Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci
Riktlinjerna gäller från och med 2024-07-01. Riktlinjerna gäller även för den som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2024-07-01, undantaget om det skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande – om inte ändringen beror på revideringar av centrala riktlinjer, lagar eller förordningar.
1 Mål, ansvar och studieplaner
Vetenskapsområdet för medicin och farmacis riktlinjer för utbildning på forskarnivå grundar sig på kapitel 5, 6, 7 och 12 i högskoleförordningen, 1993:100 (angivet inom ramar i detta dokument),
”Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet” (refererad till som ”Universitetets gemensamma riktlinjer”), ”Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet” (refererad till som ”AFUU” eller ”Universitetets antagningsordning”), samt ”Delegationsordning vid Uppsala universitet” (refererad till som ”Universitetets delegationsordning”).
Riktlinjerna beskriver de ytterligare villkor som gäller vid planering och genomförande av utbildning på forskarnivå vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
1.1 Mål och förutsättningar för utbildning på forskarnivå
Utbildning på forskarnivå är den högsta nivån på utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet i Sverige. Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet kan fyra examina avläggas på forskarnivå; farmacie doktor, farmacie licentiat, medicine doktor och medicine licentiat. Utbildning på forskarnivå ska ha så hög kvalitet och sådan uppbyggnad att examinerade doktorer och licentiater ska vara väl förberedda och väl kvalificerade för anställningar vid de bästa universiteten inom och utom landet, inom näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. Utbildningen ska bedrivas i en attraktiv och dynamisk miljö präglad av högsta kvalitet, kritiskt tänkande, mångfald, jämställdhet, öppenhet och demokratiska värderingar.
En god utbildning på forskarnivå förutsätter en god forskningsmiljö. Doktoranderna inom medicin och farmaci ska erbjudas de bästa förutsättningarna för utbildning, handledning av kompetenta och engagerade forskare och goda allmänna studievillkor i övrigt. Utbildningen på forskarnivå ska ha volym och bredd, och samtliga doktorander ska ingå i eller ha tillgång till en stimulerande forskarutbildningsmiljö. Doktorandernas avhandlingsarbete ska vara en väsentlig del av institutionens forskningsverksamhet och målsättningen är att det ska resultera i internationellt konkurrenskraftig forskning.
De övergripande målen för utbildning på forskarnivå, som beskrivs i högskoleförordningens examensordning (bilaga 2), är därför att den nyutexaminerade doktorn eller licentiaten ska ha goda förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv inom eller utom högskolan. Detta innebär bl.a.
- goda ämneskunskaper inom ett forskningsområde
- förmåga till självständigt och kritiskt tänkande
- färdigheter i vetenskapliga metoder och arbetssätt
- förmåga att identifiera intressanta och forskningsbara frågeställningar
- pedagogiska färdigheter och förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift
- förmåga att verka i ett internationellt sammanhang
- god förmåga att förstå och hantera forskningsetiska frågeställningar
Doktorsexamina från Uppsala universitets olika fakulteter ska vara nivåmässigt jämförbara. Detsamma ska gälla för licentiatexamina. Examina ska avläggas inom samma tid efter en kombination av kurser och avhandlingsarbete. För doktorsexamen ska utbildningen planeras så att nettostudietiden inte överstiger 48 månader och för licentiatexamen 24 månader.
1.2 Ansvar för utbildning på forskarnivå
Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar enligt 2 kap. 2–3 §§ högskoleförordningen ytterst på konsistoriet och rektor. Ansvaret för utbildning på forskarnivå i medicin och farmaci har delegerats till områdesnämnden för medicin och farmaci, som har delegerat vidare ansvaret för många frågor till kommittén för utbildning på forskarnivå (KUF), enligt ”Arbetsordning för vetenskapsområdet för medicin och farmaci”. Det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad, och de ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som föreligger mellan institution och doktorand anges i den individuella studieplanen.
Områdesnämnden och KUF har det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret, medan det löpande ansvaret ligger på den institution där doktoranden är registrerad. Områdesnämnden, KUF, prefekter och handledarna har ansvar för att utbildningen på forskarnivå bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt att rättigheter och skyldigheter för alla berörda beaktas.
Områdesnämnden ska samordna utbildning på forskarnivå inom sitt ansvarsområde och, om det är lämpligt, fastställa institutionsövergripande regelverk i anslutning till disputationer och licentiatseminarier. KUF fastställer övrigt regelverk i samband med utbildning på forskarnivå. Institutionerna ansvarar för genomförandet. Institutionen ska fatta beslut om att ett särskilt inrättat organ eller att en eller flera särskilt utsedda personer ska utöva detta ansvar inom institutionen. Exempelvis kan ansvaret utövas genom prefekt/biträdande prefekt, tillsättande av institutions-ansvarig för utbildning på forskarnivå eller granskning av doktorandens resultat inför kollegium.
I en individuell studieplan anges närmare vilka ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som föreligger mellan institution och doktorand. I Uppsala universitets pedagogiska program UFV 2015/826, finns vägledning och råd om förväntningar och förhållningssätt i frågor som rör lärares respektive studenters ansvar i utbildningen. Dessa är i de flesta fall även relevanta för forskarnivå.
1.3 Allmän studieplan
Ämnen
6 kap. 25 § HF - Ett universitet och en högskola som får utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064).
Allmän studieplan
6 kap. 26 § HF - För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064).
6 kap. 27 § HF - I en allmän studieplan ska följande anges: det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).
4. Universitetets riktlinjer
Områdesnämnd/fakultetsnämnd beslutar vilka ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. För varje sådant ämne ska det finnas en allmän studieplan som anger det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs.
Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå ska fastställa de allmänna studieplanerna. Av planen ska bland annat framgå vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen, förhållandet mellan avhandlingsdel och kursdel, möjligheten att avlägga licentiatexamen samt vad som krävs för respektive examen.
Den allmänna studieplanen ska även finnas tillgänglig på engelska om detta inte är uppenbart obehövligt.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci har ansvar för utbildning på forskarnivå delegerats till KUF.
Av KUF har fastställts allmänna studieplaner för de två forskarutbildningsämnena, vilka senast reviderades 2023.
- Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i farmaceutisk vetenskap vid Uppsala universitet, MEDFARM 2022/2592
- Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, MEDFARM 2022/2593
Engelska översättningar av de allmänna studieplanerna finns under samma diarienummer.
1.4 Individuell studieplan
6 kap. 29 § HF – För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064).
5. Universitetets riktlinjer
De ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som föreligger mellan institution och doktorand avseende utbildning anges i den individuella studieplanen. Andra skyldigheter och rättigheter, tex gällande anställningen, regleras på annat sätt.
Vid Uppsala universitet ska den individuella studieplanen minst innehålla uppgift om
- avsedd examen (doktor, licentiat eller båda). För antagning till utbildning som avslutas med licentiatexamen krävs en särskild motivering,
- tidsplan för doktorandens utbildning. Planen bör innehålla en översiktlig plan för varje år och en beräknad tid för disputation. I planen ska planerade kurser anges. Utformningen är av särskild vikt så att planen väl beskriver det förväntade avhandlingsarbetet inklusive tidsatta och uppföljningsbara mål/delmål,
- finansieringsplan för hela nettostudietiden. När annan finansiering än anställning som doktorand finansierar projektet ska de särskilda överväganden som gjordes vid antagningen bifogas den individuella studieplanen liksom, i förekommande fall, avtal med finansiär,
- planerad undervisning och annan institutionstjänstgöring
- handledningens organisation, där såväl omfattning som former bör anges samt vilka åtaganden de olika parterna har för att säkra en fungerande handledning,
- om det finns andra särskilda villkor som gäller för studierna ska dessa anges.
Studieplanen ska godkännas av prefekt eller annan ansvarig efter samråd med handledare och doktorand. Den individuella studieplanen är ett aktivt dokument där både avvikelser och uppnådda etappmål fortlöpande dokumenteras. I studieplanen anges om målen inte nås samt orsaken till detta och en åtgärdsplan.
Prefekt eller motsvarande ansvarar för att studieplanen ska följas upp minst en gång varje år och vid behov revideras enligt de rutiner som fastställts av områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå. Om särskilda svårigheter kan förutses bör en tätare uppföljning samt alternativa tillvägagångssätt övervägas.
Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Den kan antingen vara ett poängsatt moment i den individuella studieplanen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Den individuella studieplanen för doktorander vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ska upprättas i det e-formulär för antagning (doktoranddatabasen, DDB), som kan nås under sidorna om forskarutbildning i medarbetaringången eller direkt via https://formularportalen.minasidor.uu.se/a/
Inför antagning skapar den blivande doktoranden en preliminär individuell studieplan, men med en forskningsplan författad av handledarna. Mot denna preliminära studieplan sker antagning av doktoranden. Anledningen till att den individuella studieplanen i detta skede är preliminär och inte fastställd är att den blivande doktoranden – enligt anvisningar från ukä – inte får vara engagerad i arbetet med sin forskningsplan före antagningen.
Efter att doktoranden antagits gör doktorand och handledare gemensamt en revision av den preliminära individuella studieplanen, inklusive forskningsplanen. Notera att en aktivitetsplan för hela utbildningstiden då ska finnas med. För revideringar används blanketterna ”Revidera individuell studieplan” och ”Ändra eller lägg till handledare eller examinator”. Reviderad individuell studieplan ska ha inkommit till KUF för fastställande inom 6 nettomånader efter beslut om antagning.
Förutom de uppgifter som angivits i övrigt regelverk ska följande uppgifter ingå:
- examinator
- arbetsplats under studietiden
- den ovan beskrivna kortfattade forskningsplanen
- uppgift om redan publicerat arbete som ska ingå i avhandlingen
- ett arbete som är publicerat före antagningsdatum för doktorand kan ingå i avhandling efter särskild motivering, där följande förutsättningar anges:
- ämnet ska vara väl avpassat till avhandlingens helhet
- artikeln ska vara publicerad högst ett år (12 månader) före antagningsdatum
- anställningsform under arbetet med artikeln
- doktorandens insats
- den totala studietiden på fyra år påverkas inte
Om den blivande doktoranden saknar grundläggande medicinsk eller farmaceutisk utbildning bör förslag till överbryggande kurs anges i den individuella studieplanen.
I det fall doktoranden förväntas utföra undervisning parallellt med sin forskarutbildning ska detta definieras i den individuella studieplanen. Forskarutbildningen ska enligt högskoleförordningen omfatta 48 månaders heltidsstudier, och tid avsatt för undervisning ska därför i motsvarande mängd kompenseras av institutionen.
Den individuella studieplanen ska ligga till grund för rapportering av doktorandens aktivitet i Ladok. Den aktivitet som anges i den individuella studieplanen ska rapporteras, om inte särskilt skäl föreligger i vilket fall det är huvudhandledarens ansvar att tillhandahålla dokumentation som beskriver anledningen till avvikelsen. Det är därför viktigt att aktivitetsplanen är uppdaterad och har aktuell aktivitet i procent och motsvarande tid i nettomånader studietid angiven.
1.5 Årlig uppföljning av individuell studieplan
Vetenskapsområdets riktlinjer
Huvudhandledaren ansvarar för att den individuella studieplanen ses över årligen och revideras vid behov. Den årliga uppföljningen genomförs av doktorand och huvudhandledare i samråd med övriga handledare och examinator. Avseende rollfördelningen mellan handledare och examinator, se även avsnitt 3.4 och rörande examinators uppgifter se 6.5. Till stöd finns blanketten ”Rapport årlig uppföljning” tillgänglig under sidorna om forskarutbildning i medarbetaringången. Underlaget ska omfatta hur arbetet med avhandlingen och genomförande av teoretiska moment i utbildningen framskrider i förhållande till den individuella studieplanen.
Avstämning med examinator kan exempelvis ske vid ett gemensamt möte alternativt genom direkt kommunikation mellan doktorand och examinator. De personer som har varit involverade i den årliga uppföljningen ska alla signera blanketten. Den årliga uppföljningen, samt eventuella bilagor, ska diarieföras och originalet arkiveras på institutionen.
Om fråga uppstår mellan doktorand och handledare om den individuella studieplanens omfattning och innehåll, så att doktoranden uppfattar den som ogenomförbar, ska doktoranden vända sig i första hand till den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen, i andra hand till sin examinator och i tredje hand till KUF. Som ytterligare stöd i frågor av denna natur finns de farmaceutiska och medicinska doktorandråden, och Uppsala universitets centrala doktorandråd.
1.6 Revidering av individuell studieplan
Vetenskapsområdets riktlinjer
Den individuella studieplanen ska regelmässigt ses över minst en gång per år i samband med årlig uppföljning och vid behov revideras.
Vid ändring av handledare eller examinator, väsentligt ändrad forskningsplan eller väsentligt ändrad tidplan för avhandlingsarbetet (exempelvis byte av delarbeten, övergång till deltidsstudier, tillägg av längre utlandsvistelse, föräldraledighet, sjukskrivning etc.) kommer revideringen av den individuella studieplanen att behandlas av KUF.
För revidering används blanketterna ”Revidera individuell studieplan” och ”Ändra eller lägg till handledare eller examinator”. Se även avsnitt 1.4 om aktivitetsrapportering, samt 3.2 om byte av handledare.
2 Antagning
2.1 Antagningsvillkor och behörighet
7 kap. 35 § HF – För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande
- Har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och
- Bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).
7 kap. 39 § HF – Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har
- Avlagt examen på avancerad nivå,
- Fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
- På något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Förordning (2010:1064).
Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.
7 kap. 40 § HF – De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- Kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,
- Särskild yrkeserfarenhet, och
- Nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053).
2 § AFUU - För att anses behörig enligt 7 kap 39 § punkt 2 ska det, i de 60 hp på avancerad nivå, ingå ett självständigt arbete om minst 15 hp.
Beslut om behörighet enligt 7 kap 39 § punkt 3 får inte delegeras lägre än områdesnämnd/
fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå.
Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå har att fastställa de särskilda behörighetsvillkor som gäller för respektive forskarutbildningsämne. Dessa villkor ska anges i den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet.
3. Universitetets riktlinjer
Det finns möjlighet att anta doktorander till senare del av utbildning på forskarnivå och därmed en kortare nettostudietid än 24 månader för licentiatexamen och 48 månader för doktorsexamen.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Särskild behörighet för forskarutbildningsämne medicinsk vetenskap och farmaceutisk vetenskap är:
- Engelska nivå 6 (tidigare engelska B)
- Utbildning inom för projektet relevant område
En beskrivning av språkkraven finns i vetenskapsområdets e-formulär för antagning till forskar-utbildningen.
I korthet kan språkkravet sammanfattas så att gymnasieexamen som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning från de nordiska länderna motsvarar engelska nivå 6, och detta gäller också numera för flera länder inom EU. Vidare undantages länder vilka har engelska som officiellt språk, samt doktorander med behörighetsgivande universitetsutbildning som givits på engelska. För övriga sökande ska språktest vara godkänt innan man genomför urval bland kandidaterna. De två vanligaste språktesterna är IELTS och TOEFL. För studenter som genomför IELTS Academic gäller att genomsnittspoängen över alla sektioner ska vara 6,5, och ingen sektion får ligga under 5,5. För studenter som genomför TOEFL Internet-based ska sammanlagt minst 90 poäng erhållas.
2.2 Ansökan och beslut om antagning
7 kap. 36 § HF - Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att
- finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och
- den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som motsvarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och regioner och som årligen publiceras av Statistiska centralbyrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014).
7 kap. 38 § HF - En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser.
Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).
Universitetets antagningsordning
4 § AFUU - Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå beslutar om antagning av doktorand till en utbildning som ska avslutas med antingen licentiatexamen eller doktorsexamen. Merparten av fakultetsfinansierad utbildning på forskarnivå bör disponeras för utbildning med mål att avslutas med doktorsexamen. Antagning till licentiatexamen får inte delegeras lägre än områdesnämnd/fakultets-nämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå och kräver en särskild motivering (planerad tvåstegsmodell, där doktoranden antas till licentiatexamen för att bedöma om doktoranden har förmågan att avlägga en doktorsexamen och först därefter erbjuda en fortsättning mot doktorsexamen, ska inte tillämpas).
En doktorand som ursprungligen antagits till en utbildning som avslutas med licentiatexamen kan, efter ny beviljad ansökan, fortsätta sina studier mot en doktorsexamen. En doktorand som ursprungligen planerat att avsluta sin utbildning med doktorsexamen kan avsluta sina studier med licentiatexamen.
Anställning som doktorand på deltid kan ske om en doktorand så önskar och fakultetsnämnden bedömer det som lämpligt.
Studietiden för licentiat- eller doktorsexamen får inte påbörjas eller förlängas genom att doktoranden de facto bedriver utbildning på forskarnivå (s.k. skuggdoktorand) utan att vara formellt antagen.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci kan en doktorand antas med licentiatexamen som mål endast om det är doktorandens uttryckliga önskan och motiveras i ansökan om antagning. Ekonomiska begränsningar avseende finansiering av doktorandens lön eller forskningsprojekt är inte godtagbar anledning.
Om antagning skett med licentiatexamen som slutmål, måste licentiatexamen avläggas innan eventuell ansökan att fortsätta studierna mot doktorsexamen beviljas.
2.3 Urval vid antagning till utbildning på forskarnivå
7 kap. 41 § HF - Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. Förordning (2010:1064).
1 § AFUU - Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå ansvarar för att antagningsprocessen sker med öppenhet och i konkurrens.
3 § AFUU - Bedömningsgrunder specificeras i den allmänna studieplanen för forskarutbildnings-ämnet. Samma bedömningsgrunder ska tillämpas vid antagning oavsett finansieringsform.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Urval bland samtliga sökande som uppfyller kraven för grundläggande och särskild behörighet ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet beskrivs i den allmänna studieplanen (ASP) och innefattar:
- Den sökandes dokumenterade ämneskunskaper med relevans för forskningsområdet
- Den sökandes analytiska förmåga, styrkt genom vetenskaplig rapport, uppsats, examensarbete eller liknande
- Den sökandes dokumenterade kunskaper i övrigt av vikt för utbildningen på forskarnivå
Samtliga behörighetskrav måste vara uppfyllda redan vid tidpunkten för urval av sökande, och formella behörighetskrav – exempelvis kravet på språkfärdigheter – kan inte kompletteras i efterhand eftersom sökande i sådant fall inledningsvis inte är behörig att antas.
2.4 Information om utbildning på forskarnivå
6 kap. 3 § HF – Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.
Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. Förordning (2010:1064).
Samt, angående undantag om krav på annonsering
5 kap. 5 § HF – Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.
Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att informationen ska lämnas vid antagningen. Förordning (2017:284).
7 kap. 37 § HF – Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander ska högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas
- vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,
- vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
- om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053).
1 § AFUU Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå ansvarar för att antagningsprocessen sker med öppenhet och i konkurrens med undantag av de fall som anges ovan samt att det i antagningsprocessen säkerställs att finansiering kan garanteras för hela nettostudietiden och övriga resurser för hela utbildningstiden. Detta gäller även vid antagning till forskarnivå med syfte att avslutas med licentiatexamen.
Varje fakultet ska för varje utbildning på forskarnivå informera om
- hur antagning går till,
- tidpunkt för utannonsering av platser i utbildning på forskarnivå,
- de handlingar som ska bifogas vid ansökan om antagning,
- utbildningens upplägg,
- utbildningens finansieringsformer,
- de allmänna studieplanerna för varje ämne.
Utlysning av möjligheten att ansöka om antagning till utbildning på forskarnivå ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbplats (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång. Utlysningen bör även ges lämplig nationell och internationell spridning.
Antagning av doktorander inom bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram kan undantas från kravet på öppen utlysning med hänvisning till HF 7 kap, 37 §, punkt 3 förutsatt att stipendie-organisationen gör ett urval som redovisas.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå görs via vetenskapsområdets e-formulär, som finns under sidorna om forskarutbildning i medarbetaringången. Formuläret utgör även bas i den individuella studieplanen. För att ansökan ska behandlas i KUF ska formuläret vara korrekt ifyllt. Utöver de uppgifter som måste ingå i den individuella studieplanen, ska ansökan även omfatta uppgifter om:
- Utlysning och annonsering av doktorandplats, om inte 5 kap. § 5 stycke 3 och 7 kap. § 37 stycke 2 punkt 1–3 i högskoleförordningen avseende annan anställning etc. kan tillämpas.
- Doktorandplatser lyses alltid ut med doktorsexamen som slutmål. Den enda möjligheten att efter utlysning och urval ansöka om antagning till forskarutbildningen med licentiatexamen som slutmål är på doktorandens uttryckliga önskan (se punkt 2.2).
- Motivering om plats inte annonserats.
- Intyg som visar att kravet på såväl allmän som särskild behörighet är uppfyllt, exempelvis examensbevis samt vid behov språktest med godkänt resultat.
- För doktorander med anställning utanför Uppsala universitet ska intyg från arbetsledare eller verksamhetschef bifogas i vilket tydliggörs att doktoranden kommer att få möjlighet att bedriva forskarutbildningsstudier med en studietakt om minst 50% inom ramen för sin anställning – en blankett för detta ändamål tillhandahålls av KUF via medarbetaringången.
- Vilket (eller vilka) forskningsspår vid vetenskapsområdet som doktoranden vill tillhöra.
Vetenskapsområdets rutiner vid antagning av doktorand
Rutiner för utlysning och urval av doktorander:
- En forskarutbildningsgrupp bör inrättas vid varje institution, förslagsvis bestående av institutionens forskarutbildningsansvarige/a, handledarrepresentant och doktorandrepresentant.
- Forskarutbildningsgruppen eller motsvarande föreslår inrättande av doktorandplats till institutionsstyrelsen/prefekten. Detta sker när ekonomi och projekt så tillåter, oftast på initiativ av enskilda forskare.
- Annonsering ska ske i enlighet med 7 kap. 37 § i högskoleförordningen, samt 1 § AFUU.
- Urval av sökande till utbildning på forskarnivå görs av handledaren i samråd med institutionens forskarutbildningsgrupp eller motsvarande, och fastställs av institutionsstyrelsen.
- Vid urvalet får ej önskan om att antas med licentiatexamen som slutmål användas som argument vid val av kandidat till doktorandplatsen.
- I samband med upprättande och godkännande av ”Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå" intygas att utlysning och urval har skett enligt gällande regelverk.
- Annonsering behöver inte ske vid antagning till senare del av doktorandstudier.
- KUF antar doktoranden.
3 Handledare och handledning
3.1 Handledare
6 kap. 28 § HF - För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare.
Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat.
8. Universitetets riktlinjer
Minst en av handledarna ska vara docentkompetent och minst en av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet.
I samband med att handledare utses ska frågan om jäv beaktas.
Huvudhandledaren har huvudansvaret för utbildningen, inklusive avhandlingsarbetet.
Huvudhandledare ska senast under sitt första år som handledare genomgå handledarutbildning och detsamma rekommenderas för biträdande handledare. Former för och omfattning av sådan utbildning beslutas av berörd områdes-/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå.
Vetenskapsområdets riktlinjer
För den som ska registreras som huvudhandledare för en doktorand vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci gäller följande:
Den tilltänkta huvudhandledaren måste vara väl förtrogen med, och uppfylla de regler för utbildning på forskarnivå som finns vid Uppsala universitet. I normalfallet är en huvudhandledare redan docent. I det fall den tilltänkta huvudhandledaren ännu inte blivit docent, ska den planerade handledar-konstellationen formellt ha godkänts i ett särskilt bifogat stödjebrev undertecknat av den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid den institution vid Uppsala universitet där doktoranden ska registreras.
En ansökan om antagning till studier på forskarnivå kommer att granskas av KUF och faktorer som kommer att vägas in i den samlade bedömningen av den föreslagna handledarkonstellationen är att huvudhandledaren har:
- en väl dokumenterad post-doktoral vetenskaplig erfarenhet, produktion och självständig forskningslinje
- egna (externa eller interna) forskningsanslag, som redan har erhållits
- genomgått den en dag långa handledarinformation som ges vid vetenskapsområdet
- en aktiv anställning, antingen som lärare vid Uppsala universitet (se anställningsordningen UFV 2019/1673), eller vid annat lärosäte, vid regional- eller statlig förvaltning, alternativt vid företag som ansvarar för finansieringen av doktoranden.
Vidare måste minst en av handledarna vara:
- anställd eller adjungerad vid någon av vetenskapsområdets institutioner
Av hänsyn till kontinuitet i handledningen gäller att en pensionerad professor endast i undantagsfall får vara huvudhandledare för en doktorand. Grunden för denna princip är dels att på bästa sätt försäkra doktoranden om god handledning under hela projektet, dels att främja möjligheter för vetenskaplig meritering hos vetenskapsområdets yngre forskare. Detta hindrar dock inte att pensionerad professor är biträdande handledare. I det fall en huvudhandledare pensioneras efter att en doktorand antagits, måste dock inte denne lämna sitt uppdrag som huvudhandledare utan kan om de båda så önskar följa doktoranden till disputation.
Samtliga nya huvudhandledare ska genomgå den webbaserade kursen ”Research Ethics for Postdocs and Researchers in Medicine” innan de påbörjar huvudhandledarskapet. Detta gäller även nya huvudhandledare vid Farmaceutiska fakulteten. Se vidare information under punkt 3.5.
3.2 Byte av handledare
6 kap. 28 § andra stycket HF - En doktorand som begär det ska få byta handledare. Förordning (2010:1064)
Vetenskapsområdets riktlinjer
Byte av handledare innebär en revidering av doktorandens individuella studieplan och ska behandlas i KUF. Se även avsnitt 1.6 om den individuella studieplanen.
Anmälan om byte av handledare sker med blanketten ”Ändra eller lägg till handledare eller examinator” som finns tillgänglig under forskarutbildningens sidor i medarbetaringången.
Den person med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen är ansvarig för att säkerställa handledning för doktoranden och samråd med denna person måste ske om handledare väljer att avsluta sitt handledarskap.
3.3 Handledning
6 kap. 28 § 1 stycket tredje meningen HF - Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat.
6 kap. 30 § HF - Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064).
8. Universitetets riktlinjer
I den individuella studieplanen ska handledningens omfattning, former och disposition i tiden kontinuerligt uppdateras i samråd mellan handledare och doktorand.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Handledarnas främsta uppgift är att hjälpa studerande på forskarnivå att utvecklas till självständiga forskare med ett vetenskapligt förhållningssätt.
Handledarna, och här har huvudhandledaren ett särskilt ansvar, ska kontinuerligt hålla sig informerade om regler och riktlinjer som berör utbildning på forskarnivå samt:
- säkerställa att adekvata resurser för projektets bearbetande ställs till doktorandens förfogande vid institutionen
- underlätta för doktoranden att delta i relevanta forskarutbildningskurser, symposier och konferenser enligt den individuella studieplanen
- stödja, uppmuntra och vara tillgänglig för diskussioner med doktoranden, i den utsträckning som angivits i studieplanen
- ansvara för och ta initiativ till att årlig uppföljning och halvtidsseminarium eller licentiatseminarium utförs och dokumenteras
- bedöma när doktoranden nått en sådan vetenskaplig mognad att denne kan ses uppfylla de krav som kan ställas vid en disputation och på ett framgångsrikt sätt komma att försvara sin avhandling
- avgöra när avhandlingen uppfyller de krav som kan ställas på en akademisk avhandling med avseende på såväl kvalitet som omfattning, så att den är klar att försvaras vid en disputation eller ett licentiatseminarium
- efter diskussion med den person med ansvar för utbildning på forskarnivå på institutionen föreslå fakultetsopponent och ledamöter i betygsnämnd, samt ansvara för att informera doktorand, opponent och betygsnämnd om reglerna kring disputation
3.4 Ansvarsfördelningen mellan handledare, examinator och prefekt
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid genomförandet av en utbildning på forskarnivå arbetar den studerande med ett forskningsprojekt, medverkar ibland i grundutbildningen, följer formella kurser, och är samtidigt medarbetare på en statlig förvaltning och ofta anställd vid densamma. I denna komplicerade situation kommer den studerande i kontakt med olika personer i projekt- eller arbetsledande ställning. De viktigaste bör sannolikt vara handledaren, examinatorn och den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen.
Handledarens uppgift är att svara för den vetenskapliga ledningen av forskningsprojektet och utbildningen av den studerande till en självständig forskare.
Examinatorns uppgift är att examinera formella moment under utbildningen och säkerställa att kurser och övriga poänggivande moment genomförts med säkerställd kvalité. Utöver detta ska examinator medverka vid årlig uppföljning, samt vara ett stöd för den studerande i frågor som rör utbildningens utformning och innehåll.
Uppgift för den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen är att svara för den studerandes formella anställning, i den mån denna ligger på en institution vid Uppsala universitet, samt i övrigt olika frågor kring arbetsmiljö och säkerhet.
3.5 Handledarinformation
Vetenskapsområdets riktlinjer
Deltagande i vetenskapsområdets handledarinformation är obligatorisk för huvudhandledare och examinatorer i forskarutbildningen. Deltagande rekommenderas starkt för biträdande handledare, och huvudhandledare bör efter första tillfället därefter delta åtminstone en gång var femte år för att följa utvecklingen inom området.
För att kvalificera sig som huvudhandledare krävs full närvaro under hela informationstillfället.
Utöver godkänt deltagande i handledarinformationen ska också de som för första gången blir huvudhandledare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ha genomfört den web-baserade kursen ”Research Ethics for Postdocs and Researchers in Medicine”. Kursen har utformats gemensamt av Sveriges sju medicinska fakulteter och rekommenderas för samtliga anställda forskare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Kontaktpunkt vid Uppsala universitet är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB).
Information om anmälan till kursen: https://www.uu.se/medarbetare/ingang/forskning/forskarhandboken/forskningsetik/forskningsetisk-utbildning/forskningsetik-inom-medicin-och-farmaci.
4 Kurser inom utbildning på forskarnivå
4.1 Kursplan, omfattning av utbildning
6 kap. 2 § HF - Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053)
Universitetets riktlinjer
Av Uppsala universitets riktlinjer för kursvärderingar (UFV 2010/307) framgår att en kursvärdering ska genomföras, och vidare att kursansvarig lärare eller annan utsedd person ska skriva en kursrapport där resultatet av kursvärderingen värderas och förslag på eventuella åtgärder anges.
Vidare framgår av riktlinjerna att studenterna tidigt under kursen ska informeras om utfallet av tidigare kursvärdering(ar) samt eventuella åtgärder som gjorts eller planeras att göras.
Svarssammanställning och kursrapport ska göras tillgängliga i anslutning till ansöknings-informationen för kurserna.
Vetenskapsområdets riktlinjer
För kurser inom forskarutbildningen vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ska även 6 kap. §§ 14–15 i högskoleförordningen tillämpas.
6 kap. 14 § HF - För en kurs skall det finnas en kursplan. Förordning (2006:1053).6 kap. 15 § HF - I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).
Kursplaner inom forskarutbildningen vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci fastställs av KUF.
En mall för detta ändamål finns tillgänglig via medarbetaringången och ska användas för kursplaner på forskarutbildningsnivå.
En forskarutbildningsspecifik kursvärdering finns tillgänglig i Uppsala universitets centrala system för kursvärderingar och ska användas. Kursrapport sänds till KUF och görs tillgänglig via kursdatabasen i anslutning till anmälningsformuläret.
Rapportering av resultat för studenter på kurser som erhåller ekonomiskt stöd från KUF ska rapporteras till Ladok av kursansvarig institution och examineras av kursens examinator.
Kursplan, kursvärdering och kursrapport enligt ovan ska ha redovisats till KUF innan ekonomiskt stöd utbetalas.
5 God forskningssed
5.1 Forskningsetik, fusk och plagiat
- Universitetets riktlinjer
Doktoranden ska genom handledning och andra utbildningsinslag rörande forskningsetik, särskilt med avseende på god forskningssed och etikprövning, utveckla sin förmåga att ta ansvar för att god forskningssed följs i forskningen. Forskning ska utföras med erforderliga etiska tillstånd i enlighet med lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. I uppdraget som handledare ingår forsknings-huvudmannens övergripande ansvar för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed enligt § 5 lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
Områdesnämnd/fakultetsnämnd ansvarar för att utbildning om god forskningssed enligt ovan ingår i forskarutbildningen. I samband med den årliga kvalitetsdialogen följer rektor i särskild ordning upp hur utbildning om god forskningssed säkerställs i utbildning på forskarnivå.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Det är en kvalitets- och en rättssäkerhetsfråga att vetenskapsområdet har tydliga anvisningar, både för att förebygga fusk och för att hantera de misstankar om fusk som uppkommer. Uppsala universitet har i medarbetaringången en introduktion till forskningsetik och god forskningssed, se Forskningsetik.
Etiska tillstånd ska finnas när så är nödvändigt. För en översikt av de tillstånd som kan vara tillämpliga och länkar till vidare information, se Tillstand och etisk prövning.
Enligt Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning har alla forskare ett ansvar att följa god forskningssed i sin forskning. Misstankar om fusk i samband med forskning utförd inom forskarutbildningen hanteras av nämnden för utredning av avvikelser från god forskningssed). Information finns vid: Verktyg för god forskningssed.
Plagiatkontroll av avhandlingar är ett viktigt led i att säkerställa kvaliteten på avhandlingar. Detta gäller således även vid licentiatavhandling. Efter att betygsnämnden har genomfört sin förhandsgranskning beslutar KUF om doktoranden får gå vidare till tryckning och spikning av avhandlingen med stöd av vetenskapsområdet. I samband med detta ska plagiatgranskning göras av avhandlingens så kallade ’kappa’, eller ramberättelse. Huvudhandledare och doktorand är ansvariga för att genomföra plagiatkontrollen. Institutionen ska säkerställa att plagiatkontrollen dokumenteras och diarieförs och att denna dokumentation finns tillgänglig vid eventuell uppföljning.
Se även punkt 3.5, rörande beslut om kurs i forskningsetik för nya huvudhandledare och nyanställda forskare.
5.2 Användning av generativ AI
Det är inte förbjudet att använda sig av generativ AI i forskning. Varje tidskrift kan ha sina egna respektive regler runt detta som man som författare måste följa.
Studenter på forskarnivå måste visserligen träna sig på hantverket kring vetenskaplig publicering, metoder, logik, etik och principer förutom själva skrivandet. Fokus bör dock inte vara på själva genererandet av texten utan på ansvaret för textens innehåll, sammanhang och betydelse.
Kommittén för utbildning på forskarnivå uppmuntrar därför istället forskare och doktorander att använda sig av och lära sig de verktyg som finns. Tänk dock på ansvaret för textens innehåll. Det går inte att skylla ifrån sig på AI.
I kappan till sammanläggningsavhandlingar kan den som använder sig av generativ AI till exempel skriva så här:
“This thesis was partially created with the assistance of GPT-4, Open AI’s large-scale language generation model. Upon generating draft language, I reviewed, edited, and refined the text to my own liking and retain full responsibility for the content presented in this publication.”
5.3 Jäv
Regler om jäv finns i 16 och 17§§ i förvaltningslagen (2017:900). Dessa bestämmelser garanterar att myndigheten, dvs Uppsala universitet, i det enskilda fallet har en sådan sammansättning att dess opartiskhet inte kan ifrågasättas. Tolkningar och tillämpningar av reglerna finns i skriften ”Jävsregler inom universitetets verksamhetsområde” och vidare finns ytterligare tolkningar i Vetenskapsrådets ”Jävspolicy”.
Vetenskapsområdets riktlinje
Universitetets riktlinjer kring jäv tillämpas strikt bl.a. vid förordnande av handledare i samband med antagning, samt vid förordnande av opponent, betygsnämnd inklusive extra medlemmar, och ordförande vid disputationsakten.
Förutom sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv gäller att:
- Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under senaste 5-årsperioden
- En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion
- Jäv kan föreligga även om mer än fem år förlöpt om ett nära eller omfattande samarbete förekommit
- Doktorand- och handledarförhållande bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum
Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier och kliniska behandlingsriktlinjer (så kallade ”Guidelines”), vilket bedöms från fall till fall. Här tas hänsyn till vilka uppgifter de involverade personerna haft i arbetet. Om de gemensamt finns representerade i en koordinerande gruppering eller förtecknade som artikelns huvudförfattare, så betraktas detta vanligen som en sampublikation.
6 Examination
6.1 Betyg på prov inom utbildning på forskarnivå
6 kap. 32 § HF - Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2010:1064).
5 § första stycket AFUU – Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd.
10. Universitetets riktlinjer
Utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet utgår från mål på nationell och lokal nivå. Målen för utbildning på forskarnivå anges i högskoleförordningens examensordning (bilaga 2). Utbildningen på forskarnivå ska vara upplagd så att examensordningens samtliga mål tydligt examineras. Det gäller såväl kunskap och förståelse som färdighet och förmåga samt värderings-förmåga och förhållningssätt.
11. Universitetets riktlinjer
Examination sker enligt det sätt som framgår av högskoleförordningen. Områdesnämnd/ fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå ska vid behov utfärda kompletterande bestämmelser om examination. Övriga bestämmelser ska framgå av den för forskarutbildningsämnet gällande allmänna studieplanen.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Betyg på prov inom kurser i forskarutbildningen ska i första hand fastställas av en för kursen särskilt utsedd examinator eller, om sådan inte finns utsedd, av doktorandens examinator.
6.2 Betyg på doktors- och licentiatavhandling
Universitetets antagningsordning
5 § AFUU - Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggningsavhandlingar som författas av flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det går att urskilja respondentens insatser.
Beslut om betyg för en doktorsavhandling fattas av en betygsnämnd som ska utses särskilt för varje enskild avhandling. […]
En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Som nämndens beslut ska den mening gälla som de flesta enar sig om. Om en ledamot i betygsnämnden har reserverat sig mot majoritetens beslut ska detta redovisas i protokollet eller annan beslutshandling, dock inte i examensbeviset. Nämnden ska avgöra om beslutet ska motiveras. En sådan motivering ska biläggas protokollet, dock inte i examensbeviset.
10. Universitetets riktlinjer
Vid disputation där avhandlingen eller doktorandens förmåga att försvara den underkänts kan ny disputation ske under förutsättning att avhandlingen eller doktorandens förmåga att försvara den substantiellt har förbättrats.
Vetenskapsområdets riktlinjer
I det fall en ny disputation planeras ska de förändrade omständigheterna, avhandlingen eller doktorandens förmåga att försvara den, mycket utförligt dokumenteras och ny anmälan om avsikt att disputera inlämnas till KUF. En förnyad förhandsgranskning genomförs då, och om KUF finner behov kan även en extern bedömning av doktorandens förbättrade förmåga inhämtas.
6.3 Tillgodoräknande
6 kap. 6 § HF – Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
- vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
- vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).
6 kap. 7 § HF – En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).
6 kap. 8 § HF – Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2010:1064).
10. Universitetets riktlinjer
Tillgodoräknande av kurser kan vara aktuellt vid antagningstillfället, men kan även bli det senare under utbildningen. Möjligheten att tillgodoräkna kurser får inte utgöra en fördel vid meritvärdering i anslutning till antagning. En ansökan om tillgodoräknande görs på doktorandens initiativ. Bedömning av tillgodoräknandets omfattning ska ske kurs för kurs. Att schablonmässigt tillgodoräkna flera kurser exempelvis i form av andra året på program på avancerad nivå, ett så kallat blocktillgodoräknande, är inte tillåtet. För att säkerställa progressionen i utbildningen ska också en bedömning göras av antalet poäng som får tillgodoräknas i relation till kursens ursprungliga omfattning. Ett tillgodoräknande får inte kopplas till krav på förkortad utbildningstid. Kravet på säkerställd finansiering under hela nettostudietiden kvarstår ograverat. Beslut om tillgodoräknande fattas i den ordning som områdesnämnd/fakultetsnämnd beslutar.
Vid antagning till senare del görs ett tillgodoräknande av tidigare utbildning.
Vetenskapsområdets riktlinjer
För tillgodoräknande behövs förutom ansökan ett underlag omfattande kursplan, schema eller dokumentation om omfattning, samt intyg om genomfört prov med godkänt resultat.
Beslut om tillgodoräknande av moment i obligatorisk kurs, icke obligatorisk kurs, eller
annan verksamhet inom ett ämne på forskarnivå fattas av examinator.
Omfattning och poängtilldelning ska följa vetenskapsområdets riktlinjer.
Tillgodoräknande av hela obligatoriska kurser görs av KUF:s studierektor för kurserna på forskarnivå, och kan inte göras på institutionsnivå.
6.4 Riktlinjer gällande poäng för utbildningsmoment
Vetenskapsområdets riktlinjer
Tanken med särskilda, formaliserade, poäng i forskarutbildningen är att säkerställa att doktoranden parallellt med sitt forskningsprojekt också ges möjlighet att inhämta vissa andra grundläggande kunskaper och färdigheter. Examinator fattar beslut kring vilken poäng ett moment ska ge, samt säkerställer att beslutsunderlag arkiveras.
Generellt bör en veckas heltidsdeltagande/heltidsarbete värderas med 1,5 högskolepoäng (hp) oberoende av typ av aktivitet. Nedan beskrivs några exempel samt ges gränser för högsta sammanlagda poäng för vissa typer av utbildningsmoment.
- Deltagande i forskningsspår ger 1,5 hp. Forskningsspåret utgörs av: 1.) deltagande i två temadagar, 2.) särskilda spårrelevanta kurser om minst 5 hp enligt examinators bedömning, samt 3.) att den obligatoriska presentationen vid internationell konferens har skett på en konferens med särskild inriktning mot forskningsspårets ämne.
- Deltagande i enklare teknik/apparatkurser från tillverkare eller motsvarande, med examination individuellt eller i grupp, med omfattning motsvarande ca 20 timmars studier ger 0,5 hp, underlag i form av närvarolistor eller liknande krävs.
- Deltagande i mer omfattande teknik/apparatkurser med teoridel, samt examination individuellt eller i grupp, med omfattning motsvarande ca 40 timmars studier ger 1,5 hp, underlag i form av närvarolistor eller liknande krävs.
- Deltagande i s.k. specialistkompetenskurser (SK/ST-kurser) eller andra liknande anställningsmeriterande utbildningar med relevans för doktorsavhandlingens ämne kan rapporteras som kurs av examinator, men ska då endast ge poäng i förhållande till den faktiska kurstiden, där en heldag (8h) motsvarar 0,3 hp, dock får sammantaget högst 4,5 hp ges för denna typ av kurs.
- Deltagande vid litteraturstudier/läskurser/journal clubs med examination individuellt eller i grupp, med omfattning motsvarande ca 40 timmars studier ger 1,5 hp, dock får sammantaget högst 7,5 hp ges för denna typ av kurs. Underlag i form av närvarolistor krävs.
- Egen presentation med poster eller muntligt framförande på internationell, eller på öppet annonserad nationell, kongress/konferens med granskningsförfarande av inskickade bidrag enligt peer review principer, ger 1,5 hp, dock sammantaget högst 6 hp för denna typ av aktivitet. Vid rapportering i studiedokumentationssystemet ska dokumentation i form av konferensprogram och inbjudan föreligga så att konferensens namn, plats, datum, organisatör, samt doktorandens medverkan tydligt framgår.
- Enbart deltagande i en konferens/kongress eller ’workshop’ med tydliga kursliknande inslag (schemalagda lektioner, arbets- eller träningsuppgifter, examination mot målbeskrivning/kursplan) kan undantagsvis rapporteras som kurs av examinator, men ska då endast ge poäng i förhållande till den faktiska kurstiden, där en heldag (8h) motsvarar 0,3 hp.
- Enbart deltagande vid kongress/konferens ger 0 hp.
- Deltagande vid andra forskarutbildningsstudenters halvtidsseminarium, licentiatseminarium eller disputation kan ge högst 0,25 hp per gång, dock sammantaget högst 2,5 hp för denna typ av aktivitet. Efter varje tillfälle ska doktoranden skriftligen reflektera över genomförande och innehåll och bifoga denna dokumentation som underlag vid rapportering i studiedokumentationssystemet.
- Deltagande vid seminarieserier, 20 tillfällen ger 1 hp, dock sammantaget högst 3 hp för denna typ av aktivitet. Underlag i form av närvarolistor eller liknande krävs.
- Egen presentation vid institutionsseminarium eller motsvarande seminarieserier ger 0,5 hp per tillfälle (utöver de poäng som seminarieserien ger för deltagande), dock sammantaget högst 2,5 hp för denna typ av aktivitet. Vid rapportering i studiedokumentationssystemet ska underlag i form av seminarieinbjudan eller liknande föreligga.
Det finns också möjlighet att tillgodoräkna formella poäng för ett längre secondment eller fältarbete utomlands. Omfattningen av poäng beslutas av examinator, men ett lämpligt riktmärke kan vara cirka 1 hp per två veckor och sammanlagt inte mer än 5 hp. För att kunna få poäng ska doktoranden innan avresa själv registrera vistelsen i universitetets databas för studentmobilitet ”MoveOn” (http://bit.ly/medfarmmoveon).
Sådan registrering i MoveOn rekommenderas för alla utlandsvistelser oavsett längd.
6.5 Examinator
6 kap. 18 § andra stycket HF – Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2014:371).
Vetenskapsområdets riktlinjer
Varje doktorand ska ha en särskilt utsedd examinator, vars viktigaste uppgift är att som oberoende myndighetsutövare examinera specifika moment i forskarutbildningen och säkerställa att kurser och andra poänggivande moment genomförts med säkerställd kvalité. Examinator kan examinera moment i utbildning på forskarnivå som leds av person som saknar examinationsrätt vid Uppsala universitetet.
Examinatorn ska medverka vid årlig uppföljning av den individuella studieplanen och kan även vara ett stöd för doktoranden i diskussioner kring den teoretiska delen av utbildning och examination. Examinator kan vara ordförande vid disputation men kan aldrig ingå i betygsnämnden.
En examinator ska vara lägst docent, och ha en anställning som lärare vid Uppsala universitet som löper tills samtliga förpliktelser som examinator fullgjorts. Examinator ska vidare vara verksam vid den institution där doktoranden är registrerad, och det understryks att examinator och handledare ska vara oberoende personer utan inbördes jävsförhållande.
Lärare är den som innehar anställning vid Uppsala universitet som professor, gästprofessor, adjungerad professor, universitetslektor, adjungerad universitetslektor, biträdande universitetslektor, forskarassistent, universitetsadjunkt samt adjungerad universitetsadjunkt.
Alla adjungerade lärare är anställda vid Uppsala universitet, och kan under anställningstiden vara examinatorer. Om anställningen som adjungerad lärare upphör, behöver doktoranden få en ny examinator utsedd.
Anställda vid universitetet som inte innehar en läraranställning, samt övriga inom vetenskapsområdet verksamma utan anställning vid Uppsala universitet, kan inte vara examinatorer. De anställnings-kategorier som främst lär beröras är forskare och seniorprofessorer. Dessa regler är desamma som gäller för examinatorer inom grundutbildningen.
6.6 Överklagande
12 kap. 2 § HF – Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas:
- beslut om anställning vid en högskola, med undantag av beslut om anställning som doktorand eller som lektor vid en befordran enligt 4 kap. 12 c §,
- beslut enligt 4 kap. 13 § att avslå en ansökan om befordran,
- beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
- beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
- avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
- beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §,
- avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
- beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå, anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Förordning (2017:844).
7 Halvtidsseminarium
Vetenskapsområdets riktlinje
Halvtidsseminarium är obligatoriskt för doktorander och ska ske när motsvarande två års heltidsarbete utförts. Samtliga obligatoriska kurser (men inte presentation på internationell konferens) ska vara genomförda och godkända innan halvtidsseminarium genomförs. Doktorandens huvudhandledare ansvarar för att detta är gjort.
Halvtidsseminarium kan ersättas med licentiatseminarium.
Halvtidsseminariet ska omfatta en skriven redogörelse för projektet, en muntlig presentation av projektet i form av ett seminarium, samt en efterföljande diskussion med en bedömargrupp.
7.1 Skriftlig redogörelse vid halvtidsseminarium
Vetenskapsområdets riktlinje
Den skriftliga redogörelsen kan vara en sammanläggning bestående av en ramberättelse (’kappa’) tillsammans med en eller flera artiklar/manus, eller en monografi. Redogörelsen ska inkludera en plan för den återstående delen av utbildningen.
Omfattningen på ramberättelsen bör vara minst cirka 20 sidor, exklusive referenser.
7.2 Bedömargrupp vid halvtidsseminarium
Vetenskapsområdets riktlinje
Huvudhandledaren utser tre från doktorandprojektet oberoende sakkunniga, varav minst två med docentkompetens och högst en från den egna institutionen*, som tillsammans med handledare och doktorand ska diskutera och bedöma projektet och dess möjlighet att leda fram till doktorsexamen.
* Med den egna institutionen menas den eller de institutioner där respondenten, huvudhandledaren, eller någon biträdande handledare är verksam.
7.3 Tidplan för halvtidsseminarium
Vetenskapsområdets riktlinje
Datum för halvtidsseminarium bestäms vid institutionen. Den skriftliga redogörelsen ska vara bedömargruppen tillhanda minst två veckor före seminariet, för att ge de sakkunniga möjlighet att förbereda granskningen.
Den skriftliga redogörelsen behöver inte tryckas utan kan distribueras i form av en (låst) PDF, men ska diarieföras vid institutionen och på framsidan förses med detta diarienummer.
7.4 Protokoll efter genomfört halvtidsseminarium
Vetenskapsområdets riktlinje
Ett protokoll över genomfört halvtidsseminarium upprättas och sänds in till KUF. Samtliga ledamöter i bedömargruppen undertecknar protokollet. Halvtidsseminariet innefattar inte något moment av examination.
8 Fordringar för licentiat- och doktorsexamen
8.1 Fordringar för licentiatexamen
Examensordning SFS 2006:1053 Bilaga 2
Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan examen ska ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen ska doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen ska doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen ska doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors
- ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
8.2 Fordringar för doktorsexamen
Examensordning SFS 2006:1053 Bilaga 2
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
8.3 Fordringar för licentiat- och doktorsexamen vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci
Vetenskapsområdets riktlinjer
Omfattningen av kurs- och teorimoment ska motsvara minst 30 hp för doktorsexamen och minst 15 hp för licentiatexamen. För både doktorsexamen och licentiatexamen krävs att samtliga obligatoriska kurser och moment på forskarnivå fullgjorts och godkänts.
Obligatoriska kurser
Alla obligatoriska kurser ges på engelska, med undantag för vissa moduler i djurförsökskurserna som också finns på svenska.
1. Introduction to Doctoral Studies, 1,5 hp
Alla doktorander registreras automatiskt på denna kurs i samband med antagning till forskarutbildningen, och den bör genomföras först av de obligatoriska kurserna. Kursen är web-baserad och kan inte ersättas av kurs från annat lärosäte eller vetenskapsområde.
2a. Introduction to Scientific Research 10 hp
Denna integrerade kurs möjliggör en sammanhållen pedagogik så att deltagarna kan fördjupa det gemensamma lärandet. Kursen motsvarar i innehåll och omfattning de separata kurserna 2b I, II och III.
2b I. Research Ethics and Philosophy of Science 3 hp
2b II. Communication in Science and Education 3,5 hp
2b III. Introduction to Biostatistics 3,5 hp
De separata kursernas omfattning och innehåll har tidigare reviderats 2021-01-01, och från 2023-07-01 gäller denna nya omfattning och innehåll för kursen 2b II.
Om en doktorand genomgått kursen ”Högskolepedagogisk grundkurs 7,5 hp” kan denna ersätta kursen 2b II ”Communication in Science and Education 3,5 hp”.
Obligatoriska kurser är också, om projektet så kräver:
- Radiation Science 1,5 hp
- Animal Laboratory Science motsvarande ”funktion A” i svensk lagstiftning.
Detta innebär att de doktorander som enbart får data/material från djurförsök ska ha läst ”Svensk lagstiftning och etik, djurvälfärd och 3R” om 1 hp samt teoridel för varje försöksdjursslag som är aktuellt, detta ger ytterligare 1 hp per försöksdjursslag. Dessa kurser är webbaserade.
För doktorander som själv genomför djurförsök under handledning ska dessutom motsvarande moduler med praktisk hantering genomföras, dessa ger ytterligare 1 hp per försöksdjursslag.
Om en doktorand självständigt ska genomföra djurförsök utan handledning under genomförandet måste, i enlighet med Djurskyddslagen (2018:1192) samt 6 kap. 5 § i ”Föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur” L150 SJVFS 2019:9, ”reell kompetens” ha visats och formellt examinerats av person med erforderlig kompetens (dock ej doktorandens handledare). Detta ger ytterligare 0,5 hp per försöksdjursslag.
För de doktorander som har en äldre certifiering enligt felasa c ska denna kompletteras med den webbaserade modulen om ”lagstiftning & etik”.
All rapportering till Ladok av moment kring försöksdjurskurserna administreras av institutionen för medicinsk cellbiologi och ska ha skett innan arbetet med försöksdjur eller motsvarande data/material påbörjats.
Doktorander som genomfört kurser vilka ingår i annan examen som är behörighetsgivande för antagning till forskarutbildning kan inte tillgodoräkna sig dessa poäng inom forskarutbildningen, som del av de 15/30 hp formella kurser, utan ska istället söka formell dispens av studierektor för kurser vid KUF för att inte återigen behöva genomföra dessa kursmoment.
Obligatoriska moment utöver formella kurser
- Minst en egen presentation (föredrag eller poster) vid en internationell konferens
- Halvtidsseminarium alternativt licentiatseminarium är obligatoriskt för doktorsexamen
Obligatoriska moment för forskningsspår
Det är inte obligatoriskt att genomföra ett forskningsspår, men om doktoranden önskar få ett forskningsspår registrerat och angivet på examensbeviset så ska följande moment genomföras:
- Medverkan i minst två av forskningsspårets temadagar
- Kurser om minst 5 hp av relevans för det valda forskningsspåret, enligt markering vid
- vetenskapsområdets förteckning över forskarutbildningskurser eller i samråd med
- examinator och spåransvarig
- Den internationella konferensen enligt ovan ska vara av relevans för forskningsspåret
Om ovanstående är uppfyllt ges för detta 1,5 hp som rapporteras i relation till forskningsspåret, baserat på en blankett som finns tillgänglig via medarbetaringången. Om så önskas läggs forskningsspårets namn till i de s.k. ’diploma supplements’.
9. Disputation
6 kap. 33 § HF - Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling.
Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Förordning (2010:1064).
6 kap. 34 § HF - Vid betygsättning av doktorsavhandling ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förordning (2010:1064).
6 kap. 35 § HF - Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygsättningen i övrigt. Förordning (2010:1064).
11. Universitetets riktlinjer – Disputation och licentiatseminarium
Regler för doktorsdisputationen finns i högskoleförordningen 6 kap. 33–35§§ och kompletteras av AFUU 5 §.
Rektor har beslutat att delegera rätten att besluta om tid och plats för disputation till ordförande i områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå. Tillkännagivandet av detta beslut ska ske minst tre veckor före disputation. Disputation och licentiatseminarium får äga rum under terminstid samt under sommaruppehållet med undantag för perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti.
Områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå beslutar om vem som utser betygsnämnd, opponent samt ordförande för en disputation.
9.1 Bokning av tid för disputation
Vetenskapsområdets riktlinjer
Tid för disputation ska bokas i disputationskalendern. De datum då disputation får ske beslutas inför varje läsår. Aktuella datum framgår av disputationskalendern. Det bör noteras att under juli månad håller inte KUF något ordinarie sammanträde.
9.2 Disputationsanmälan
Vetenskapsområdets riktlinjer
Disputationsanmälan ska göras via e-formulär under sidorna om forskarutbildning i medarbetaringången. För att anmälan ska behandlas i KUF ska formuläret vara korrekt ifyllt och anmälan godkänd av huvudhandledare och den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen.
Disputationsanmälan ska omfatta:
- Avhandlingens titel
- Disputationsdatum
- Förslag till opponent
- Förslag till betygsnämnd
- Förslag till ordförande vid disputationsakten
- Samtliga handledares namn
- Examinators namn
Bilagor till anmälan:
- Respondentens korta sammanfattning av avhandlingen med lista över ingående delarbeten
- Handledarens utlåtande angående avhandlingens nyhetsvärde och doktorandens insats,
- progression och självständighet samt om forskarutbildnings mål har uppnåtts
- Rapportkort för intern fördelning av medel vid vetenskapsområdet, signerat av samtliga
- berörda handledare och prefekter
- Registerutdrag ur Ladok, där kurser inom forskarutbildningen tydligt markerats
- De i avhandlingen ingående delarbetena
Delarbeten ska vid anmälan vara publicerade artiklar eller manuskript. Manuskript ska vara i sådant skick att det är klart att sändas till tidskrift, med färdigställda tabeller och figurer samt eventuell kompletterande information.
9.3 Samråd vid disputationsanmälan
Vetenskapsområdets riktlinjer
Innan anmälan till disputation kan färdigställas ska ett samråd hållas med medlem från KUF* kring bland annat val av ledamöter och jävsfrågor. Ett underlag (’checklista’) för samrådets genomförande finns under medarbetaringången. Vid samrådet tas bland annat följande punkter upp:
- Val av opponent
- Sammansättning av betygsnämnd
- Frågor om jäv
- Ingående delarbeten, varje delarbetes publiceringsstatus och om varje delarbete har ingått eller kommer att ingå i avhandling för annan doktorand
* Samråd kan inte hållas med ordförande eller studentrepresentanter från KUF.
9.4 Tidplan för disputationsanmälan
Vetenskapsområdets riktlinjer
Disputationsanmälan ska skickas in till KUF senast 12 dagar innan det möte i KUF som ligger minst 12 veckor innan disputationsdatumet. Observera att anmälan ska passera såväl handledare, och i vissa fall institutionens forskarutbildningsgrupp, samt den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen innan den når KUF!
Sista datum att skicka handlingar till KUF inför respektive möte anges i förteckningen över mötesdatum i det s.k. årshjulet (media.medfarm.uu.se/arshjul) under ”områdesgemensamma nämnder och kommittéer”.
9.5 Doktorsavhandlingens innehåll
Vetenskapsområdets riktlinjer
Doktorsavhandlingen kan vara en sammanläggningsavhandling bestående av en ramberättelse (kappa) och en eller flera artiklar/manus eller en monografi. Avhandlingens kvalitet och omfattning ska motsvara förväntat resultat av fyra års heltidsstudier.
Följande riktlinjer gäller för delarbeten:
- Om respondenten är första författare på färre än hälften av de delarbeten som ingår i avhandlingen ska detta åtföljas av en motivering i handledarens redogörelse för doktorandens arbete, vid anmälan om disputation.
- Antalet delarbeten i en avhandling är inte reglerat. Totalt ska respondentens arbetsinsats, räknat över de ingående delarbetena, motsvara fyra års nettostudietid.
- Varje enskilt delarbete får ingå i maximalt två avhandlingar vid Uppsala universitet. Om särskilda skäl föreligger kan undantag medges. Motivering till undantag ska då bifogas i handledarens redogörelse för doktorandens arbete, vid anmälan om disputation.
- Varje ingående delarbete ska vara publicerat eller bedöms kunna bli publicerat i en internationell tidskrift av god kvalité, efter peer review-granskning. Var uppmärksam mot s.k. rovtidskrifter. Inga delarbeten publicerade i tidskrifter förtecknade på ”Cabells’ lista” (cabells.com) kan ingå i en avhandling från vetenskapsområdet för medicin och farmaci, men beakta att tidskriftens datum för inkluderande på listan anges och är vägledande om en artikel publicerats i en tidskrift innan den fogats till listan.
- Vidare ska handledare självfallet inte ha varit delaktiga i tidskriftens redaktionella bedömningar eller peer review.
Exempel på typer av delarbeten som kan ingå i en avhandling är:
- Originalartikel, även om den i tidskriften kallas ”Letter”
- Protokollartikel
- Multicenterstudie
- Systematisk review, om den genomförts enligt gängse praxis
- Metaanalys, om den uppfyller ovan grundkrav om kvalité och publicerbarhet
Exempel på typer av delarbeten som normalt inte kan ingå i en avhandling är:
- Vanlig review-artikel
- Letter to the Editor (vanligen inte) *
- Editorial
- Bokkapitel
* Om ett ”Letter to Editor” 1.) innehåller originaldata, 2.) inte begränsas i sin form och omfattning på allvarligt sätt på grund av att det skickas in som ”letter”, och 3.) har genomgått peer-review granskning kan en sådan ingå som del i en avhandling. Att förutsättningarna ovan uppfyllts måste då tydliggöras i disputationsanmälan.
Arbete publicerat före antagningsdatum (vid antagning före 24-01-01, vid senare antagning se 1.4)
Ett arbete som är publicerat före antagningsdatum för doktorand kan ingå i avhandling efter särskild motivering, där följande förutsättningar anges:
- Ämnet ska vara väl avpassat till avhandlingens helhet
- Artikeln ska vara publicerad högst ett år (12 månader) före antagningsdatum
- Anställningsform under arbetet med artikeln
- Doktorandens insats
- Den totala studietiden på fyra år påverkas inte
Ändringar i manus och avhandling mellan förhandsgranskning och disputation
- Ändringar i manuskript kan göras ända till instruktioner från avhandlingsproduktion sätter gränser.
- Om reviderat manuskript utgör en väsentlig del av avhandlingen och ändringen i manuskriptet är av sådan omfattning att den väsentligt påverkar manuskriptet ska ärendet återigen handläggas i KUF.
- Om delarbete tas bort eller läggs till ska ärendet handläggas i KUF.
9.6 Publicering och tillgänglighet av doktorsavhandling
9. Universitetets riktlinjer
Doktorsavhandlingar bör publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform. För att möjliggöra en tillfredsställande granskning av avhandlingen ska publicering ske minst tre veckor före disputation och då ska även 10 * tryckta exemplar överlämnas till universitetsbiblioteket. För sammanläggningsavhandlingar bör ramberättelsen publiceras öppet digitalt. Även delarbeten ska publiceras öppet digitalt när så är möjligt. Perioden 15 juni till och med 15 augusti får inte räknas in i tillgänglighetstiden. Förkortad tillgänglighetstid för doktorsavhandling får medges av dekanus eller organ ovanför institutionsnivå endast om det finns synnerliga skäl.
Publicering av avhandling liksom tryckning och distribution av densamma ska ske på sådant sätt att nettostudietiden kan upprätthållas. Den fördröjning av publicering som kan bli aktuell i frågor om patent får inte leda till att det blir omöjligt att upprätthålla normal nettostudietid.
*Ändrat till 5 exemplar (se nedan).
Ur Universitetsbibliotekets sida för avhandlingsproduktion
Spikning innebär att doktoranden offentliggör ett sammandrag av avhandlingen (abstract) tillsammans med uppgifter om själva disputationen. Spikningen är nödvändig för att få disputera. Med elektronisk spikning menas att spikningsuppgifterna, dvs. abstract samt tid och plats för disputation, publiceras på universitetets webbplats.
Elektronisk spikning, som numera är den obligatoriska spikningen, sker i två steg.
- Spikningsuppgifter registreras i DiVA.
- Fem (5) tryckta exemplar av avhandling ska lämnas till personalen i informationsdisken på Uppsala universitetsbiblioteks huvudfilial Carolina Rediviva och ett spikningskvitto erhålles då per e-post vilket är bekräftelse på att spikning har genomförts.
Att tänka på vid registrering i DiVA: Registrera, publicera och administrera i DiVA.
Information om den digitala versionen av spikblad och ramberättelse bör spridas inom och utom landet.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Doktorsavhandlingar vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ska publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform.
Alla avhandlingar ska färdigställas i universitetets avhandlingsmall vilken tillhandahålls via webben från Uppsala universitetsbiblioteks enhet för avhandlingsproduktion.
Den fullständiga sammanläggningsavhandlingen (ramberättelsen plus ingående delarbeten) ska tryckas i tillräckligt antal för distribution till betygsnämnd, opponent, fakulteten samt till nationella och internationella institutioner i enlighet med institutionens sändlista, men vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci i sammanlagt minst 40 exemplar. Institutionen har ansvaret för upprättande av eventuella sändlistor för tryckta avhandlingar.
Storleken av eventuell försäljningsupplaga som ska tryckas till Acta Universitatis Upsaliensis bestäms i aktuella fall av dess redaktion i särskild ordning.
9.7 Opponent
Vetenskapsområdets riktlinjer
Opponenten ska sakna anknytning till avhandlingsarbetet (se sektion 5.2) och ska vara en vetenskapligt väl meriterad person, från annat lärosäte, med nödvändig kännedom om respondentens forskningsfält. Med annat lärosäte avses lärosäte där varken doktoranden eller någon av handledarna har förordnande eller affiliering. Till opponenten utgår ett arvode om 15 000 kronor, utbetalning av arvodet ordnas av institutionen.
9.8 Betygsnämnd vid disputation
AFUU § 5
Beslut om betyg för en doktorsavhandling fattas av en betygsnämnd som ska utses särskilt för varje enskild avhandling. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter och flertalet ska hämtas utanför den institution doktoranden tillhör. I de fall nämnden består av tre ledamöter bör en reserv utses. Ledamöterna i betygsnämnden ska i normalfallet representera olika juridiska kön. Betygsnämnden är beslutsför då alla ledamöter är närvarande. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden. Nämnden ska utse ordförande inom sig. Opponenten och handledarna har rätt att delta under sammanträdet med betygsnämnden men ska inte närvara vid besluten.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Samtliga ledamöter i betygsnämnden ska sakna anknytning till avhandlingsarbetet (se sektion 5.2) och ha en vetenskaplig kompetens motsvarande docent. De ordinarie ledamöterna i betygsnämnden ska i normalfallet representera olika juridiska kön. I disputationsanmälan ska varje förslag till ledamot i betygsnämnden åtföljas av en kort motivering.
Om betygsnämnden omfattar tre ledamöter hämtas högst en från den egna institutionen (den eller de institutioner där respondent eller någon handledare är verksam) och minst en extern ledamot från annat lärosäte eller annan organisation utanför Uppsala universitet. Med annat lärosäte avses lärosäte där varken doktoranden eller någon av handledarna har förordnande eller affiliering.
Om betygsnämnden omfattar fem ledamöter hämtas högst två från den egna institutionen och minst en från annat lärosäte eller annan organisation utanför Uppsala universitet. Vid fem ledamöter kan en ledamot tillåtas som inte uppfyller kravet på docentkompetens, den unika kompetens som sådan ledamot tillför betygsnämnden ska då särskilt motiveras.
Det elektroniska anmälningsformuläret möjliggör anmälan av en extra medlem, vilken då granskas av KUF och vid behov kan träda in som ersättare vid disputationstillfället. KUF rekommenderar att man alltid utser en extra medlem. Notera att regelverken kring representation från annat lärosäte ska gälla.
9.9 Ordförande vid disputationsakten
Vetenskapsområdets riktlinjer
Disputationsakten leds av en ordförande (icke att förväxla med ordföranden i betygsnämnden). Ordföranden kan vara en av ledamöterna i betygsnämnden men kan även vara en person utsedd att endast vara ordförande vid disputationsakten och ska då vara en vetenskapligt väl meriterad person. I det senare fallet får ordföranden inte delta i betygsnämndens överläggningar eller beslut. Examinator kan vara ordförande, men handledare eller annan person med direkt koppling till respondentens avhandlingsarbete kan inte vara ordförande (se sektion 5.2). Ordförande ska vara anställd vid, adjungerad, emeritus, eller på annat sätt vara formellt affilierad till, Uppsala universitet.
9.10 Riktlinjer för opponent och betygsnämnd vid bedömning av doktorsavhandling
Vetenskapsområdets riktlinjer
Avhandlingsarbetet kan vara ett lagarbete men en egen självständig insats från doktoranden ska vara klart urskiljbar. Avhandlingen kan vara en monografi eller bestå av flera delarbeten. Varje ingående delarbete ska vara publicerat eller bedöms kunna publiceras i en tidskrift med peer review-granskning. Avhandlingens väsentliga fel och förtjänster ska framföras av opponenten och betygsnämnden vid disputationen. Följande frågor bör belysas:
- Ämnesval och problemställningar
- Är ämnesvalet originellt? Vad är anledningen att det inte förut bearbetats – ex. en ny idé, förutsättningar har tidigare saknats, respondenten har haft tillgång till ett unikt material eller en originell teknik osv?
- Om ämnet tidigare bearbetats, vad är då anledning till att det tagits upp av författaren? Finns det anledning att tro att tidigare resultat inte längre är hållbara p.g.a. utvecklingen inom ämnesområdet; har nya metoder gjort att problemställningarna kan fördjupas?
- Litteraturöversikt
- Är urvalet av de refererade arbetena adekvat och ger det en riktig bild av forskningens läge inom fältet?
- Innehåller avhandlingen en kritisk analys av de refererade arbetena?
- Materialet
- Är det undersökta materialet ändamålsenligt utvalt och av tillräcklig omfattning?
- Undersöknings- och bearbetningsmetoder
- Är de konventionella, originella, mångskiftande, väl kontrollerade med hänsynstagande till möjliga felkällor och väl avpassade för frågeställningen?
- Resultat och slutsatser
- Är de erhållna resultaten av vetenskapligt intresse och har de något nyhetsvärde?
- Är de slutsatser författaren dragit logiska, och varken fler eller färre än vad resultat och material tillåter?
- Visar författaren prov på vetenskaplig stringens i den sammanfattande diskussionen?
- Den formella presentationen
- Är avhandlingen väl disponerad?
- Är den språkliga formen väl avpassad och kvalitetsmässigt acceptabel?
- Är försök, analyser och resultat presenterade på ett klart och överskådligt sätt?
- Är tabeller och figurer väl disponerade och förklarade?
- Allmän sammanfattning
- Är respondentens insats av sådan omfattning och kvalitet, som man bör förvänta sig av en 4-årig doktorsutbildning?
- Kan man urskilja respondentens egen insats i ett eventuellt lagarbete?
- Vilken negativ kritik kan riktas mot avhandlingen?
- Vari ligger avhandlingens huvudsakliga förtjänster såsom originalitet, vetenskaplig fantasi, metodologiska nyheter, resultatens nyhetsvärde etc.?
9.11 Förhandsgranskning
Vetenskapsområdets riktlinjer
Obligatorisk förhandsgranskning av alla avhandlingar utförs av betygsnämnden. Syftet med förhandsgranskningen är att säkerställa att de i avhandlingen ingående delarbetena håller en tillräckligt hög vetenskaplig kvalité och att det utförda arbetet motsvarar den förväntade studietiden. KUF utser en av ledamöterna till samordnare vid förhandsgranskningen. Handledare kan lämna förslag till samordnare. Samordnare ska inte vara verksam vid samma institution som respondent eller någon av handledarna.
När KUF har fattat beslut om förhandsgranskning skickas disputationsanmälan tillsammans med protokollsmallen ”Protokoll för betygsnämndens förhandsgranskning” och instruktioner ut till betygsnämnden.
Samordnaren sammanfattar resultatet av betygsnämndens förhandsgranskning och bekräftar med sin signatur (gärna elektronisk), varefter protokollet sänds till KUF. Betygsnämnden har 10 arbetsdagar på sig att genomföra förhandsgranskningen. Observera, att det är handledaren som har det yttersta ansvaret för att förhandsgranskningen kommer in i tid för beslut, men KUF kan om så önskas vara behjälplig i kommunikationen.
När KUF har fått protokollet från förhandsgranskningen kan disputationsanmälan åter tas upp för eventuellt beslut att tillstyrka tryckning och publicering (’spikning’). Detta beslut sker vanligen i form av ett ordförandebeslut eller, om betygsnämnden rekommenderar att inte tillstyrka disputation, efter diskussion vid kommitténs nästkommande möte.
Om beslutet blir att inte tillstyrka disputation, får nytt disputationsdatum inte ligga närmare i tid än 3 månader efter det först angivna datumet.
9.12 Disputationsakten
Vetenskapsområdets riktlinjer
Disputationsakten ska genomföras i lokaler som hör till Uppsala universitet. KUF kan besluta att disputation får hållas på annan ort än Uppsala, exempelvis vid de till Uppsala universitet knutna kliniska forskningscentra.
Respondent och ordförande vid akten ska alltid finnas på plats i den lokal som anges i spikbladet, och i normalfallet medverkar också opponent och betygsnämnd på plats. Om särskilda skäl föreligger kan dock medverkan på distans via videolänk medges för opponent eller medlemmar av betygsnämnden. Detta ska då meddelas i disputationsanmälan, eller snarast därefter genom anhållan per e-post till KUF för beslut. En videolänk för allmänheten deltagande är något som KUF rekommenderar för alla disputationsakter.
En disputationsakt ska avslutas samma datum som den påbörjas, men får inte begränsas tidsmässigt på annat vis, exempelvis genom att opponent eller betygsnämndsledamot anger en tidpunkt då hen avser att avvika.
Beskrivning nedan av akten är fritt efter exempel från Universitets- och högskolerådets hemsida.
- Disputationen leds av en ordförande
- Ordföranden inleder disputationsakten, redogör för ordningen vid disputationen samt presenterar respondent, titel på avhandling, opponent och ledamöterna i betygsnämnden
- Respondenten får tillfälle att redogöra för korrigeringar och rättelser i avhandlingen
- Opponenten och/eller respondenten ger en översikt över forskningsområdet, en sammanfattning av avhandlingens innehåll och dess nyhetsvärde
- Opponent gör en genomgång av avhandlingen med diskussioner och frågor av olika karaktär till respondenten, vilken försvarar sin avhandling genom att besvara frågorna
- Betygsnämnd ställer kompletterande frågor till respondenten
- Publiken inbjuds att ställa frågor till respondenten
- Ordföranden avslutar disputationsakten
- Betygsnämnden sammanträder
9.13 Åtgärder vid förfall
Vetenskapsområdets riktlinjer
Då opponent eller betygsnämndsledamot förvarnar om förhinder före disputationen
- Skriftlig anhållan med förslag till ny opponent eller ledamot skickas till KUF. Samråd sker vid behov, varefter ordförandebeslut fattas snarast möjligt.
- Då ordförandebeslut inte hinner tas före disputationen kontaktas ordföranden eller vice ordföranden för muntligt besked. Om ordföranden eller vice ordföranden inte kan nås kontaktas någon av de övriga ordinarie ledamöterna i KUF, och handläggare meddelas.
Vid frånvaro på disputationsdagen
- Ordföranden undersöker först om den som uteblivit är försenad. Om så är fallet och den försenade kan komma kan disputationen skjutas upp någon timme. Förmiddagsdisputation kan förläggas till eftermiddagen om man kontrollerat att tiden är ledig. Kontakta KUF:s ordförande, vice ordförande eller handläggare.
- Om frånvarande betygsnämndsledamot inte kan komma till disputationen undersöker disputationsaktens ordförande om en ersättare finns tillgänglig vid disputationen. I det fall en extra betygsnämndsledamot finns angiven i respondentens anmälan om disputation, ska hen i första hand tillfrågas. Reglerna för betygsnämndens sammansättning ska beaktas. Kontakter tas enligt punkt 1 ovan.
- Om opponenten uteblir undersöker disputationsaktens ordförande om en betygsnämndsledamot kan överta opponentens uppdrag. Ersättare i betygsnämnden ska då utses enligt punkt 2 ovan och beaktande reglerna för betygsnämndens sammansättning. Kontakter tas enligt punkt 1 ovan.
- Om ordförande, som inte ingår i betygsnämnden, uteblir ombedes en av betygsnämndsledamöterna att även ta rollen som ordförande.
- Om disputationen måste skjutas upp ska ny tid bokas i disputationskalendern och meddelas KUF för formellt beslut.
9.14 Betygsnämndens överläggning och protokoll
§ 5 AFUU
Betygsnämnden är beslutsför då alla ledamöter är närvarande.
Nämnden ska utse ordförande inom sig. Opponenten och handledarna har rätt att delta under sammanträdet med betygsnämnden men ska inte närvara vid besluten.
Vetenskapsområdets riktlinjer och förtydliganden
Betygsnämndens sammanträde:
- Handledare redogör för doktorandens arbete i närvaro av betygsnämnd och opponent, varefter handledare lämnar rummet
- Överläggningar sker i närvaro av betygsnämnd och opponent, opponent lämnar rummet
- Ytterligare överläggning, och slutligen, beslut sker i närvaro av endast betygsnämnd
Disputationsaktens ordförande, i det fall hen inte är ledamot i betygsnämnden, och respondentens examinator får inte närvara eller delta varken vid betygsnämndens överläggning eller i dess beslut.
Protokoll enligt mall upprättat vid betygsnämndens beslut sänds dels i elektronisk form inskannat med namnteckningar och dels som original till kansliet för medicin och farmaci.
10 Licentiatseminarium
I många avseenden är regelverket för disputation och licentiatseminarium desamma, i detta avsnitt lyfts de viktigaste skillnaderna.
11. Universitetets riktlinjer
Rektor har beslutat att delegera rätten att besluta om tid och plats för disputation till ordförande i områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå. Tillkännagivandet av detta beslut ska ske minst tre veckor före disputation. Disputation och licentiatseminarium får äga rum under terminstid samt under sommaruppehållet med undantag för perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid licentiatseminarium ska samtliga obligatoriska kurser och moment vara godkända och den totala kurspoängen ska uppgå till minst 15 hp.
Examinationen består av ett seminarium givet av doktoranden och en offentlig diskussion ledd av betygsnämndens ordförande. Betyget godkänd eller underkänd ges efter överläggning inom betygsnämnden. Handledare får delta i överläggningarna men inte närvara vid beslutet.
10.1 Anmälan om licentiatseminarium
Vetenskapsområdets riktlinjer
Anmälan om licentiatseminarium görs via e-formulär under sidorna om forskarutbildning i medarbetaringången. För att anmälan ska behandlas i KUF ska formuläret vara korrekt ifyllt och anmälan godkänd av huvudhandledare och den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen.
Doktorand som är antagen till utbildning som avslutas med doktorsexamen och som vill fortsätta sina studier till doktorsexamen ska, till anmälan om licentiatseminarium, bifoga en forskningsplan om högst 3 sidor för den fortsatta tiden.
Licentiatanmälan ska innehålla:
- Licentiatavhandlingens titel
- Planerat datum för seminarium
- Förslag till betygsnämnd, gärna med en extra medlem
- Förslag till ordförande vid seminariet
- Samtliga handledares namn
- Examinators namn
Bilagor till anmälan:
- Respondentens korta sammanfattning av licentiatavhandlingen med lista över ingående delarbeten.
- Handledarens utlåtande angående avhandlingens nyhetsvärde och doktorandens insats, progression och självständighet samt huruvida forskarutbildningens mål har uppnåtts.
- Rapportkort för intern fördelning av kvalitetsmedel.
- Registerutdrag från Ladok, där kurser inom forskarutbildningen tydligt markerats
- De i licentiatavhandlingen ingående delarbetena.
Innan anmälan om licentiatexamen kan skickas in ska ett samråd med medlem ur KUF hållas. Vid samrådet tas bland annat följande punkter upp:
- Sammansättning av betygsnämnd
- Frågor om jäv
- Ingående delarbeten, varje delarbetes publiceringsstatus och huruvida varje delarbete har ingått eller kommer att ingå i avhandling för annan doktorand
En utförlig checklista för samrådet finns under forskarutbildningens sidor i medarbetaringången.
10.2 Tidplan för licentiatseminarium
Vetenskapsområdets riktlinjer
Anmälan om licentiatseminarium ska skickas till KUF så att den kan behandlas vid ett sammanträde senast 6 veckor före det planerade datumet för seminariet. Tid för licentiatseminarium behöver inte bokas i disputationskalendern.
10.3 Licentiatavhandlingens innehåll
Vetenskapsområdets riktlinjer
Licentiatavhandlingen kan vara en sammanläggningsavhandling bestående av en ramberättelse (kappa) om ca 30 sidor och en eller flera artiklar/manus, eller en monografi.
Riktlinjer för innehåll i licentiatavhandling skiljer sig endast i detaljer från det vid en doktorsavhandling, som beskrivs i sektion 9.5. Den viktigaste skillnaden är att en licentiatavhandling ska motsvara två års nettostudietid.
Vidare ska också hänsyn tas till de skillnader i fordringar vilka beskrivs i examensordningen SFS 2006:1053, bilaga 2, och som berörs i sektion 8.1.
10.4 Publicering och tillgänglighet av licentiatavhandling
9. Universitetets riktlinjer
Doktorsavhandlingar bör publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform. För att möjliggöra en tillfredsställande granskning av avhandlingen ska publicering ske minst tre veckor före disputation och då ska även 10 tryckta exemplar överlämnas till universitetsbiblioteket *. För sammanläggningsavhandlingar bör ramberättelsen publiceras öppet digitalt. Även delarbeten ska publiceras öppet digitalt när så är möjligt.
Perioden 15 juni till och med 15 augusti får inte räknas in i tillgänglighetstiden. Förkortad tillgänglighetstid för doktorsavhandling får medges av dekanus eller organ ovanför institutionsnivå endast om det finns synnerliga skäl.
För licentiatuppsats gäller motsvarande tillgänglighetstid inför licentiatseminarium som för doktorsavhandling. För licentiatuppsatser där antagning skett med licentiatexamen som slutmål bör dessa publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform.
Publicering av avhandling liksom tryckning och distribution av densamma ska ske på sådant sätt att nettostudietiden kan upprätthållas. Den fördröjning av publicering som kan bli aktuell i frågor om patent får inte leda till att det blir omöjligt att upprätthålla normal nettostudietid.
* För licentiatavhandling vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, se nedan.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Licentiatavhandlingar vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci ska i vissa fall publiceras öppet tillgängligt i universitetets publiceringsplattform (se punkt 2 nedan).
- Då antagning inte skett med licentiatexamen som slutmål behöver licentiatavhandlingen inte tryckas utan kan, om institutionen så medger, distribueras i form av en (låst) PDF. Avhandlingen behöver då inte heller registreras eller publiceras i digital form i DiVA, men ska diarieföras vid institutionen och på framsidan förses med detta diarienummer.
- Då antagning har skett med licentiatexamen som slutmål, alternativt att doktoranden väljer att avsluta sina doktorandstudier med en licentiatexamen, ska såväl tryckning som digital registrering och publicering i DiVA av licentiatavhandlingen göras. Registreringen är obligatorisk och omfattar bland annat ett sammandrag av avhandlingen (abstract) samt tid och plats för seminariet. Den informationen ska senast tre veckor innan seminariet publiceras på universitetets webbplats. Detta gäller även om licentianden avser att söka antagning till senare del för att nå doktorsexamen.
- Registrering och publicering av licentiatavhandlingen i universitetets publiceringsplattform DiVA, (välj ’licentiatseminarium’, ej ’disputation’), motsvarar vad som traditionellt kallas ”spikning”, men licentianden behöver inte överlämna några tryckta exemplar av avhandlingen till biblioteket. DiVA-poster för licentiatavhandlingar granskas och publiceras av personal vid biblioteket. Licentianden får en bekräftelse via e-post, förutsatt att e-postadress anges vid registreringen i DiVA.
Att tänka på vid registrering i DiVA: Registrera, publicera och administrera i DiVA.
10.5 Betygsnämnd vid licentiatseminarium
Vetenskapsområdets riktlinjer
Betygsnämnden vid licentiatseminarium ska bestå av tre ledamöter, varav minst två ska vara docenter eller ha motsvarande docentkompetens, vilket vid anmälan om licentiatexamen styrks genom bifogat CV. Högst en ledamot får komma från den egna institutionen (den eller de institutioner där respondent eller någon av doktorandens handledare är verksam).
Ledamöterna ska i normalfallet, precis som i betygsnämnd vid disputation, representera olika juridiska kön.
Vid licentiatseminarium finns ingen särskilt utsedd opponent, och därför ska en medlem i betygsnämnden utses till ordförande och är den som har huvudansvaret för att leda akten och säkerställa att hela omfattningen av licentiatavhandlingen och det underliggande arbetet diskuteras. Ordföranden vid akten är också ordförande vid betygsnämndens efterföljande sammanträde. Ordförande ska vara anställd vid, adjungerad, emeritus, eller på annat sätt vara formellt affilierad till, Uppsala universitet. Vid anmälan om licentiatseminarium föreslås ordförande av handledare och den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen, och förordnas av KUF.
10.6 Riktlinjer för betygsnämnd vid bedömning av licentiatavhandling
Vetenskapsområdets riktlinjer
Arbetet i en betygsnämnd vid licentiatseminarium skiljer sig endast i detaljer från det vid en disputation, och som beskrivs i sektion 9.10.
De viktigaste skillnaderna är att det dels inte förekommer någon opponent som kan höras av betygsnämnden vid den efterföljande överläggningen, dels ska bedömningen av respondentens arbetsinsats göras utifrån förväntningar på en 2-årig licentiatutbildning, samt vad som i övrigt beskrivs om fordring på licentiatexamen under sektion 8.1.
Protokoll enligt mall upprättat vid betygsnämndens beslut sänds, som vid disputation, dels i elektronisk form inskannat med namnteckningar och dels som original till kansliet för medicin och farmaci.
11 Fördelning av aktivitetspoäng (rapportkort)
Vetenskapsområdets riktlinje
Aktivitetspoängen ligger till grund för ekonomisk återföring till institutionen för genomförd doktorandutbildning. Anvisningar nedan avser hur aktivitetspoängen ska fördelas vid uttagen examen samt hur eventuellt uppkomna tvister vid fördelning av poäng ska lösas. Fördelning av aktivitetspoäng gäller enbart institutioner vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet.
Samma fördelningsprincip gäller för disputation och licentiatseminarium.
Fördelningen av poäng ska återspegla institutionens insatser i utbildning på forskarnivå, se nedan. Poäng utgår endast under den tid den forskarstuderande är antagen till utbildning på forskarnivå och poäng sätts i relation till den totala tiden i utbildning på forskarnivå. För att full poäng ska utgå krävs att doktoranden varit registrerad vid institutionen i minst 36 månader. Aktivitetspoäng delas inte ut för doktorander som varit registrerade kortare tid än 18 månader. I övrigt gäller:
- Om forskarutbildningen har utförts i sin helhet vid en institution inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci där doktoranden är registrerad.
- Den berörda institutionen erhåller 100 procent av poängen
- Om forskarutbildningen har utförts vid mer än en av områdets institutioner.
- Aktivitetspoängen kan fördelas mellan de berörda institutionerna. Poängfördelningen ska avspegla engagemang, handledning, socialt ansvar, forskningsaktivitet, m.m. och inte enbart utgöra ersättning för faktiska driftkostnader, laboratorieassistans, etc.
- I normalfallet erhåller den institution vid vilken doktoranden varit registrerad 100 % av poängen, men minst 50 % av poängen.
- I samband med disputationsanmälan utarbetar huvudhandledaren förslag till fördelning av procent och redovisar detta för samtliga institutioner som har del i handledarskap i aktuellt avhandlingsarbete.
- Berörda prefekter ska genom signatur på rapportkortet godkänna fördelningen.
- Uppkommer tvist om fördelning av aktivitetspoäng beslutar ordföranden i KUF i samråd med KUF:s studierektorer för de farmaceutiska, prekliniska och kliniska doktoranderna.
- Om forskarutbildningen har helt eller delvis genomgåtts vid institution/motsv. utanför Uppsala universitets vetenskapsområde för medicin och farmaci trots att doktoranden har varit registrerad vid någon av fakulteternas institutioner.
- För att poäng överhuvudtaget ska delas ut krävs att doktoranden varit verksam minst ett år vid den institution som gör anspråk på aktivitetspoäng och under denna tid bedrivit aktiv forskning.
- Ett års forskarutbildning vid berörd institution ger 25 procent, två år 50 procent, tre år 75 procent av poängen.
- För externa doktorander (till exempel industridoktorander) gäller att minst 15 procent ska utgå till den institution där doktoranden varit registrerad.
- För doktorander inom vetenskapsområdets formaliserade ’Dual PhD Degree-program’ eller s.k. ’sandwich-program’ finansierade av statliga organ utgår full ersättning
12 Studiefinansiering
I högskoleförordningen anges att:
5 kap. 3 § HF – Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053).
5 kap. 3 a § HF – En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).
7 kap. 36 § HF – Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering om högskolan bedömer att
- finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och
- den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som motsvarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och regioner och som årligen publiceras av Statistiska centralbyrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014)
6. Universitetets gemensamma riktlinjer
Studiefinansiering regleras dels i högskoleförordningen, dels i 4 § AFUU.
Områdesnämnd/fakultetsnämnd som tilldelats det övergripande ansvaret för utbildning på forskarnivå inom ett område har ett övergripande ansvar för doktoranden under hela utbildningstiden med avseende på att finansiering, handledning och andra resurser garanteras under hela nettostudietiden. Delegation av detta ansvar till annat organ måste vara uttrycklig och får inte ske till lägre nivå än institutionsnivå.
I normalfallet ska en doktorand anställas vid Uppsala universitet. Lönenivån ska minst följa lönestegen för doktorander vid Uppsala universitet.
12.1 Annan studiefinansiering
6.a. Universitetets gemensamma riktlinjer
Detta avsnitt berör annan finansiering i allmänhet som till exempel stipendiefinansierad doktorand, industridoktorand, regionanställd doktorand och doktorand med anställning vid annat lärosäte. Avsnitt 6 b berör ytterligare preciseringar avseende studiefinansiering genom stipendier. Antagning av doktorander med annan finansiering förutsätter noggrann prövning av att studiefinansieringen kan tryggas för hela nettostudietiden. Rätten att besluta om antagning av doktorand med annan finansiering än anställning som doktorand vid Uppsala universitet får inte delegeras lägre än organ gemensamt för en fakultet eller ett vetenskapsområde med ansvar för utbildning på forskarnivå.
Skyldigheten att tillhandahålla finansiering för doktoranden och skyldigheten att hålla andra resurser för utbildningens fullbordan tillgängliga under utbildningstiden ska regleras i avtal eller annan för finansiären bindande handling mellan finansiären och den institution där doktoranden ska vara registrerad. I avtalet bör även garantier ges för att utbildningen skyddas från finansiärens eventuella omprioriteringar samt att tid för att genomföra en utbildning på forskarnivå kan avsättas i den dagliga verksamheten. Beslut om avtal med länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet¹ kan vara särskilt känsliga. Regler om vem som får besluta om dessa finns i Delegationsordning för Uppsala universitet.
Lönenivå för doktorander med annan finansiering
För doktorander verksamma vid Uppsala universitet ska lönenenivån minst följa lönestegen för doktorander. Områdesnämnd/fakultetsnämnd, eller vid delegation institutionen, ansvarar för att vid behov komplettera lönen till den angivna nivån.
För doktorander som är verksamma vid annat svenskt lärosäte eller utländskt lärosäte/företag ska finansieringsnivån följa nivån för den aktuella platsen. Finansieringsnivån ska framgå vid antagning. HR-avdelningen svarar för anvisningar i de delar som rör det praktiska handhavandet av kompletterande finansiering.
För att avgöra om finansieringen är tillräcklig för det kommande året då finansieringen anges i annan valuta än svenska kronor, ska den valutakurs som gällde den 1 januari användas. Bedömningen ska göras en gång om året och hänsyn tas till eventuell beskattning av de utfallande beloppen.
Utebliven försörjning under utbildningstiden
Skulle försörjningen för en doktorand med annan finansiering falla bort under utbildningstiden ansvarar områdesnämnd/fakultetsnämnd, eller vid delegation institutionen, för att försörjningen tryggas för den återstående nettostudietiden.
Anställning av doktorand med annan finansiering
Om en doktorand som antagits med annan finansiering övergår till anställning som doktorand ska avräkning av studietid ske så att nettostudietiden för respektive examen vidhålls. Anställningen ska endast under de omständigheter som anges i 5 kap. 7§ HF utgå under längre tid än fyra år för licentiatexamen och åtta år för doktorsexamen (se avsnitt 7).
¹ Enligt Säpos årsbok.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci har ansvaret för antagning till forskarutbildning delegerats till KUF. Ansvaret för doktorandens försörjning är delegerad till den institution vid vilken doktoranden är registrerad.
12.2 Studiefinansiering av doktorander genom stipendier
5 kap. 4 § HF – En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 §.
4 a § HF – En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium behöver inte anställas enligt 4 § om stipendiet lämnas inom ramen för
- ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör vedertagen finansieringsform med skäliga stipendievillkor och den antagande högskolan har insyn i dessa villkor och hur stipendiet betalas ut, eller
- ett av Europeiska unionen finansierat program eller andra samarbeten, där stipendier med skäliga stipendievillkor utgör en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering genom anställning blir ett hinder för den antagande högskolans medverkan.
6.b. Universitetets riktlinjer
Berörd områdesnämnd/fakultetsnämnd ska säkerställa att doktorander som finansieras med stöd av 5 kap. 4 § informeras om att de, efter ansökan till prefekt, har rätt till anställning som doktorand när tre nettostudieår återstår av utbildningen. Det finns ingen tidsbegränsning för när en sådan ansökan kan inlämnas.
Samtliga stipendiefinansierade doktorander ska informeras om skillnaderna i villkor jämfört med en doktorandanställning, till exempel gällande tillgång till socialförsäkringsförmåner.
Uppsala universitet definierar bistånds- och kapacitetsuppbyggnads-program som de processer genom vilka individer, organisationer, och samhället i sin helhet lyfter fram, stärker, anpassar och upprätthåller kapacitet över tid.[1] Ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram ska syfta till kapacitetsuppbyggnad i ett land som vid tiden för doktorandens antagning ingår i DAC/OECD-listan. [2]
[1] Baserad på OECD/DAC, The challenge of Capacity Development, 2006.
[2] OECD-DAC listar de länder som är berättigade till bistånd (Official Develpment Assistance, ODA).
Vid Uppsala universitet är finansiering genom stipendier enligt 4 a § 1. tillåten om
- stipendie-organisationen har sin hemvist i något av dessa länder eller
- om stipendieorganisationen har som uttalat syfte att verka för kapacitetsuppbyggnad inom något av dessa länder.
Vilka program och andra samarbeten finansierade av Europeiska unionen som faller inom ramen för undantaget enligt 4 a § 2 avgörs av respektive områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå, och ska dokumenteras och kommuniceras på ett tydligt sätt.
Krav på avtal med stipendiegivaren
Antagning av doktorander som finansieras genom stipendier enligt 5 kap. 4 § ska föregås av avtal mellan Uppsala universitet och stipendiegivaren, i vilket skäliga stipendievillkor garanteras. För detta måste universitetet ges insyn i villkoren för stipendierna samt förutsättningarna för dess utbetalning (se bilaga). Beslut om avtal med stipendieorganisation får inte delegeras lägre än till områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå.
Avtal med stipendieorganisationer som kan stödja finansiering vid mer än ett vetenskapsområde ska vara universitetsövergripande. Avtalen ska dokumenteras enligt fastställda rutiner så att de blir lätt tillgängliga för uppföljningar.
En områdesnämnd/fakultetsnämnd kan i undantagsfall, vid synnerliga skäl, besluta om att frångå kravet på avtal med en stipendiegivare när det uppenbart är onödigt då det berör fonder som Uppsala universitet själv förvaltar eller väletablerade nationella stipendiegivare där universitetet sedan många år väl känner till att villkoren är skäliga. Det är inte möjligt att frångå kravet på avtal vid finansiering av doktorander via stipendier med stöd av HF 5 kap, 4a §, p. 1–2.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Medel för stipendium eller annan egen finansiering, ska vara medel erhållna i konkurrens.
Avtal för finansiering av stipendier måste behandlas och godkännas av KUF innan en kandidat kan ansöka om antagning med denna finansiering. För att kunna behandlas av KUF ska institutionen säkerställa att avtalsförslaget granskats av juridiska avdelningen. Utsaga från juridiska avdelningen ska bifogas ärende till KUF. Då ärendet behandlas vid ordinarie sammanträde i KUF kommer checklistan för Uppsala universitet att kontrolleras, samt att stipendiet i fråga enbart kan falla ut till sökande från vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Efter att KUF har godkänt avtalet och det därefter har signerats av institutionens prefekt och stipendieorganisationen kan ansökan om antagning skickas in. Ansvar för att diarieföra avtalet vilar på institutionen.
I fråga om väletablerade nationella stipendiegivare där universitetet sedan tidigare säkerställt att villkoren är skäliga och ett centralt avtal föreligger, exempelvis International Science Program (ISP) eller Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) blir behandlingen hos KUF avseende avtalets utformning därför en formsak.
Om stipendiet även kan falla ut till sökande från andra vetenskapsområden vid Uppsala universitet, kommer KUF att lämna i uppdrag till vetenskapsområdets kansli att bereda ärendet i samråd med kanslierna för våra andra vetenskapsområden. Ärendet kommer sedan att lämnas till rektor för ett universitetsövergripande beslut gällande avtalet.
Stipendier från säkerhetsklassade länder
Om stipendiet berör statliga bidragsgivare i länder som enligt SÄPO:s årsbok bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige behöver en utredning ske innan KUF kan lämna ärendet till vetenskapsområdets vicerektor för beslut om avtalet i särskild ordning.
Översikt av underlag som krävs enligt ovan:
- Att finansierande organisations legala status fastställs – utredning beställs från Business Sweden (www.business-sweden.com) (utredningen bekostas av institutionen).
- Att en analys utifrån säkerhetsskyddslagen samt inspektionen för strategiska produkter utförs – kontakta säkerhetsavdelningen vid Uppsala universitet. Analysen undersöker om den planerade verksamheten rör säkerhetskänslig verksamhet eller produkter med dubbla användningsområden.
- Därefter ska förslag till avtal granskas av juridiska avdelningen.
Ansvar för att erbjuda doktorander som finansieras med stöd av 5 kap. 4 § anställning efter ett år vilar på prefekten vid den institution där doktoranden är verksam, eller annan person till vilken prefekten delegerat ansvaret. I samband med detta ska också, i enlighet med universitetets gemensamma riktlinjer, doktoranden informeras om skillnaderna mellan finansiering genom stipendier jämfört med anställning som doktorand.
De av EU finansierade program och samarbeten som faller inom ramen för undantaget enligt HF kap 5 § 4 a stycke 2 i är vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, projekt med finansiering från ERASMUS eller EU:s DG SANTE (Directorate General for Health and Food Safety of the European Commission).
Ansvar för finansiering av doktorander ligger på den institution vid vilken doktoranden registrerats. I det fall en finansiering genom stipendier för en doktorand av någon anledning upphör, måste institutionen inrätta en anställning åt doktoranden för kvarvarande studietid.
12.3 Checklista vid stipendiefinansiering
Universitetets riktlinjer
Checklista för avtal om stipendiefinansiering
I avtalet ska följande punkter beaktas:
- Stipendiets tidsomfattning och totala belopp.
- Eventuella krav på total bruttotid för studierna.
- Hur stipendiet utbetalas, exempelvis på vilket sätt och med vilken frekvens, särskilt för att undvika beskattning av stipendiet.
- Andra förmåner som kan medfölja stipendiet, exempelvis ersättning för resor eller andra kostnader och försäkringar.
- Åtaganden/förpliktelser för doktoranden som exempelvis återrapportering eller återvändarkrav.
- Omständigheter som kan medföra återbetalningsskyldighet av hela eller delar av stipendiet.
- Krav på återvändande avseende utländska doktorander får inte vara förbundet med begäran om återbetalning.
- Att universitetet inte ansvarar för doktorandernas förpliktelser i form av exempelvis återrapportering- och återvändandekrav eller återbetalningsskyldighet av stipendiet.
- Att universitetet inte är förpliktat att anta doktorander vid beviljande av stipendiet.
- Att den blivande doktoranden måste uppfylla allmän och särskild behörighet för att antas.
- Att doktoranden efter att ha antagits ska följa allmän och individuell studieplan.
- Förpliktelser som åvilar universitetet, exempelvis i form av rapporteringskrav om doktorandens framsteg.
- Om stipendiegivaren tillåter förlängd bruttostudietid på grund av undervisning eller annan institutionstjänstgöring (vilket kan förutsätta att universitetet finansierar kostnaden detta medför).
- Om avtalet är av generell karaktär och gäller över längre period kan kompletterande uppgifter om stipendiebeloppet anges i annan av stipendiegivaren bindande handling. Det bör framgå att institutionen vid Uppsala universitet vid behov tilläggsfinansierar doktoranden för att den totala nettoinkomsten ska vara i nivå med lönestegen.
- Om doktoranden under längre eller kortare period har rätt att behålla stipendiet efter frånvaro, exempelvis på grund av sjukdom, tjänstledighet, föräldraledighet eller prolongation.
- Avtalet ska säkerställa att frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra faktorer, undantaget att doktoranden väsentligt åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, inte ska föranleda krav på återbetalning för genomförd studietid.
- Avtalet bör inkludera en beskrivning av antagningsprocessen.
12.4 Utbildningssamarbete som leder till gemensam examen
6.c. Universitetets riktlinjer
Enligt 6 kap. 11 a § HF ska utbildningssamarbete som leder till en gemensam examen grundas på en skriftlig överenskommelse, vilken ska reglera ansvarsfördelningen. Enligt Rutin vid inrättande av gemensam utbildning på forskarnivå (UFV 2018/681) ska det i avtalet framgå vilka försörjningsformer som tillämpas. Lönenivån ska minst följa lönestegen för doktorander för utbildningsperioder som doktoranden är verksam vid Uppsala universitet. I övrigt följer villkoren för försörjning de riktlinjer som gäller för annan finansiering.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Utbildningssamarbeten på forskarutbildningsnivå som leder till dubbel (”dual degree”) eller gemensam (”joint degree”) examen ska omfatta vistelse vid vardera i examen angiven utbildningsanstalt om sammanlagt minst 12 månader.
Doktorand som genomgår utbildning på forskarnivå som leder till dubbel eller gemensam examen ska antas vid Uppsala universitet i vanlig ordning, samt då ha en angiven huvudhandledare verksam vid Uppsala universitet.
12.5 Informationskrav vid annan finansiering
6.d. Universitetets riktlinjer
HR-avdelningen ansvarar för frågor som rör försäkringar, uppehållstillstånd och i förekommande fall arbetstillstånd. För annan finansiering ska Uppsala universitet tillgängliggöra information till presumtiva doktorander om skillnaderna i villkor jämfört med en doktorandanställning.
12.6 Anställning som doktorand
Allmänna föreskrifter
5 kap. 1 § HF – Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa ska genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).
Arbetsuppgifter
5 kap. 2 § HF – Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärlig forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2014:1012).
Anställning
5 kap. 3 § HF – Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053).
3 a § En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).
5 kap. 4 § HF – En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 §. Förordning (2017:947).
5 kap. 5 § HF – När en doktorand ska anställas ska avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå.
Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.
Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att informationen ska lämnas vid antagningen. Förordning (2017:284).
5 kap. 6 § HF – Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).
Vetenskapsområdets riktlinjer
Doktorand med anställning som doktorand kan utföra undervisning, dock högst 20 %. Den tid doktoranden ägnar åt undervisning ska kompenseras med motsvarande tid för utbildning på forskarnivå.
12.7 Förlängning av studiefinansiering - Prolongation
I högskoleförordningen anges att den sammanlagda anställningstiden som doktorand inte får vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år om det inte finns särskilda skäl.
5 kap 7 § HF – En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933).
7. Universitetets riktlinjer
I de fall särskilda skäl i högskoleförordningens mening föreligger kan förlängning av anställning som doktorand medges. Andra typer av ledigheter än de som regleras i högskoleförordningen ska endast i undantagsfall tillåtas. Vid längre planerade ledigheter, exempelvis föräldraledighet, ska doktorandens möjlighet att upprätthålla aktivitet i avhandlingsprojektet underlättas.
Rekommendationerna i Uppsala universitets föräldrapolicy gäller oavsett finansieringsform.
Riktlinjer för förlängning av anställnings- och studietid för doktorander med förtroendeuppdrag har fastställts i särskilt beslut 2022-02-01 (UFV 2021/2081). Dessa gäller oavsett finansieringsform.
Stöd för universitetets föräldrapolicy finns i Föräldraledighetslagen (1995:584), samt bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande och arbetstagare i 16 § Lag 2018:1953.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Igångsättningsmånader
Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci kan doktoranden efter föräldraledighet om minst fyra månader anhålla om ytterligare tre s.k. ”igångsättningsmånader” (förlängning av de stipulerade 48 månaderna forskarutbildningsstudier). Syftet med igångsättningsmånader är att stödja doktorander där komplikationer tillstött som avsevärt försenat avhandlingsarbetet utöver föräldraledigheten.
Anhållan görs av doktoranden skriftligen till prefekten vid den institution där doktoranden är antagen. Beslut kan fattas av prefekten direkt efter anhållan, alternativt lämnas till KUF för bedömning. I det senare fallet lämnas doktorandens anhållan tillsammans med ett utlåtande från prefekten till KUF.
Ärendet bereds i KUF av en arbetsgrupp sammansatt av prodekan, två av KUF:s tre studierektorer för medicinska och farmaceutiska fakulteterna, samt en doktorandrepresentant.
Beslut att föreslå prefekten att utgiva igångsättningsmånader fattas sedan efter beredning av KUF vid ett ordinarie sammanträde och meddelas doktorand och prefekt. Medel för finansiering av igångsättningsmånader kommer från institutionen, och det slutliga beslutet ligger därför hos prefekten.
Prolongation
Prolongation innebär en förlängning av studietiden för en doktorand med syfte att kompensera för insatser gjorda i nämnder, kommittéer och motsvarande vid vetenskapsområde, fakultet, institution eller i studentfackligt arbete. Prolongation söks av doktoranden i enlighet med anvisningar under medarbetaringången, och KUF kan vid behov lämna vägledning.
Omfattningen regleras centralt i ”Riktlinjer för förlängning av anställnings- och studietid för doktorander med förtroendeuppdrag”.
13 Arbetsmiljö
Det formella ansvaret för arbetsmiljön på institutionerna vilar på prefekten, men handledaren har också en ansvarsroll och bör vara det naturliga första alternativet att vända sig till för att diskutera arbetsmiljörelaterade frågor. I flera olika lagrum och riktlinjer tydliggörs att en arbetsgivare som får kännedom om problem i arbetsmiljön har ansvar för, och skyldighet att, agera på sådan information. Det kan dock ibland finnas behov av att tala med någon annan, och varje doktorand bör därför ha ett nätverk av personer som de kan vända sig till för att diskutera olika typer av funderingar och problem. Nedan finns en lista med några förslag på kontaktpersoner
- Doktorandens handledare
- Doktorandens examinator
- Institutionens/forskargruppens skyddsombud
- Ansvarig för utbildningen på forskarnivå vid institutionen
- Prefekten vid institutionen
- Studierektorerna för utbildningen på forskarnivå vid vetenskapsområdet (kuf)
- Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i KUF
- Medicinska eller farmaceutiska doktorandrådets ordförande
- Doktorand- eller studentombudsman vid Uppsala studentkår
- Uppsala universitets företagshälsovård (för doktorander som har anställning)
- Studenthälsan (för doktorander som inte har anställning som doktorand)
- Representanter för arbetstagarorganisationer (för doktorand som är ansluten till sådan)
- Respektive företagshälsovård, för doktorander som har annan huvudman än universitetet.
Normalt bör doktorand och/eller handledare vända sig till personer på listan som de har förtroende för och som känner till förhållandena inom utbildning på forskarnivå och vid institutionen så att frågorna kan tas om hand snabbt och konstruktivt.
Vid problem som är relaterade till den fysiska arbetsmiljön (lokaler, tekniska lösningar m.m.) är det främst handledaren, den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen, intendenturen vid campus eller samordnaren för funktionshinder vid Uppsala universitet som doktoranden bör kontakta.
Vid den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen ska doktorand, handledare och examinator gå igenom hur utbildningen och avhandlingsarbetet fortskrider men även ta upp arbetsmiljörelaterade frågor.
14 Dokumentation av studieresultat inom utbildning på forskarnivå
Vetenskapsområdets riktlinjer
All dokumentation av studieresultat inom utbildning på forskarnivå vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci sker enligt ”Rutin för dokumentation i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet”.
Rapportering av studieresultat från kurser med ekonomiskt stöd från vetenskapsområdet ska ske gemensamt för alla kursdeltagare och administreras av ansvarig institution.
15 Indragning av resurser för doktorand i utbildning på forskarnivå
Indragning av resurser för en doktorand regleras i högskoleförordningen.
6 kap. 30 § HF – Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064).
12. Universitetets riktlinjer
Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen ska rätten till handledning och andra resurser för utbildningen på forskarnivå dras in.
Indragning av resurser kräver noggrann prövning och ska ske inom ramen för en transparent beslutsprocess vars form beslutas av ansvarig områdes/fakultetsnämnd.
Skälen för och emot att dra in resurser ska tydligt framgå och ärendet måste behandlas med respekt och vederbörlig hänsyn till doktorandens integritet.
I det fall en sådan prövning visar att doktoranden i väsentlig utsträckning åsidosatt sina åtaganden enligt studieplanen ska områdes/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå vidta åtgärder och i förekommande fall anhålla om att rektor drar in resurserna.
Beslut om indragning av resurser fattas av rektor efter beredning av ärendet i områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med övergripande ansvar för utbildning på forskarnivå.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Bedömning att doktoranden åsidosatt sina åtaganden bör avse de fall då doktoranden inte bedriver sin utbildning i enlighet med den individuella studieplanen. Som exempel kan anges då doktoranden trots tillgång till adekvat handledning och nödvändiga övriga resurser för det planerade arbetet inte visar förmåga att genomföra detta på ett rimligt sätt. I det fall avvikelsen är väsentlig ska den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen uppmana såväl doktorand som handledare och examinator att yttra sig skriftligt.
En utförlig dokumentation kring avvikelser från den individuella studieplanen är i sådana fall av yttersta vikt och som del i denna dokumentation bör de årliga uppföljningarna ingå.
Doktorandens och handledarens yttrande, samt yttrande från den med ansvar för utbildning på forskarnivå vid institutionen, och ärendets samlade dokumentation lämnas – lämpligen i elektronisk form – till KUF. En arbetsgrupp ur KUF bestående av prodekan för forskarutbildningen samt två lärarrepresentanter och en doktorandrepresentant utses särskilt för varje ärende. Denna arbetsgrupp bereder ärendet för föredragning i områdesnämnden, som beslutar om man föreslår KUF att skriva till rektor i ärendet.
6 kap. 31 § HF – Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2010:1064).
Universitetets riktlinjer
I det fall en doktorand har ansökt hos rektor om att få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser bereds ärendet av prefekt/motsvarande som överlämnar ansökan till områdesnämnd/fakultetsnämnd eller motsvarande organ med ansvar för utbildning på forskarnivå tillsammans med eget yttrande inför beslut av rektor.
Det förhållandet att en doktorand har fråntagits rätten till resurser är inte detsamma som en avregistrering. Doktoranden kan studera vidare men då helt på egen hand och kan alltjämt lägga fram en avhandling för disputation.
Beslut om att dra in resurser för en doktorand enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 § får enligt 12 kap. 2 §, punkt 6, HF överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
12 kap. 2 § HF – Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas:
6. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §. Förordning (2017:844).
16 Avregistrering av doktorand
13. Universitetets riktlinjer
Avregistrering av en doktorand görs på dennes egen begäran och avser den situation då doktorandens utbildning på forskarnivå avbryts. Områdesnämnd/fakultetsnämnd ansvarar för att en doktorand som önskar avbryta sina studier är medveten om att vederbörande måste göra en ny ansökan om antagning för att kunna återuppta sina forskarstudier.
Vetenskapsområdets riktlinjer
Vid doktorands avbrott av studier på forskarutbildningen används blankett ”Anmälan om studieavbrott”.
17 Regeldokument
I förteckningen nedan anges några av de lagar, förordningar, riktlinjer och regeldokument som är tillämpliga på forskarutbildningen.
- Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid
- Uppsala universitet, UFV 2022/729, förkortad AFUU
- Arbetsordning – Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, MEDFARM 2016/408
- Delegationsordning vid Uppsala universitet, UFV 2020/945
- Förvaltningslagen (2017:900)
- Föräldrapolicy, UFV 2005/119 (översyn pågår)
- Högskoleförordningen, förkortad HF, (1993:100)
- Jävspolicy, Vetenskapsrådet Dnr:2.4-2019-00077
- Jävsregler inom universitetets verksamhetsområde, UFV 2018/1656
- Lokalt kollektivavtal om löner för doktorander UFV-PA 2019/2385
- Riktlinjer för förlängning av anställnings- och studietid för doktorander med förtroendeuppdrag, UFV 2021/2081
- Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet, UFV 2022/728
- Rutin för dokumentation i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet, UFV 2018/1814
- Rutin för hantering av misstanke om vilseledande vid examination, UFV 2013/1411