Rutin vid inrättande av gemensam utbildning på forskarnivå
Inledning
Enligt Uppsala universitets handlingsplan för internationalisering 2016-2018 ska det internationella utbildningsutbudet utvecklas och utbildningsprogram på engelska utökas. Gemensamma utbildningar på forskarnivå kan ses som ett led i denna strategi. Gemensamma utbildningar på forskarnivå utvecklas med fördel från redan existerande och väl fungerande samarbeten. Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar enligt Uppsala universitets arbetsordning på berörd fakultets/områdesnämnd, men det löpande ansvaret har den institution där doktoranden är registrerad. Vid Uppsala universitet ansvarar områdesnämnder, fakultetsnämnder, institutionsstyrelser och handledare för att utbildningen på forskarnivå bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt att rättigheter och skyldigheter för alla berörda beaktas. När det gäller gemensam utbildning på forskarnivå finns ett ökat behov av centralt stöd, varför de rutiner som presenteras i detta dokument har tagits fram. Syftet med rutinerna är att reda ut begrepp som används relaterat till gemensam utbildning på forskarnivå, att ge rekommendationer för hur initieringen av dessa samarbeten bör hanteras samt att exemplifiera vad det skriftliga avtalet som reglerar samarbetet bör innehålla. Rutinerna är framtagna utifrån rådande förordning och riktlinjer samt utifrån den praxis som vuxit fram kring dessa processer inom Uppsala universitet men även vid andra svenska lärosäten.
Definitioner
Gemensam utbildning på forskarnivå
En gemensam forskarutbildning är en utbildning som utvecklas/planeras och genomförs av två eller flera[1] lärosäten i nära samarbete. Den forskarstuderande antas då och registreras normalt sett vid samtliga lärosäten som ska utfärda examen. Utbildningen kan leda till en gemensam examen eller en dubbel examen. En utbildning som inte utvecklas/planeras eller genomförs tillsammans, men innehåller mobilitet till annat lärosäte eller samarbete kring handledning, betraktas inte som en gemensam utbildning.
Gemensam examen (joint degree)[2]
En gemensam utbildning på forskarnivå som utvecklas och tillhandahålls av två (eller flera) lärosäten tillsammans. Moment i utbildningen som en doktorand har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning. Den forskarstuderande antas då och registreras normalt sett vid samtliga lärosäten som ska utfärda examen. Vanligtvis utfärdas ett gemensamt examensbevis. Gemensam examen förutsätter kompatibilitet mellan lärosätenas krav på innehåll i utbildningen.
Dubbel examen (double degree) [3]
En gemensam utbildning där upplägget för utbildningen planeras gemensamt av två (eller flera) lärosäten. Den forskarstuderande antas då och registreras normalt sett vid samtliga lärosäten som ska utfärda examen. Utbildningen genomförs parallellt vid två (eller flera) lärosäten och lärosätena examinerar moment i utbildningen och utfärdar examina var för sig. Dubbel examen tillåter skillnader mellan lärosätenas krav på innehåll i utbildningen men förutsätter att båda lärosätenas krav kan uppfyllas inom avsedd studietid. Vanligtvis utPärdas två examensbevis.
Diploma supplement
1 6 Kap. 10 a Högskoleförordningen (HF) står det: Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Diploma supplement bör därför utgå från Universitets- och högskolerådets föreskrifter om bilagan till examensbevis (UHRFS 2013:9 (ändrad genom UHRFS 2014:4))[4].
Process för utarbetandet av gemensam utbildning
- Initiering
Idéstadiet: när idén uppstår/diskussion inleds med annat lärosäte, kontakta den vid institutionen som ansvarar för utbildning på forskarnivå och berörd utbildningsledare samt eventuellt juridiska avdelningen och examensenheten. Se över den rutin inför gemensam utbildning som tillhandahålls nedan. - Avtal/skriftlig överenskommelse
Utbildningssamarbetet ska grundas på en skriftlig överenskommelse som i normalfallet bör granskas och godkännas av juridiska avdelningen i samråd med berörd utbildningsledare och examensenheten.
1 . Initiering
I samband med initieringsskedet formuleras i vissa fall någon slags avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding (MOU) eller Letter of Intent (Lol)). Dessa är ofta generellt formulerade och bör inte innehålla något förpliktigande juridiskt sett. Det bör säkerställas att inte några utfästelser görs som inte kan uppfyllas och därmed riskerar att leda till framtida konflikter. Dessa avsiktsförklaringar bör därför granskas av juridiska avdelningen.
I initieringsskedet är det även viktigt att göra en bedömning av det tänkta samarbetet utifrån en rad punkter:
- Är den gemensamma utbildningen förenlig med nationell lagstiftning, Uppsala universitets lokala föreskrifter samt särskilda föreskrifter för fakulteten och ämnet? [5]
- Medför den gemensamma utbildningen ett mervärde i doktorandens utbildning och tillför det något ytterligare än ett utbyte (mobilitet)?
- Hur kan gemensamma utbildningsmål/lärandemål för utbildningen formuleras och är det säkerställt att partneruniversiteten kan erkänna varandras utbildningskvalitet? Hur säkerställs att de svenska examensmålen för utbildning på forskarnivå uppfylls? Är samarbetet mellan lärosätena mer omfattande än den aktuella utbildningen?
Se följande länk: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/bedomning/diploma-supplement/uhrfs-2013-9.pdf
5 Svensk Högskolelag, Högskoleförordning och lokala föreskrifter måste följas på motsvarande sätt som för reguljära doktorander.
- Kommer utbildningen att omfatta flera doktorander/handledare över en längre tid och kommer samarbetet att vara längre än fyra år?[6] Hur ska doktorandens utbildning finansieras?
- Hur ser en tänkt mobilitetsplan ut?
- Vad är målsättningen för den gemensamma utbildningen — en dubbel eller gemensam examen och definierar panneruniversitetet dessa begrepp på motsvarande sätt? Bedöms det finnas intresse från studenter att söka utlysta doktorandplatser inom den gemensamma utbildningen?
- Vilken slags extra administration kommer behövas (inom förvaltningen, vid institutionen/forskningsämnet)? Vem ansvarar för detta? Vilka potentiella risker eller problemområden finns?
2. Avtal/skriftlig överenskommelse[7]
Enligt 6 kap 11 a § HF ska utbildningssamarbete som leder till en gemensam examen grundas på en skriftlig överenskommelse, vilken ska reglera ansvarsfördelningen. Vid Uppsala universitet ställs motsvarande krav vid antagning till utbildning på forskarnivå inom utbildningssamarbete som leder till en dubbel examen. Det är lämpligt att gå igenom universitetets information, riktlinjer m.m. gällande avtal kring forskning[8] och att i god tid kontakta juridiska avdelningen när det blir aktuellt att ta fram ett avtal. Vid Uppsala universitet bör avtal gällande gemensam forskarutbildning företrädesvis skrivas på fakultets-/områdesnivå. Det är viktigt[9] att den skriftliga överenskommelsen är färdigställd och godkänd innan antagning av doktorander. Formerna för utbildningen och en i princip färdigställd skriftlig överenskommelse bör vara klar innan gemensam utlysning av platserna sker. Följande aspekter bör skrivas fram i avtalet:
Antagningsförfarande, ansökan, urval och antagning
Processerna för utlysning, ansökan och urval ska vara förenligt med lagar, förordningar och lokala föreskrifter, se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå (UFV 2006/1972). Doktoranden bör vara antagen vid Uppsala universitet under hela studietiden. Se HF 6 Kap. 3 b §, HF 7 Kap. 34-41 §§. Se även HF 6 Kap 11 c § om antagning till flera lärosäten vid gemensam examen. Därutöver behöver dessa processer vara förenliga med det andra lärosätets eventuella nationella och lokala föreskrifter för utlysning, ansökan och urval.
Grad av integrering i samarbetet
I HF 6 kap. 11 b § fastställs att "högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att varje del av utbildningen anordnas av något av de lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet". För utbildning på forskarnivå förändras ofta planeringen under forskarutbildningens gång. Begreppet "del" kan också definieras på olika sätt och inkludera både kurser och/eller delar av avhandlingsarbetet. Det är viktigt att i avtalet skriva fram tolkningen av begreppet "del", men att det får vara öppet för förändringar med tiden. Den tilltänkta mobilitetsplanen med perioder av vistelse vid respektive lärosäte bör också framgå.
Handledning
Respektive lärosäte ansvarar för att handledarna uppfyller nödvändiga krav. Det är viktigt att ansvarsförhållandena mellan handledarna på de examinerande lärosätena tydliggörs och regleras i överenskommelsen, och även doktorandens rätt att byta handledare (6 kap. 28 § HF).
Allmän och individuell studieplan
I HF och Uppsala universitets riktlinjer finns krav på individuell samt allmän studieplan vilka är lämpliga att hänvisa till i avtalet (HF 6 kap. 26 och 29 §§). Vid inrättande av gemensam utbildning på forskarnivå inrättas i normalfallet inte ett nytt forskarutbildningsämne, utan den gemensamma utbildningen ska rymmas inom ett befintligt forskarutbildningsämne vid Uppsala universitet.
Försörjningsformer och försäkringar
Vilka försörjningsformer som ska tillämpas bör framgå av avtalet. Enligt Uppsala universitets riktlinjer för utbildning på forskarnivå (UFV: 2009: 1993) bör Uppsala universitet sträva efter att alla doktorander får likvärdig försörjning. Områdesnämnd eller fakultetsnämnd som tilldelats det övergripande ansvaret för utbildning på forskarnivå inom ett område har ett övergripande ansvar för doktoranden under hela utbildningstiden med avseende på finansiering, handledning och andra resurser. (Se HF 5 kap. om försörjning). I avtalet bör ansvaret för doktorandens försäkringsskydd även framgå.
Disputation och publicering
Regler för disputationen, betygsnämnd och betyg på avhandling (HF 6 kap. 33-35 §§) bör skrivas in i avtalet. Likväl bör det avtalas om publiceringsform och hur en eventuell avhandling ska bekostas. Vad gäller äganderätt till resultaten ska lärarundantaget vid Uppsala universitet framgå i enlighet med Uppsala universitets lokala föreskrifter. Medförfattarskap bör diskuteras och vid behov avtalas om.
Tillgodoräknande
Av HF 6 kap. 11 b § framgår att för gemensam examen ska del av utbildning som studenten genomgått med godkänt resultat vid annat lärosäte utan särskild prövning tillgodoräknas honom/henne för utbildning vid svensk högskola utan särskild prövning (HF 6 kap, 11 b §). För dubbel examen examinerar lärosätena moment i utbildningen, och beslutar om tillgodoräknande, var och en för sig.
Examenskrav och examensbevis
I avtalet bör det framgå vilken form av examensbevis som ska utfärdas efter genomförd och godkänd utbildning. Vanligtvis utfärdas vid gemensam examen ett gemensamt, och vid dubbel examen två separata, examensbevis. Se 6 kap. 11d-f §§ HF om gemensam examen (och 6 kap. 10 a § HF om examensbevis). Om utbildningen ska leda till ett gemensamt examensbevis ska det i avtalet även framgå vilket lärosäte som administrerar utfärdandet. Se även examensordningen och Uppsala universitets riktlinjer.
Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling
I avtalet bör det framgå vilken systematisk kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling den gemensamma forskarutbildningen har och hur utbildningen ska uppfylla de uppställda examensmålen i examensordningen. Högskoleförordningens (6 kap. 29 §) krav på uppföljning av individuell studieplan bör framgå i avtalet.
Avbrutet samarbete
Det bör i avtalet framgå på vilka grunder utbildningssamarbetet kan avbrytas. Om samarbetet avbryts, har den enskilde doktoranden enligt Uppsala universitets riktlinjer rätt att fortsätta forskarutbildningen vid Uppsala universitet.
Referenser
KTH, Rationales and Comparison Table for Joint PhD Programmes, Beredningsgrupp för utbildningssamarbete mars 2015.
Lunds universitet, Gemensam examenför utbildning påforskarnivå: råd och rekommendationer vid Lunds universitet, 2013-12-18.
Rijksuniversiteit Groningen, Quick guide for collaborative degree programmes, juni 2016.
SLU, Checklista att användas inför samutbildning på forskarnivå med avsikt att utfärda dubbel examen, 2011-12-14.
SLU, Dubbel examen och gemensam examen, 2016-06-13.
SUHF, Rekommendationer angående genensam examen på forskarnivå, REK 2013:1, Dnr 11/158, fastställda 2013-02-22.
Uppsala universitet, Anvisningar för utarbetande av utbildningsprogram som leder till gemensam examen, UFV 2015/334.
Litteraturtips
JOIMAN, How to manage joint study programmes? www.joiman.eu.
Knight, Jane (2011) "Doubts and dilemmas with Double Degree Programs" In: "Globalization and Internationalization of Higher Education" [online monograph: http://ecahe.eu/w/images/e/e6/Doubts_and_Dilemmas_with_Double_Degree_Programs.pdf]. Revista de Universidad y Sociedad del Conocimiento (RUSC). Vol. 8, No 2,pp. 297-312. UOC. ISSN 1698580X.
[1] Samarbeten där fler än två lärosäten ingår är tillåtet, men är i normalfallet svårt att genomföra inom utbildning på forskarnivå.
[2] Med gemensam examen avses examina som får utfärdas av de lärosäten som tillsammans har anordnat en utbildning som kan leda till dessa examina (Högskolelagen, 1 kap 17 §).
[3] Avtal som reglerar double degree samarbeten benämns ibland cotutelle
[4] Se följande länk: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/bedomning/diploma-supplement/uhrfs-2013-9.pdf.
[5] Svensk Högskolelag, Högskoleförordning och lokala föreskrifter måste följas på motsvarande sätt som för reguljära doktorander.
[6] Det är eftersträvansvärt med långsiktiga samarbeten kring gemensamma utbildningsprogram som över tid inlduderar flera handledare och doktorander.
[7] Om möjligt kan juridiska avdelningen tillhandahålla exempel på mallar för avtal och avtal som tidigare använts vid gemensamma forskarutbildningsprogram.
[8] Rutiner för inrättande av forskningsavtal: https://mp.uu.se/web/info/forska/forskningsavtal
[9] För utbildningssamarbete som leder till en gemensam examen krävs (Högskoleförordningen 6 kap 11a §) att den skriftliga överenskommelsen reglerar hela utbildningstiden.