Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem

1 Inledning

Systemet för att utvärdera svensk högre utbildning genomgick inför 2017 en grundläggande omorientering. Den tidigare nationella utvärderingscykeln, där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärderat huvudområden och examina, har ersatts av ett system där den nationella granskningsmyndigheten i huvudsak ska utvärdera lärosätenas interna kvalitetssystem. Därigenom ålades varje enskilt lärosäte ansvaret att skapa interna processer för att utvärdera, säkra och utveckla kvaliteten på sina utbildningar.

Ramarna för Uppsala universitets kvalitetssystem fastställdes genom ett rektorsbeslut 2016 (UFV 2015/475). Av detta framgår bland annat att varje fakultet, inom det nationella och universitetsgemensamma ramverket, själva ska ta fram ett kvalitetssystem. Uppdraget till respektive fakultet är enligt rektorsbeslutet att utveckla ett system för kvalitetssäkring och utveckling, som ska täcka in all utbildning oavsett storlek eller finansieringsform. I detta ingår även årlig uppföljning och utbildningsutvärderingar och under en sexårscykel måste all utbildning minst en gång utsättas för en extern bedömning. Den första utvärderingscykeln på Uppsala universitet löper mellan 2017-2022.

Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem, som beskrivs i detta dokument, fastställdes 2017 och kommer att revideras kontinuerligt (SAMFAK 2016/128).

2 Organisation och ansvarsfördelning

Kvalitetsansvaret för fakultetens utbildningar åligger fakultetsnämnden, vilket regleras i Uppsala universitets arbetsordning (UFV 2017/95). En nyckelfunktion för det operativa genomförandet av samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssystem är fakultetens utbildningsutskott där en stor del av såväl den löpande uppföljningen som utvärderingarna och kvalitetsanalysen hanteras. Utbildningsutskottets ansvar framgår dels av Samhällsvetenskapliga fakultetens arbetsordning (SAMFAK 2017/30) dels av instruktionen för utbildningsutskottet (SAMFAK 2018/33).

Det viktigaste kvalitetsarbetet är det som sker löpande i verksamheten på institutionsnivå. Prefektens och institutionsstyrelsens ansvar regleras dels i Uppsala universitets arbetsordning, dels i Samhällsvetenskapliga fakultetens besluts- och delegationsordning som uppdateras årligen. För fakultetens utbildningsprogram utses en värdinstitution och en programsamordnare. Värdinstitutionernas ansvar framgår av Instruktion för värdinstitution (SAMFAK 2018/127).

3 Kvalitetssystem

Detta dokument beskriver det kvalitetssystem som omfattar fakultetsnivån. Det viktigaste kvalitetsarbetet är dock det som löpande utförs nära verksamheten i institutionsmiljön. Fakultetens kvalitetssystem ska ses som ett komplement till detta och processerna på fakulteten och institutionerna bör så långt det går samordnas.

Utgångspunkten är att systemet strävar efter att uppnå tre mål. För det första att vara kvalitetsdrivande genom att både ha legitimitet och användbarhet i verksamheten och vara så pass skarpt att identifierade brister verkligen åtgärdas. För det andra att uppfylla kraven från regerings- och rektorsbeslut på hur kvalitetssystemet ska vara utformat. För det tredje att skapa ett resurseffektivt system, inte minst eftersom det finansieras med befintliga anslagsmedel.

För att uppnå dessa tre mål krävs ett nära samarbete mellan institutionerna och fakulteten där det kvalitetsarbete som redan pågår samlas upp och används, samtidigt som dubbelarbete undviks. Kvalitetsbrister ska identifieras på ett tidigt stadium för att då också kunna åtgärdas tidigt. Kvalitetsutveckling blir på detta sätt något som är tydligt integrerat i den löpande verksamheten och inte något som endast hamnar på dagordningen i samband med utbildningsutvärderingar med externa bedömare var sjätte år. Målsättningen är istället att försöka komma åt de styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i utbildningsmiljön som inte går att fånga enbart via skriftliga redogörelser. Målsättningen är även att fakulteten via utbildningsutskottet och fakultetskansliet ska stödja och underlätta det fungerande kvalitetsarbete som redan pågår vid institutionerna.

För att uppnå dessa mål står kvalitetssystemet på två ben, en löpande årlig uppföljning och en extern bedömning en gång per sexårscykel. Det viktigaste elementet är den årliga uppföljningen där institutionen är den centrala enheten. På detta sätt hamnar kvalitetssystemet naturligt närmare det löpande vardagsarbetet, samtidigt som förhoppningen är att det på ett tidigt stadium går att uppfatta och åtgärda kvalitetsproblem. Ett för stort fokus på enskilda och sällan återkommande utvärderingar riskerar att göra att man förlorar siktet på det ständigt pågående kontinuerliga kvalitetsarbetet, samtidigt som viss utbildning kan falla mellan stolarna.

Kvalitetssystemet ska så långt som det är möjligt integreras med annan verksamhetsplanering, uppföljning och årsredovisning. I detta ingår att försöka synkronisera fakultetens kvalitetsarbete med olika handlingsplaner och program på universitetsnivå. Tanken är att minska informationsinhämtandet från institutionerna genom att använda insamlad data systematiskt och fler gånger. Såväl de årliga uppföljningarna som de större utvärderingarna var sjätte år ska kunna innehålla moment av muntlig dialog och återkoppling när det bedöms vara mer resurseffektivt eller ändamålsenligt än skriftlig rapportering.

Om en utbildning under en utvärderingscykel omfattats av en UKÄ-utvärdering kommer den normalt att undantas från fakultetens externa granskning för den cykeln.

Vidare är det som utvärderas var sjätte år hela utbildningsmiljöer, inte enskilda utbildningar, huvudområden eller examina. En utbildningsmiljö kan utgöras av en institution. Exakt hur skärningen i utbildningsmiljöer ska göras bestäms i början av varje sexårscykel. På detta sätt kommer systemet dels kunna uppfylla kravet om att utvärdera all utbildning, vilket fakultetens kvalitetssystem är ålagt att göra. Dels kommer man bort från risken att samma institution utvärderas år efter år ifall de är del i institutionsövergripande utbildningar. Dessutom öppnar en utvärdering av en miljö för att kunna se på hur resurserna i verksamheten fördelas och hur prioriteringar görs, vilket kan vara svårt om man ser på varje utbildning var för sig. Möjligheten till verklig kvalitetsutveckling ökar troligen då all utbildningsverksamhet vid en institution/utbildningsmiljö utvärderas samlat. Till exempel undervisar lärare och forskare vid en institution ofta inom flera olika kurser och program på olika nivåer samtidigt under ett läsår, varför fördelning av lärarkompetens blir en fråga för hela utbildningsmiljön.

Ett undantag från utvärderingen av sammanhållna miljöer är att hela forskarutbildningen vid fakulteten bedöms samlat. Motiveringen till det är att forskarutbildningen till sin karaktär är så pass annorlunda att det inte finns någon tydlig fördel att utvärdera den tillsammans med grundutbildningen, samtidigt som det kan finnas en vinst i att få ett jämförande perspektiv mellan fakultetens forskarutbildningar. Forskarutbildningen är också ett undantag från avgränsningen att en utbildning som utsatts för en UKÄ-granskning inte kommer att omfattas av fakultetens system. Detta eftersom det bedöms som av stor vikt att kunna få en samlad bild av fakultetens forskarutbildning.

Särskild hänsyn kommer att tas till det faktum att flera av fakultetens utbildningsprogram innehåller kurser och huvudområden från flera olika institutioner och att många institutioner bedriver verksamhet på andra fakulteter, och därmed omfattas av andra fakulteters kvalitetssystem. För utbildningsprogrammen som helhet och programspecifika kurser gäller att dessa utvärderas inom ramen för värdinstitutionens utbildningsmiljöutvärdering, medan andra ingående kurser och huvudområden utvärderas inom ramen för den ansvariga institutionens utvärdering. I en löpande dialog mellan fakulteterna samordnas, så långt som möjligt, planeringen av utvärderingarna för att inte samma miljö ska utvärderas av flera fakulteter samtidigt och genom att delge varandra utvärderingsresultat minimeras dubbelarbete. Målsättningen är att samma kurser enbart ska utvärderas en gång per sexårscykel.

Översiktlig bild av kvalitetssystemet inom samhällsvetenskapliga fakulteten

4 Årlig uppföljning

Den årliga uppföljningen av fakultetens utbildningsmiljöer kan ske skriftligt eller muntligt, men studenterna ska alltid beredas möjlighet att inkomma med skriftliga kommentarer. Uppföljningen ska dels följa upp hur institutionen/programrådet arbetat med att åtgärda de svagheter och utvecklingsområden som uppmärksammats i föregående års uppföljning eller senaste utbildningsutvärdering, dels ge utrymme för såväl institutionen/programrådet som utbildningsutskottet att lyfta nya utvecklingsområden. Instruktioner för den årliga uppföljningen fastställs årligen i samband med instruktioner för institutionernas verksamhetsberättelser.

4.1 Institutionernas kvalitetsrapport (I)

Varje institution ska efter varje år sammanställa de viktigaste kvalitetsåtgärderna på institutionen och dessa ska redovisas till fakultetens utbildningsutskott i form av en kvalitetsrapport. Utbildningsutskottet beslutar inför varje år om former och frågeställningar för kvalitetsrapporten. Kvalitetsrapporten ska innehålla en analys av identifierade brister och utvecklingsmöjligheter samt de åtgärder som institutionen genomfört och avser att genomföra med anledning av detta.

Kvalitetsrapporten ska vara utformad som svar på ett antal öppna frågor: en basdel med frågor som är samma år från år; samt ett antal ytterligare frågor på förekommen anledning. Föregående års kvalitetsrapport ska kommenteras, för att se vilka förändringar som skett. Om institutionen nyligen genomgått en utvärdering av utbildningsmiljön eller en UKÄ-utvärdering kan frågorna i den årliga uppföljningen gälla uppföljning av föreslagna åtgärder eller konstaterade utvecklingsområden. Rapporten bör vara hållen i en anda av självkritisk och utvecklingsinriktad reflektion.

Studenterna ska delta i arbetet med institutionens kvalitetsrapport. Formerna för detta kan variera mellan institutionerna och antingen ske i samråd mellan studenter och institutionen eller i form av två separata rapporter (en från institutionen och en från studenterna). Studenterna ska alltid beredas möjlighet att inkomma med en skriftlig rapport.

Se även BILAGA 1- Exempel på Instruktion för kvalitetsrapport

4.2 Programrapport (II)

Varje program ska genom ansvarig programsamordnare på värdinstitutionen årligen lämna en rapport om kvaliteten på utbildningsprogrammen. Programrapporten ska vara avstämd med programrådet. Utbildningsutskottet avgör inför varje år om kvalitetsrapporten ska lämnas in skriftligt eller rapporteras muntligt. Programrapporten ska vara utformad som svar på ett antal öppna frågor: en basdel med frågor som är samma år från år; samt ett antal ytterligare frågor på förekommen anledning. Dessutom kan programföreträdarna själva lägga till frågor om utvecklingsområden de identifierat. Efter det första året ska även en uppföljning av sådant som diskuterats föregående års programrapport finnas med ("Vad har ni gjort åt de frågor som kom upp föregående år?"). Om programmet nyligen genomgått en utvärdering inom ramen för utbildningsmiljön eller en UKÄ-utvärdering kan frågorna i den årliga uppföljningen gälla uppföljning av föreslagna åtgärder eller konstaterade utvecklingsområden. Rapporten bör vara hållen i en anda av självkritisk och utvecklingsinriktad reflektion.

Studenterna ska delta i framtagandet av programrapporterna, antingen genom deltagande i programråd eller genom andra forum för dialog mellan studenterna och programansvariga. Studenterna bereds även alltid möjlighet att inkomma med en egen skriftlig programrapport. Inför utbildningsmiljöutvärderingarna (komponent IV) ska programrapporterna från den föregående sexårscykeln utgöra en del i underlaget som ett sätt att avgöra vad som hänt sedan föregående utvärdering.

Se även BILAGA 2- Exempel på Instruktion för programrapport

4.3 Kvalitetsanalys (III)

Utbildningsutskottet sammanställer årligen en analytisk rapport som följer upp kvaliteten på fakultetens utbildningar. Dokumentet ska täcka in det övergripande kvalitetsarbetet på fakultetens utbildningar med särskilt fokus på det som inte täcks upp i del I, II och IV. Kvalitetsanalysen ska lyfta övergripande utvecklingsområden för fakultetens utbildningsverksamhet och föreslå åtgärder

Kvalitetsanalysen ska dels vara en återrapportering uppåt i systemet – till fakultetsnämnden och universitetsledningen (och i förlängningen UKÄ) – men även nedåt till institutionerna. Ett centralt element i kvalitetsanalysen ska vara en återkoppling till tidigare år i syfte att kunna avgöra om föreslagna åtgärder genomförts och fått effekt samt kunna se långsiktiga utvecklingstrender.

Detta är också ett sätt att på fakultetsnivå sammanfatta och adressera frågor som är gemensamma för flera institutioner på fakulteten.

Slutligen kan kvalitetsanalysen även ta upp frågor som enligt regelverket ska ingå i kvalitetssystemet, men som inte under året inte tillräckligt har täckts in av de övriga komponenterna. Det kan gälla övergripande frågeställningar som är svåra att fånga i enskilda utvärderingar, som internationalisering, lika villkor, ekonomiska förutsättningar eller hållbar utveckling. Här är tanken att fakultetskansliet samlar in data och bevakar frågan på en gemensam nivå samt använder redan insamlad data i arbetet. Det kan exempelvis handla om att uppgifter som insamlas för uppföljning av en handlingsplan på universitetsnivå, även kan bilda underlag till bedömningar i kvalitetsrapporten, och vice versa.

5 Utbildningsmiljöutvärdering (IV)

Under en sexårscykel kommer samtliga utbildningar på alla nivåer oavsett finansieringsform att bli föremål för en utvärdering. Utbildningarna kommer att utvärderas avgränsat per utbildningsmiljö, vilket under kommande sexårscykel i de flesta fall är en institution. Till påföljande sexårscykel kan denna indelning förändras. All forskarutbildning på fakulteten kommer att bli föremål för en samlad utvärdering under innevarande cykel.

Utbildningsmiljöutvärderingen kommer att fokusera på tre element. Basfrågor som ställs till samtliga miljöer utifrån de utvärderingsaspekter som ska täckas in; frågor som utbildningsmiljön själv särskilt vill få svar på samt eventuella frågor som kommer på förekommen anledning. Institutionen kommer att skriva en självvärdering med grund i de frågor som ställs. Självvärderingen ska vara problematiserande och utvecklingsinriktad.

I utvärderingen måste ingå ett element av extern bedömning som ska resultera i en skriftlig rapport. Formerna för detta kan variera och bestämmas i samråd mellan den utvärderade miljön och fakulteten. Bland de metoder som används kan till exempel vara benchmarking med ett annat lärosäte eller längre besök i formen av deltagande observation av kritiska vänner. I den mån den utvärderade miljön väljer att använda sig av utvärderingsformen med en bedömarpanel som gör ett platsbesök rekommenderas ett upplägg där tid både för intervjuer, bedömargruppens egen rapportskrivning och muntlig återkoppling till miljön ingår. Oberoende av på vilket sätt den externa bedömningen görs ska studenter medverka i processen.

Oavsett form för den externa bedömningskomponenten ska den resultera i en skriftlig bedömarrapport och någon form av muntlig återkoppling. De externa bedömarnas slutsatser ska även behandlas i en kollegial diskussion med den utvärderade miljön, exempelvis genom ett seminarium.

Efter en genomgången utvärdering gör fakulteten en samlad analys av utvärderingens resultat. Dessa ska resultera i fakultetens slutsatser som fastställs av fakultetsnämnden. Fakultetens slutsatser ska ange om fakulteten med anledning av utvärderingen ser behov av omedelbara insatser och/eller åtgärder inom mer långsiktiga utvecklingsområden. Uppföljningen av de åtgärder som identifieras i slutsatserna sker därefter inom ramen för den årliga uppföljningen. I enlighet med beslut i fakultetsnämnden ska en ersättning (år 2019, 250 000:- ) utgå till en institution efter en genomgången utbildningsutvärdering och av fakultetsnämnden fastställda slutsatser av utvärderingen. , vare sig utvärderingen är inom ramen för fakultetens kvalitetssystem eller genom UKÄ eller annan part. Dessa medel ska användas till att under en begränsad tid skapa utrymme för att arbeta med utbildningsutveckling utifrån utfallet av den genomförda utvärderingen. (SAMFAK 2019/15). I det fall utvärderingen omfattar flera institutioner eller utbildningar, exempelvis fakultetens hela forskarutbildning, ska dock fakultetsnämnden fatta särskilt beslut om hur stora medel som ska betalas ut, till vem och i vilket syfte.

Den övergripande processen för en utvärdering:

Se även BILAGA 3 Utvärderingsfrågor

Bilagor

Bilaga 1 Exempel på Instruktion för kvalitetsrapport

1. Institutionsspecifik uppföljning och utvecklingsarbete (max 1-2 sidor)

Här svarar institutionen på de särskilda frågor fakulteten ställer till institutionen utifrån föregående års kvalitetsrapport, eller på annan förekommen anledning. Institutionen redogör för vilken utveckling av utbildningsmiljön som skett under året.

• Fråga 1
• Fråga 2 osv
• Uppföljning av föregående kvalitetsrapport: vilka åtgärder har genomförts?

1. Samlad bedömning av utbildningsmiljöns styrkor och svagheter (max 2 sidor) Här gör institutionen en samlad bedömning och analys av utbildningsmiljön med avseende på:
   • Identifierade styrkor och svagheter?
   • Sårbarhet?
   • Planerade åtgärder kommande år?
2. Studenternas bedömning av utbildningsmiljöns styrkor och svagheter (max 2 sidor) Här gör studenterna en samlad bedömning och analys av vad de anser vara utbildningsmiljöns styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Det ska framgå av rapporten vilka underlag som har använts och hur de samlats in. Ansvarig för samordning av texten är de valda studentrepresentanter som sitter i institutionsstyrelsen.

1. Undervisningens organisation förutsättningar (max 1 sida)

Redogör för den generella resursfördelning och de förutsättningar som ligger till grund för undervisningens organisation vid institutionen.

Redogör även för hur institutionen bygger upp en utbildningsmiljö som främjar den pedagogiska verksamhetens kvalitet.

Exempelvis kan texten beröra: bemanningsläge, resursfördelningsprinciper för utbildningen och avvägningar mellan kurser och program, principer för dimensionering av kurser, systematiskt arbete med kursvärderingar och studentmedverkan, systematiskt arbete med kursutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete etc.

Redogör även för om notervärda förändringar skett under året. Befintliga dokument/beslut som beskriver resursfördelning, organisationsstruktur etc ska biläggas.

Bilaga 2 Exempel på Instruktion för programrapport

1. Programspecifik uppföljning och programutveckling (max 1-2 sidor)

Här svarar programmet på de särskilda frågor fakulteten ställer till programmet utifrån föregående års kvalitetsrapport, eller på annan förekommen anledning. Redogör för vilken utveckling av programmet som skett under året.

• Fråga 1
• Fråga 2 osv
• Uppföljning av föregående programrapport: vilka åtgärder har genomförts?

1. Samlad bedömning av styrkor och svagheter (max 2 sidor) Här görs en samlad bedömning och analys av programmet med avseende på:
   • Identifierade styrkor och svagheter?
   • Sårbarhet?
   • Planerade åtgärder kommande år?

1. Studenternas bedömning av programmets styrkor och svagheter (max 2 sidor) Här gör studenterna en samlad bedömning och analys av vad de anser vara programmets styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Det ska framgå av rapporten vilka underlag som har använts och hur de samlats in. Ansvarig för samordning av texten är de valda studentrepresentanter som sitter i programrådet.

1. Programmets organisation inkl. samordning med institutioner och arbetsliv(max 1 sida)

Redogör för programmets grundläggande organisation och samordning samt programmets arbete med att främja en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet.

Exempelvis kan texten beröra: programrådets sammansättning och rutiner, programsamordnarens och värdinstitutionens roll, samverkan med arbetslivsrepresentanter, systematiskt arbete med programvärderingar och utveckling av programmet, studentmedverkan, progression inom programmet, helhetssyn/ programidentitet etc.

Redogör även för om notervärda förändringar skett under året. Befintliga dokument/beslut som beskriver programråd, organisationsstruktur etc ska biläggas.

Bilaga 3 Utvärderingsfrågor

Nedan följer de utvärderingsfrågor som ska besvaras i utvärderingen. Dessa täcker in de 11 aspekterna som ska utvärderas.

Måluppfyllelse, progression och examination och studenters lärande

(Aspekt 1, 3,4)

• att utbildningarna når målen i högskolelagen och högskoleförordningen

(examensordningen) och utbildningsspecifika mål, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten

• att målen examineras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt och att progression säkerställs
• att undervisningen sätter studenters/doktoranders lärande i centrum

• Hur arbetar ni för att tillse att studenter når utbildningens mål och hur stödjer valet av undervisningens utformning studenternas lärande?
• Hur arbetar ni med att säkerställa progression såväl inom ett utbildningsprogram som mellan utbildningsnivåer?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Forskningsanknytning och samhällets behov och förberedelser för ett framtida arbetsliv (Aspekt 2, 8)

• att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet
• att utbildningen svarar mot individers och samhällets behov av bildning och professionell kunskap och förbereder studenterna för ett framtida arbetsliv
• Hur säkerställer ni att utbildningen utvecklar studenternas förmågor till såväl generiska färdigheter (t.ex. analysförmåga, kommunikationsförmåga, samarbete) som till ett vetenskapligt förhållningssätt och att dessa förmågor svarar mot samhällets och arbetsgivares behov?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Lärarkompetens

(Aspekt 5)

• att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens samt att lärarkapaciteten är tillräcklig

• Hur tillser ni att institutionens lärarkompetens är rätt avvägd för de utbildningar som ges så att kurser bemannas med rätt kompetens och att den rekrytering och kompetensutveckling som sker på institutionen är ändamålsenlig?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Kontinuerlig uppföljning och utveckling

(Aspekt 11)

• att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs

• På vilka sätt följer ni upp utbildningen och säkerställer att nödvändiga åtgärder vidtas när brister identifieras?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Internationalisering, hållbarhets.- och jämställdhetsperspektiv

(Aspekt 6, 7)

• att internationalisering och internationella perspektiv liksom hållbarhetsperspektiv främjas
• att jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen

• På vilka sätt kommer hållbarhetsperspektiv och internationella/globala perspektiv till uttryck i utbildningen? Hur arbetar ni för att utveckla dess inslag?
• Hur integrerar ni ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i utbildningen och hur följs de upp?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?

Studentinflytande och tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö

(Aspekt 9, 10)

• att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen
• att en för alla studenter/doktorander tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger

• Hur arbetar ni med studentinflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen?
• Hur arbetar ni för att tillhandahålla en för alla studenter tillgänglig fysisk och psykosocial studiemiljö och lärmiljö och hur ser ni till att ni fångar upp och åtgärdar problem?
• Vilka är styrkorna och svagheterna med er nuvarande ansats?