Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem

1 Inledning

Systemet för att utvärdera svensk högre utbildning genomgick 2017 en grundläggande omorientering. Den tidigare nationella utvärderingscykeln, där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärderat huvudområden och examina, har ersatts av ett system där den nationella granskningsmyndigheten i huvudsak ska utvärdera lärosätenas interna kvalitetssystem. Därigenom åläggs varje enskilt lärosäte ansvaret att skapa interna processer för att utvärdera, säkra och utveckla kvaliteten på sina utbildningar.

Uppsala universitets riktlinjer reviderades efter en första genomgången sexårscykel genom ett rektorsbeslut 2022 (UFV 2021/2434). Av detta framgår bland annat att varje fakultet, inom det nationella och universitetsgemensamma ramverket, själva ska ta fram ett kvalitetssystem som ska täcka in all utbildning oavsett storlek eller finansieringsform. I detta ingår även årlig uppföljning och under de sex åren 2023-2028 måste all utbildning minst en gång utsättas för en extern bedömning.

Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem för utbildning, som beskrivs i detta dokument, bygger vidare på det tidigare kvalitetssystem som fastställdes 2017 och reviderades 2019 (SAMFAK 2016/128). Det kommer under perioden fram till 2028 revideras kontinuerligt utifrån de erfarenheter som dras utifrån genomförda utvärderingar och uppföljningar.

2 Organisation och ansvarsfördelning

Kvalitetsansvaret för fakultetens utbildningar åligger fakultetsnämnden, vilket regleras i Uppsala universitets arbetsordning (UFV 2017/95). En nyckelfunktion för det operativa genomförandet av Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem är fakultetens utbildningsutskott (UBU) där en stor del av såväl den löpande uppföljningen som utvärderingarna och kvalitetsanalysen hanteras. Utbildningsutskottets ansvar framgår dels av Samhällsvetenskapliga fakultetens arbetsordning (SAMFAK 2017/30) dels av instruktionen för utbildningsutskottet (SAMFAK 2018/33).

Det viktigaste kvalitetsarbetet är det som sker löpande i verksamheten på institutionsnivå. Prefektens och institutionsstyrelsens ansvar regleras dels i Uppsala universitets arbetsordning, dels i Samhällsvetenskapliga fakultetens arbetsordning samt i dess besluts- och delegationsordning. För fakultetens utbildningsprogram utses en värdinstitution och en programsamordnare. Värdinstitutionernas ansvar framgår av Instruktion för värdinstitution (SAMFAK 2018/127).

3 Kvalitetssystem för utbildning

Detta dokument beskriver det kvalitetssystem som omfattar fakultetsnivån. Det viktigaste kvalitetsarbetet är dock det som löpande utförs nära verksamheten i institutionsmiljön. Fakultetens kvalitetssystem ska ses som ett komplement till detta och processerna på fakulteten och institutionerna bör så långt det går samordnas.

Utgångspunkten är att systemet strävar efter att uppnå tre mål. För det första att vara kvalitetsdrivande genom att både ha legitimitet och användbarhet i verksamheten och vara så pass skarpt att identifierade brister verkligen åtgärdas. För det andra att uppfylla kraven från regerings- och rektorsbeslut på hur kvalitetssystemet ska vara utformat. För det tredje att skapa ett resurseffektivt system, särskilt som det finansieras med befintliga anslagsmedel.

För att uppnå dessa tre mål krävs ett nära samarbete mellan institutionerna och fakulteten där det kvalitetsarbete som redan pågår samlas upp och används, samtidigt som dubbelarbete undviks. Kvalitetsbrister ska identifieras på ett tidigt stadium för att då också kunna åtgärdas tidigt. Kvalitetsutveckling blir på detta sätt något som är tydligt integrerat i den löpande verksamheten och inte något som endast hamnar på dagordningen i samband med utbildningsutvärderingar med externa bedömare var sjätte år. Målsättningen är istället att försöka komma åt de styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i utbildningsmiljön som inte går att fånga enbart via skriftliga redogörelser. Målsättningen är även att fakulteten via utbildningsutskottet och fakultetskansliet ska stödja och underlätta det fungerande kvalitetsarbete som redan pågår vid institutionerna.
För att uppnå dessa mål står kvalitetssystemet på två ben, en löpande årlig uppföljning och en extern bedömning en gång per sexårscykel. Det viktigaste elementet är den årliga uppföljningen där institutionen är den centrala enheten. På detta sätt hamnar kvalitetssystemet naturligt närmare det löpande vardagsarbetet, samtidigt som förhoppningen är att det på ett tidigt stadium går att uppfatta och åtgärda kvalitetsproblem. Ett för stort fokus på enskilda och sällan återkommande utvärderingar riskerar att göra att det ständigt pågående kontinuerliga kvalitetsarbetet nedprioriteras, samtidigt risken att viss utbildning faller mellan stolarna ökar.

Kvalitetssystemet ska så långt som det är möjligt integreras med annan verksamhetsplanering, uppföljning och årsredovisning. I detta ingår att försöka synkronisera fakultetens kvalitetsarbete med olika handlingsplaner och program på universitetsnivå. Tanken är att minska informationsinhämtandet från institutionerna genom att använda insamlad data systematiskt och fler gånger. Såväl de årliga uppföljningarna som de större utvärderingarna var sjätte år ska kunna innehålla moment av muntlig dialog och återkoppling när det bedöms vara mer resurseffektivt eller ändamålsenligt än skriftlig rapportering.
Om en utbildning under en utvärderingscykel omfattats av en UKÄ-utvärdering kommer den i normalfallet att undantas från fakultetens externa granskning för den cykeln.

Det som utvärderas var sjätte år är hela utbildningsmiljöer, inte enskilda utbildningar, huvudområden eller examina. Utbildningsmiljöer på grund- och avancerad nivå utvärderas separat från de på forskarnivå. Motiveringen är att forskarutbildningen till sin karaktär är så pass annorlunda att det inte finns någon tydlig samordningsvinst med att utvärdera den tillsammans med grundutbildningen, samtidigt som det finns en risk att forskarutbildningen tack vare sin lilla volym hamnar i skymundan om den utvärderas samtidigt som övrig utbildning på institutionen.

En utbildningsmiljö på grund- och avancerad nivå utgörs i normalfallet av en institution. Exakt hur skärningen i utbildningsmiljöer ska göras bestäms i början av varje sexårscykel. På detta sätt kommer systemet dels kunna uppfylla kravet om att utvärdera all utbildning, dels kommer man bort från risken att samma institution utvärderas år efter år ifall de är del i institutionsövergripande utbildningar. Dessutom öppnar en utvärdering av en miljö för att kunna se på hur resurserna i verksamheten fördelas och hur prioriteringar görs, vilket kan vara svårt om man ser på varje utbildning var för sig. Möjligheten till verklig kvalitetsutveckling ökar då all utbildningsverksamhet vid en institution/utbildningsmiljö utvärderas samlat. Till exempel undervisar lärare och forskare vid en institution ofta inom flera olika kurser och program på olika nivåer samtidigt under ett läsår, varför fördelning av lärarkompetens blir en fråga för hela utbildningsmiljön.

För att skapa förutsättningar för jämförelser mellan nya och tidigare utvärderingar samt bidra till en ökad resurseffektivitet är utgångspunkten att de utbildningsmiljöer på grund- och avancerad nivå som utvärderas under åren 2023-2028 ska vara samma som utvärderades i den föregående utvärderingscykeln, om inte starka skäl finns till motsatsen.

Forskarutbildningen på fakulteten utvärderades samlat under 2022. Fakultetsnämnden ska fatta ett separat beslut om formerna för hur den externa utvärderingen av forskarutbildningen ska genomföras senast den 31 januari 2024, för att kunna ta hänsyn till erfarenheterna från 2022 års utvärdering samt kunna ta hänsyn till universitetets planerade forskningsutvärdering Kvalitet och förnyelse 2024 (KoF24).

Särskild hänsyn kommer att tas till det faktum att flera av fakultetens utbildningsprogram innehåller kurser och huvudområden från flera olika institutioner och att många institutioner bedriver verksamhet på andra fakulteter, och därmed omfattas av andra fakulteters kvalitetssystem. För utbildningsprogrammen som helhet och programspecifika kurser gäller att dessa utvärderas inom ramen för värdinstitutionens utbildningsmiljöutvärdering, medan andra ingående kurser och huvudområden utvärderas inom ramen för den ansvariga institutionens utvärdering. I en löpande dialog mellan fakulteterna samordnas, så långt som möjligt, planeringen av utvärderingarna för att inte samma miljö ska utvärderas av flera fakulteter samtidigt och genom att delge varandra utvärderingsresultat minimeras dubbelarbete. Målsättningen är att samma kurser enbart ska utvärderas en gång per sexårscykel.

Figur 1: Översiktlig bild av kvalitetssystemet inom samhällsvetenskapliga fakulteten

4 Årlig uppföljning

Den årliga uppföljningen av fakultetens utbildningsmiljöer kan ske skriftligt eller muntligt, men studenterna ska alltid beredas möjlighet att inkomma med skriftliga kommentarer. Uppföljningen ska dels följa upp hur institutionen/programrådet arbetat med att åtgärda de svagheter och utvecklingsområden som uppmärksammats i föregående års uppföljning eller senaste utbildningsutvärdering, dels ge utrymme för såväl institutionen/programrådet som utbildningsutskottet att lyfta nya utvecklingsområden. Instruktioner för den årliga uppföljningen fastställs årligen av fakultetsnämnden i samband med instruktioner för institutionernas Årliga redovisning och planering (ÅRP).

4.1 Institutionernas kvalitetsrapport (I)

Varje program ska genom ansvarig programsamordnare på värdinstitutionen årligen lämna en rapport om kvaliteten på programmet, vilken insamlas i form av en bilaga till ÅRP. Programrapporten ska beredas genom programrådet.

Programrapporten ska innehålla en samlad kvalitativ bedömning och analys av programmet samt även svara på eventuella specifika frågor utifrån föregående års uppföljning, genomgången utbildningsutvärdering, programrådets egna initiativ eller på annan förekommen anledning. Rapporten bör vara hållen i en anda av självkritisk och utvecklingsinriktad reflektion. Om programmet nyligen genomgått en utvärdering av sin utbildningsmiljö eller om programmet utvärderats av UKÄ kan frågorna i den årliga uppföljningen gälla uppföljning av utvärderingen tagits omhand på institutionen. Året efter att en värdinstitutionens utbildningsmiljö genomgått en utbildningsutvärdering behöver programmet i normalfallet inte avlämna en programrapport.
En del av programrapporten ska utgöras av studenternas samlade bedömning och analys av utbildningsmiljön.

Inför utbildningsmiljöutvärderingarna (komponent IV) ska programrapporterna från den föregående sexårscykeln utgöra en del i underlaget som ett sätt att avgöra vad som hänt sedan föregående utvärdering.

4.3 Kvalitetsanalys (III)

Fakultetsnämnden fastställer varje hösttermin, efter beredning i utbildningsutskottet, en kvalitetsanalys för föregående läsår. Kvalitetsanalysen är således fakultetens verktyg för att följa upp och hantera övergripande kvalitetsfrågor inom dess utbildningar. Den utgör dels en uppföljning av kvalitetsarbetet på fakultetsövergripande nivå och de kvalitets- och utvecklingsprojekt som beslutats i föregående läsårs kvalitetsanalys. Dels lämnar kvalitetsanalysen förslag till fortsatta åtgärder och projekt under kommande läsår baserat på en samlad bedömning av utvecklingsbehoven inom fakulteten. Ett centralt element i kvalitetsanalysen ska vara en återkoppling till tidigare år i syfte att kunna avgöra om föreslagna åtgärder genomförts.

Kvalitetsanalysen ska fånga upp frågor som framkommit i andra delar av kvalitetssystemet (del I, II och IV) och som fakulteten bör följa upp eller agera utifrån. Detta är också ett sätt att på fakultetsnivå sammanfatta och adressera frågor som är gemensamma för flera institutioner på fakulteten.

Kvalitetsanalysen ska dels vara en återrapportering till fakultetsnämnden och universitetsledningen (och i förlängningen UKÄ) men även till institutionerna.

Slutligen kan kvalitetsanalysen även ta upp frågor som enligt regelverket ska ingå i kvalitetssystemet, men som inte under cykeln inte tillräckligt har täckts in av de övriga komponenterna eller där bilden av kvaliteten endast blir tydlig efter en jämförelse mellan flera olika utbildningsmiljöer. Detta kan gälla övergripande frågeställningar som är svåra att fånga i enskilda utvärderingar, som exempelvis internationalisering, lika villkor eller hållbar utveckling.

5 Utbildningsmiljöutvärdering (IV)

Under en sexårscykel kommer fakultetens samtliga utbildningar på alla nivåer oavsett finansieringsform att bli föremål för en utvärdering. Utbildningarna kommer att utvärderas avgränsat per utbildningsmiljö, vilket för grund-och avancerad nivå i normalfallet är en institution. Så långt det är möjligt ska den utbildningsmiljö som utvärderas under denna sexårscykel vara samma som den som utvärderades under föregående cykel för att underlätta jämförelser och skapa effektivitet i systemet. All forskarutbildning på fakulteten kommer att bli föremål för en samlad utvärdering under innevarande cykel i former som bestäms senare (se också avsnitt 3 ovan).

Utbildningsmiljöutvärderingen ska utgå från tre utgångpunkter . För det första grundfrågor som ställs till varje utbildningsmiljö med utgångspunkt i Uppsala universitets kvalitetssystem vilka återfinns i Bilaga 1. I detta ingår också en redogörelse om kvalitetsutvecklingen i utbildningsmiljön sedan föregående utvärdering. För det andra kan utvärderingen omfatta frågor som utbildningsmiljön på eget initiativ vill ha granskat av externa bedömare. För det tredje kan frågor utöver detta på förekommen anledning ställas av fakulteten till en enskild utbildningsmiljö.

Till varje utbildningsutvärdering ska den utvärderade miljön skriva en självvärdering med grund i de frågor som ställs av fakulteten. Självvärderingen ska vara problematiserande och utvecklingsinriktad.

Utvärderingen sker i normalfallet i form av en bedömarpanel som gör platsbesök. Den fortsatta redogörelsen nedan utgår också från att utvärderingen sker i denna form. Utbildningsmiljöer som önskar genomföra en utvärdering enligt någon annan modell är välkommen att göra så efter överenskommelse med fakulteten. Görs utvärderingen på ett annat sätt än genom ett panelbesök ska den utformas så att den så långt det är möjligt följer liknande principer för externa och interna bedömare, studentmedverkan och skriftlig rapport.

Utvärderingspanelen ska bestå av ämneskunniga personer från andra lärosäten, vilka kan nomineras av den utvärderade miljön. Panelen ska ledas av en ordförande från en annan fakultet på Uppsala universitet på förslag från fakulteten. Dessa personer utses genom beslut av fakultetsnämnden. I utvärderingspanelen ska även ingå studentrepresentanter vilka utses genom den studentkår som den utvärderade miljön har sin huvudsakliga verksamhet inom. Studenterna bör helst vara två stycken och ska komma från andra lärosäten, eller, i undantagsfall, från andra fakulteter på Uppsala universitet.

Panelbesöket ska, om det inte finns skäl till något annat, vara upplagt så att det inleds med intervjuer av lärare, studenter, ledning m fl personer ur den utbildade miljön. Därefter ska gruppen få en dag där de kan sitta på plats i miljön och påbörja arbetet med rapporten. Panelbesöket ska sedan avslutas med ett seminarium där panelen presenterar sina preliminära slutsatser av utvärderingen till institutionens ledning och projektgrupp representanter för fakulteten. I normalfallet är ett panelbesök tre dagar, men kan utsträckas till fyra dagar om orsaker finns, t ex om ett besök ska göras på Campus Gotland.

Utvärderingspanelen ska lämna en skriftlig rapport över utvärderingen som bygger på panelbesöket samt det skriftliga underlag de tagit del av. Rapporten ska innehålla en sammanfattning som sedan kommer att publiceras på Uppsala universitets webbplats. Mottagare för den skriftliga rapporten är fakulteten. Institutionen kommer att beredas möjlighet av fakulteten att få kommentera eventuella sakfel i rapporten inför den fortsatta beredningen.

Efter en genomförd utvärdering ska fakultetsnämnden fastställa fakultetens slutsatser av utvärderingen. Fakultetens slutsatser ska vara en samlad analys av den genomförda utvärderingen samt övrig information som ansluter till utbildningsmiljön, exempelvis från uppföljningen inom andra delar av kvalitetssystemet. Ansvarig för beredningen av fakultetens slutsatser är utbildningsutskottet. Fakultetens slutsatser ska ange om fakulteten med anledning av utvärderingen ser behov av omedelbara insatser och/eller åtgärder inom mer långsiktiga utvecklingsområden och hur det ska genomföras och följas upp. Slutsatserna kan också peka på områden där utbildningsmiljön bör genomföra ett utvecklingsarbete, även om det inte är kopplat till beslut om särskilda åtgärder eller uppföljning. Fakultetens slutsatser kan även lyfta områden som det åläggs fakulteten själv att ta vidare inom universitetet eller åtgärda på annat sätt.

Resultaten av utbildningsutvärderingarna ska återkopplas till studenterna. Fakulteten ansvarar för att bedömargruppens rapport och fakultetens slutsatser sprids till berörda studentkårer. Den utvärderade utbildningsmiljön ansvarar för att sprida samma dokument till sina egna studenter samt informera om det förändringsarbete som institutionen gör med anledning av utvärderingen.

Fakulteten tar direkta kostnader för panelbesöket som rör arvoden, resor, fika och luncher och liknande utgifter som krävs för att besöket ska kunna genomföras. Den utvärderade miljön står för kostnader för sin egen personals löner och för lokaler.

Fakulteten betalar ingen annan ersättning till en institution för att genomföra eller hantera slutsatserna av en genomgången utvärdering. För utvärderingen av forskarutbildningen ersätter fakulteten kostnaden för prolongation för de doktorander som deltar i institutionernas projektgrupper. Kostnaderna för detta får uppgå till maximalt 500 000:- under sexårsperioden.

Figur 2: Den övergripande processen för en utvärdering:

Bilagor

Bilaga 1 Utvärderingsfrågor till självvärdering

Utbildningsmiljöerna ska besvara följande utvärderingsfrågor i sin självvärdering. Dessa täcker in de aspekter som ska utvärderas enligt Uppsala universitets kvalitetssystem. Självvärderingen ska också beskriva hur detta fångas upp i det löpande kvalitetsarbetet. Olika tyngd kan läggas på olika frågor beroende utbildningsmiljöns bedömning av aktuellt utvecklingsbehov och relevans för utbildningen.

Utveckling sedan föregående utbildningsutvärdering

• Hur har ni sedan föregående utvärdering tagit om hand de slutsatser och rekommendationer som kommit i bedömargruppens rapport samt i fakultetens slutsatser? Vilka prioriteringar gjorts, vad har genomförts och vad återstår att genomföra?

Måluppfyllelse, undervisning och examination

• Hur arbetar ni för att studenter når utbildningens mål och hur stödjer valet av undervisningens utformning och examination studenternas lärande?
• Hur arbetar ni med progression såväl inom ett utbildningsprogram som mellan utbildningsnivåer?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Lärarkompetens

• Hur arbetar ni för att institutionens lärarkapacitet ska vara avvägd så att de kurser som ges är bemannade med rätt kompetens och att den rekrytering och kompetensutveckling som sker på institutionen är ändamålsenlig?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Studentmedverkan och studentperspektiv

• Hur arbetar ni med studentinflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen?
• Hur arbetar ni för att tillhandahålla en för alla studenter tillgänglig fysisk och psykosocial studiemiljö och lärmiljö och hur fångar ni upp och åtgärdar problem?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Arbetsliv och samhällsrelevans

• Hur arbetar ni för att utbildningen utvecklar studenternas förmågor till såväl generiska färdigheter (t.ex. analysförmåga, kommunikationsförmåga, samarbete) som till ett vetenskapligt förhållningssätt och att dessa förmågor svarar mot samhällets och arbetsgivares behov?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Inkludering, omvärld och hållbarhet

• På vilka sätt integreras lika villkors-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv i utbildningen?
• Hur främjas internationalisering och internationella perspektiv i utbildningen?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?