

Regler för disputation finns i HF 6 kap. 33–35 §§, och kompletteras av AFUU 5 § samt RUF 11 §.

Beslut om tid och plats för disputation samt utseende av opponent, betygsnämnd samt ordförande vid disputationen fattas av fakultetens dekan på förslag av studierektor för utbildning på forskarnivå. För att garantera den vetenskapliga kvalitén vid disputationen är det institutionernas eget ansvar att ge opponenten och ledamöterna av betygsnämnden erforderlig och relevant information om hur disputationen och betygssammanträdet går till vid enheten, fakulteten och, då det är påkallat, vid svenska universitet i stort.

Ordförande vid disputationen är vanligtvis en lärare ur institutionens handledarkollegium. Ordföranden ska vara anställd vid Uppsala universitet vid tidpunkten för disputationen. Opponenten ska vara disputerad. Betygsnämnden ska bestå av antingen tre eller fem ledamöter. I det fall nämnden består av tre ledamöter bör reserv utses. Ledamöter i betygsnämnden ska vara minst docentkompetenta. Beslut om undantag från kravet på docentur fattas av dekan efter anhållan från institutionen. Minst en av ledamöterna ska utses bland lärare inom en annan fakultet eller vid ett annat lärosäte. Majoriteten av ledamöterna ska ha sin verksamhet vid andra vetenskapliga institutioner än doktorandens. Opponent och betygsnämndsledamöter ska ha god kännedom om det aktuella forskningsområdet och om fordringarna på en godkänd avhandling. Opponent vid slutseminarium, licentiatseminarium eller halvtidsseminarium liksom betygsnämndledamot vid licentiatseminarium får inte vara opponent vid disputationen eller ingå i betygsnämnden. Ledamöterna i betygsnämnden ska i normalfallet representera olika kön. Betygsnämnden utser ordförande inom sig vid betygsnämndens sammanträde. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden annat än om det finns synnerliga skäl, och då på beslut av rektor. Opponenten och handledarna har rätt att närvara vid betygsnämndens sammanträde och delta i överläggningarna men ska inte närvara vid besluten. Detsamma gäller disputationsaktens ordförande. Betygsnämnden är beslutsför då alla ledamöter är närvarande.

Om opponent eller betygsnämndsledamot deltar i disputationsakt och/eller betygsnämndssammanträde via länk ska detta framgå av institutionens förslag inför utseende av opponent, betygsnämnd och ordförande. Akuta förhinder kort före disputationsakten hanteras i första hand genom att den betygsnämndsreserv som alltid ska finnas utsedd träder in som ordinarie betygsnämndsledamot, närvarande på plats. I särskilda fall kan även i dessa situationer dekanen medge deltagande på länk liksom vid opponents akuta förhinder att delta på plats. Om deltagande på länk är aktuellt måste institutionen säkerställa att detta kan ske på ett rättssäkert sätt (se HISTFILFAK 2022/30).

Doktorsavhandlingen bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd (AFUU 5 §). I nämnden gäller majoritetsbeslut. Om en ledamot i betygsnämnden har reserverat sig mot majoritetens beslut ska detta redovisas i protokollet eller annan beslutshandling, dock inte i examensbeviset. Nämnden ska avgöra om beslutet ska motiveras. En sådan motivering ska biläggas protokollet, dock inte i examensbeviset (AFUU 5).

9.3 Licentiatseminarium

Fakultetsnämnden beslutar om formerna för licentiatseminarium (AFUU 5 §).

Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid offentligt licentiatseminarium, som annonseras via institutionens eget kalendarium minst tre veckor i förväg. För licentiatuppsats gäller motsvarande tillgänglighetstid inför licentiatseminarium som för doktorsavhandling. För licentiatuppsatser där antagning skett med licentiatexamen som slutmål bör dessa publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform.

Ordförande, extern opponent och en särskild betygsnämnd utses av prefekt prefekt/motsv. på förslag från studierektor. Ordförande vid disputationen är vanligtvis en lärare ur institutionens handledarkollegium. Handledare kan vara ordförande. Ordföranden ska vara anställd vid Uppsala universitet vid tidpunkten för disputationen. Opponenten ska vara en disputerad forskare. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter med doktorsexamen. Minst en av ledamöterna ska ha docentkompetens. I betygsnämnden kan opponenten, men ingen av handledarna, ingå. Ledamöterna kan vara anställda vid eller anknutna till institutionen. Betygsnämnden har möjlighet att till sitt sammanträde adjungera handledarna.

Tid och plats för licentiatseminariet beslutas av prefekten på förslag från studierektor.

Licentiatuppsatsen samt försvaret av densamma bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd.

Alla kurspoäng för licentiatexamen ska i normalfallet vara avklarade innan seminariet äger rum.

9.4 Examen och examensbevis

Ansökan om doktors- eller licentiatexamen görs i Ladok.

Diplomet som utdelas vid promotionen ersätter inte det examensbevis som rektor utfärdar efter anmodan och som är det officiella dokumentet om den avlagda doktorsexamen.

9.5 Disputationsbokning

Doktoranden ska i samråd med handledaren och studierektor för utbildning på forskarnivå föreslå dag och tid för disputation. Två disputationer får inte äga rum samtidigt vid fakulteten. Tid ska därför av doktoranden bokas via fakultetens bokningssystem för disputationer. I bokningssystemet framgår det vilka tider som är bokningsbara för disputation inom fakulteten. Disputation och licentiatseminarium ska ske under terminstid eller under sommaruppehållet med undantag för perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti.

Doktoranden ombesörjer själv, i samförstånd med institutionen och handledaren, bokning av själva disputationslokalen.

10. Indragning av resurser för doktorand i utbildning på forskarnivå

Regleras i HF 6 kap. 30 § samt i RUF 12 §.

Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen ska resurserna för utbildningen på forskarnivå dras in. Indragande av resurser kräver noggrann prövning. Beslut fattas av rektor efter anhållan från fakultetsnämnd på förslag av prefekt.

Doktoranden ska hållas underrättad under processen och äger rätt att yttra sig inför beslut på institutions-, fakultets- och rektorsnivå.

11. Avregistrering av doktorand (studieavbrott)

Avregistrering av doktorand görs på doktorandens egen begäran och innebär att utbildningen på forskarnivå avbryts (studieavbrott) och att doktoranden inte avser att fullfölja eller senare återuppta sina forskarstudier. Den som önskar återuppta utbildningen måste göra en ny ansökan om antagning i enlighet med HF 7 kap. 37 §.