Verksamhetsplan 2024 - Juridiska fakulteten

1 Inledning

Juridiska fakulteten i Uppsala är Nordens äldsta juridiska fakultet och fanns redan när universitet grundades år 1477. Här finns en utbyggd och väl ansedd grundutbildning och forskarutbildning. Vid fakulteten finns Juridiska institutionen, där omkring 200 personer har sin anställning. Verksamheten bedrivs i Uppsala och i Visby (Campus Gotland).

Vid Juridiska fakulteten i Uppsala bedrivs forskning och utbildning med hög nationell och internationell kvalitet. Juristutbildningen är det mest sökta utbildningsprogrammet vid Uppsala universitet. Verksamheten vid fakulteten styrs av ett uttalat kvalitetstänkande med väl utvecklade kvalitetssäkringssystem inom grundutbildning och forskarutbildning. Utveckling av grundutbildningen pågår kontinuerligt och omfattar fortsatt kvalitetsarbete och förstärkning av progressionen under utbildningstiden samt ytterligare utveckling av studenternas färdigheter i muntlig och skriftlig framställning, metodmedvetenhet och kritiskt tänkande. Grundutbildningens anknytning till pågående samhällsförändringar visar sig i att juridikens europeisering och internationalisering beaktats i kursplaner och kursuppläggning.

Den forskning som bedrivs vid fakulteten håller hög klass och täcker merparten av rättsvetenskapens olika områden. Forskningen kännetecknas av hög teoretisk förankring och av dialog med det omgivande samhället. I det offentliga samtalet bidrar fakultetens lärare och forskare med välgrundade bedömningar och uppfattningar baserade på aktuell forskning som är fri från bindningar till någon viss part.

All verksamhet vid Juridiska fakulteten kännetecknas av grundläggande demokratiska värderingar som likabehandling, jämställdhet och akademisk frihet. Främjande av en långsiktigt hållbar utveckling är ett uttalat och viktigt mål.

Forskningen vid den Juridiska fakulteten läggs till grund för en utbildning av högsta kvalitet på alla nivåer som spänner över hela det rättsliga området. Juridiska fakulteten bidrar till universitetets och samhällets utveckling genom intern och extern samverkan. Fakultetens vision är att genom kontinuerligt kvalitetsarbete och förnyelse bibehålla och stärka sin ledande ställning inom juridisk forskning och utbildning.

2 Planeringsförutsättningar

Juridiska fakultetens verksamhetsplan bygger på förutsättningar beslutade i Verksamhetsplan för Uppsala universitet 2024 och Verksamhetsplan för Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2024. Därtill bygger planen på juridiska fakultetens egna styrdokument Mål och strategier för Juridiska fakulteten åren 2021–2024 (JURFAK 2020/58) och Arbetsordning för Juridiska fakulteten (JURFAK 2020/6).

För att stärka den långsiktiga strategiska planeringen har Uppsala universitet från och med 2018 ett treårigt perspektiv i verksamhetsplanen. Beslut om resursfördelning omfattar dock enbart det närmast följande året 2024 eftersom regeringens resurstilldelningsbeslut är ettåriga. Planeringsförutsättningarna baseras på det som hittills är känt och ska betraktas som en inriktning.

De ekonomiska planeringsförutsättningarna redovisas under avsnitten om utbildning, forskning och ekonomi.

3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

3.1 Uppdrag och ekonomiska ramar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Områdesnämnden uppdrar åt Juridiska fakultetsnämnden (FN) att intjäna 130,1 mnkr i takbelopp. Detta sker genom att inom program och fristående kurser redovisa så många helårsstudenter och helårsprestationer att angivet takbelopp kan intjänas. För 1 helårsstudent (registrering och prestation) avräknas 58 584 kronor. För att uppfylla uppdraget behövs uppskattningsvis omkring 2 292 helårsstudenter, men antalet beror på genomströmningen och relationen mellan program och fristående kurser.

Genomströmningen på fakulteten uppgår i snitt till omkring 90,9 % (år 2022).

3.2 Juridiska fakultetens utbildningar

Vid juridiska fakulteten ges juristprogrammet och lantmäteriprogrammet samt fristående kurser såsom juridiskt grundår och nätbaserad juridisk översiktskurs. Under 2024 kommer två magisterprogram och ett masterprogram att ges. Institutionen medverkar i socionomutbildningen och MR-program samt ansvarar institutionen för delar av rektorsprogrammet. Utöver dessa utbildningar som juridiska fakulteten ansvarar för deltar juridiska fakultetens personal i kurser vid universitetets samtliga vetenskapsområden.

3.3 Kvalitetssäkrande och kvalitetshöjande arbete

Enligt Mål och strategier för Juridiska fakulteten (JURFAK 2020/58) ska fakultetens utbildning hålla högsta nationella, nordiska och europeiska kvalitet. Denna målsättning realiseras bland annat genom ett ständigt pågående och målmedvetet kvalitetsarbete, vilket tar sin utgångspunkt dels i att fakulteten har en medveten pedagogisk grundsyn, dels i att lärarkåren har en hög kompetensnivå. I den senaste kvalitetsutvärdering som Högskoleverket genomfört av rättsvetenskap och näraliggande huvudområden, erhöll juristprogrammet i Uppsala den högsta möjliga bedömningen ”mycket hög kvalitet”.

Utbildningen vid Juridiska fakulteten bygger på en problemorienterad undervisningsmodell med hög grad av studentaktivitet (Uppsalamodellen). Denna inlärningsmodell uppskattas såväl av studenterna som av lärarna och presumtiva arbetsgivare. Modellen är mycket effektiv när det gäller att bibringa studenterna juridiska kunskaper och sådana för en jurist och andra yrkesgrupper, som fakulteten utbildar, viktiga färdigheter som problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande samt förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift.

En självklar målsättning för Juridiska fakulteten är att all utbildning som bedrivs i verksamheten ska vara starkt forskningsanknuten. För att nå detta mål bör aktiva forskare vara ständigt involverade i utbildningen, både som lärare i seminarierummet och vid utveckling av undervisningsmaterial och pedagogik. Lärarkåren vid Juridiska fakulteten består till mycket stor andel av disputerade och fast anställda lärare som även aktivt ägnar sig åt forskning. I samband med undervisning och vid kursutveckling arbetar lärarna i lärarlag.

När Juridiska fakulteten 2013, tillsammans med övriga fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, tvingades dra in ett större antal studieplatser på grund av ändrat regeringsuppdrag togs de fristående kurserna bort för att kunna behålla en kritisk massa vid fakultetens ”kärnverksamhet” inom utbildningen, juristprogrammet. Nu har fakulteten successivt fått ett ökat utbildningsuppdrag och därför åter kunnat? börja ge fristående kurser. Ett ökat utbud av fristående kurser bidrar till universitetets målsättning att stödja det livslånga lärandet och möjliggör tillvaratagande av den spetskompetens som finns hos fakultetens lärare. Å andra sidan finns en viss risk för att ett ökat antal fristående kurser ”tar” lärarresurser från fakultetens andra utbildningar och kanske främst juristprogrammet. Ett ökat antal fristående kurser kräver också mer administrativa resurser. Under 2023 startar ett nytt magisterprogram i juridik för socionomer som kommer att ges på halvfart. Detta program passar bra in i universitetets satsning på det livslånga lärandet.

Arbetet med ett kvalitetssäkrande och kvalitetshöjande arbete pågår kontinuerligt. Inom ramen för samarbetet inom den nationella juristutbildningsgruppen (NJUG) har till exempel frågan om utformandet av examensarbetskursen diskuterats. Goda erfarenheter och slutsatser från detta arbete implementeras på lämpligt sätt i juristprogrammet.

På initiativ från studentkåren (Juridiska föreningen) och efter en undersökning genomförd av kåren och Feministiska juriststudenter tillsattes under 2020 en arbetsgrupp med uppdrag att se över studenternas välmående på juristprogrammet och inkomma med förslag på åtgärder för att förbättra situationen. En del förslag har därefter genomförts och övriga förslag bereds vidare (se även avsnitt 3.4).

Vid fakulteten genomförs kontinuerligt olika aktiviteter vad gäller medarbetarnas vidareutveckling i pedagogik. Vårterminen 2021 genomfördes en utbildningsdag under temat Framtiden efter och med digital undervisning. Där diskuterades bland annat utbildningen i framtiden efter de anpassningar som föranletts av distansstudier, och vad vi kan ta med oss för erfarenheter av dessa. Denna diskussion är fortsatt relevant.

I samarbete med enheten för universitetspedagogik tillhandahålls arbetsplatsförlagd kompetensutveckling (AKU) med olika lärargrupper.

Juridiska fakultetens samtliga utbildningar ska under perioden 2024 – 2028 utvärderas enligt fastställd modell för utbildningsutvärderingar (JURFAK 2023/55) i enlighet med rektors anvisningar (UFV 2021/2434).

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för fakultetens personal och studenterna. För att säkra en god kvalitet på utbildningen är det viktigt att den goda kontakten mellan studenter och fakulteten upprätthålls och utvecklas. En lyhördhet för studentönskemål ska även fortsättningsvis finnas i organisationen. Juridiska föreningen, som är studentkår vid Juridiska fakulteten, ska vara representerad när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Om beslut fattas, eller beredning ska genomföras, av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.

Under 2024 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier rörande utbildning uppfylls vad gäller:

Delmål 1 En förstklassig utbildning

• Erbjuda AKU-kurs för lärare under 2024. UtU.
• Uppföljning av utbildningsutvärderingar enligt fastställd plan. UtU
• Mallen för kursrapporter ska under 2024 skrivas om i syfte att främja och underlätta arbetet med kursmål och betygskriterier. UtU
• Ta fram konkret förslag på reformering av examensarbeteskursen. UtU och kursföreståndare.

Delmål 2 En utbildning präglad av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och etiska principer.

• Förbättra inslagen i utbildningen som syftar till att utveckla studenternas förmågor att kommunicera som jurist och tillse att nödvändiga etiska förhållningssätt beaktas. UtU

Delmål 3 En utbildning i takt med sin tid

• Utreda teknikens inverkan i utbildningarna. UtU.
• Utveckla kommunikationen rörande UtU kommunikatör.
• Följa upp resultaten av den avnämarundersökning som genomförs av SU under våren 2024. UtU.

3.4 Studiemiljö

Det är av stor vikt för bra utbildningar att studenternas studiemiljö ger dem de bästa förutsättningarna för att bedriva studierna framgångsrikt. Både den fysiska och den psykosociala studiemiljön är viktig. Under 2020 genomförde en av fakultetsnämndens utbildningsutskott (UtU) tillsatt arbetsgrupp en undersökning om studenternas psykiska välmående på juristprogrammet. Gruppen har redan genomfört/låtit genomföra en del åtgärder för att förbättra studenternas psykiska välmående. Den har även föreslagit ytterligare åtgärder.

En bra studiemiljö för studenterna förutsätter en god arbetsmiljö för lärarna och vice versa.

Under 2024 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier rörande utbildning uppfylls vad gäller:

Delmål 4 En välkomnande utbildning

• Se över formerna för breddat deltagande i utbildningen. UtU och arbetsgruppen för lika villkor (ALV).
• Se över möjligheterna att minska stressen för studenterna på Campus Gotland. UtU, prefekt.
• Ta fram förslag på åtgärder till stärkande av kvaliteten i basgruppsarbetet. UtU och ALV.
• Bevaka frågor om studentytor. Prefekt.

3.5 Internationalisering

Juristutbildningen är en yrkesutbildning som i princip är undantagen från krav på anpassning till den så kallade Bolognaprocessen. Fakultetens slutsats är att någon fullständig Bolognaanpassning, med en uppdelning på treårig grundnivå och tvåårig avancerad nivå, inte ska ske.

Den önskvärda studentrörligheten mellan Sverige och andra länder uppfylls väl. Juridiska institutionen tar emot drygt 100 utländska studenter per år och ungefär lika många av studenterna på juristprogrammet studerar utomlands minst en termin genom institutionens utbytesavtal. Utöver det tillkommer utresande och inresande studenter som åker via universitetets centrala avtal, samt internationella studenter som läser våra magisterprogram.

Fakulteten har idag ett av de största utbytesprogrammen för studenter inom Uppsala universitet. Våra studenter på juristprogrammet kan välja att förlägga en del av sina studier utomlands och vi tar emot ett stort antal utländska studenter. Vi har också lärarutbytesprogram med flera utländska universitet, bland annat med den juridiska fakulteten vid University of Minnesota. Sedan länge ingår vi även i ett internationellt nätverk med juridiska utbildningar som använder sig av en problembaserad metodik med syfte att utbyta erfarenheter samt skapa internationella kontakter på både det pedagogiska och det ämnesmässiga planet.

För verksamhetsåret 2024 är en prioriterad åtgärd inom internationaliserings-området följande:

• Utforma strategi för att öka inslaget av internationella moment på svenskspråkiga kurser. UtU.
• Samla information och erfarenheter från svenska utbytesstudenter.

UtU.

3.6 Samverkan

Juridiska fakultetens lärare och forskare samverkar med det omgivande samhället på en rad olika sätt. Fakultetens lärare och forskare anlitas ofta som experter i statliga utredningar, vid fortbildning av verksamma jurister samt deltar i uppdragsutbildning i förhållande till samhället i övrigt. Sistnämnda verksamhet utvecklas vidare, i samarbete med universitetets avdelning för uppdragsutbildning. Juridiska fakulteten har också en Alumnistiftelse knuten till sig som bland annat varje år anordnar en Alumnidag med praktiskt verksamma jurister och lärare från juridiska institutionen samt bedriver? ett mentorsprogram.

Inom ramen för fakultetens egna utbildningar deltar ofta praktiskt verksamma jurister i undervisningen vid enstaka moment och kopplar därigenom samman teori och praktik. Ett annat exempel på samverkan är att många juriststudenter deltar i internationella juristtävlingar, med fakultetens lärare som lagledare och/eller coacher. Fortlöpande undersöks förutsättningarna för mer strukturerade former för externt finansiellt stöd för tävlingsdeltagande utanför utbildningen. Därtill har många studenter praktik inom ramen för sina examensarbeten eller fördjupningskurser. Projektet Människorättsklinik har uppmärksammats av rektor och ingår i projektet ”18 av tusen möjligheter”. Kliniken har fått stöd från Vinnova och ingår nu i fördjupningskursen Konstitutionell rätt 30 HP. Institutet för utbildningsrätt anordnar löpande konferenser och seminarier för personer verksamma inom utbildningsområdet.

Samverkan med det omgivande samhället är en viktig kanal för fakulteten att tillse /säkra att den pågående verksamheten är fortsatt relevant. Vid reformer av juristprogrammet ska en dialog med det omgivande samhället upprätthållas, där representativa kategorier av yrkesverksamma jurister inbjuds att delta.

Under 2024 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier uppfylls vad gäller:

Delmål 5 En utbildning i samverkan med det omgivande samhället

• Utveckla samverkan med Alumnistiftelsen. Dekan och prefekt.

3.7 Riskbedömning

Juridiska fakulteten har väl utarbetade rutiner för att hantera frågor som uppstår i samband med utbildningen på grund- och avancerad nivå, men det finns ändå omständigheter som kan medföra risker av olika slag för de utbildningar som bedrivs vid fakulteten. Dessa risker beskrivs i det följande.

En risk är att lärartillgången är otillräcklig och lärarlagen inte alltid kan bemannas kontinuerligt med en fast lärarstab, exempelvis vid plötsliga byten av arbetsort. I många fall drar processer för anställning av nya lärare ut på tiden, vilket innebär att fakulteten kan få svårt att möta uppkommande behov av fast anställda lärare. Den risk som detta medför kan dock normalt hanteras genom tidsbegränsade anställningar och undervisning utförd av doktorander. På längre sikt förebyggs dessa risker genom en långsiktig bemanningsplan och kursföreståndarnas aktiva deltagande i lärarlagen. Den långsiktiga bemanningsplanen är av största vikt, och en avsaknad av en sådan en mycket stor risk. En viktig resurs i detta sammanhang är doktorandernas undervisning. Större förändringar i antalet doktorander som blir antagna påverkar undervisningen på såväl kort som lång sikt.

De valbara fördjupningskurserna på juristprogrammets avancerade nivå är ett av studenterna mycket uppskattat inslag. Det behövs ett tillräckligt stort antal sådana och de behöver sammantaget spegla den bredd juridiska fakulteten i Uppsala har. Om sådana kurser ställs in, exempelvis för att kursföreståndaren erhåller externa forskningsmedel eller slutar sin anställning, kan det emellanåt vara svårt att erbjuda de studenter som har sökt kursen plats på andra fördjupningskurser. Ett sätt att förebygga risken är att ha ett visst antal ”för många” studieplatser på fördjupningskurserna sammantaget, ett annat att prefekten efter samråd med den lärare som erhållit externa forskningsmedel ser till att fördjupningskursen ändå genomförs.

Juristutbildningens och fakultetens andra utbildningars starka forskningsanknytning riskerar att äventyras om fakultetens lärare inte kan ges tillräckligt stort utrymme för forskning inom ramen för sina anställningar och om forskande lärare inte har möjlighet att undervisa och bidra till utveckling av undervisningen i lämplig omfattning. Balansen mellan fakultetens grundutbildningsanslag och forskningsanslag bör även fortsättningsvis bevakas, i syfte att fakulteten också på lång sikt ska kunna erbjuda en forskningsanknuten undervisning.

För närvarande är antalet inresande och utresande studenter ungefär i balans vid fakulteten, men denna fråga måste fortlöpande bevakas. Om antalet hitresande studenter är större än antalet utresande uppstår risk för att de kostnader som uppstår för hitresande överstiger de besparingar som uppkommer när juristprogrammets studenter studerar utomlands. Denna risk ska hanteras genom fortsatt arbete med att bibehålla jämvikt i fakultetens internationella studentutbyte.

För att antas på juristprogrammet i Uppsala krävs mycket höga betyg eftersom söktrycket är högt. Detta kan försvåra en breddad rekrytering. I någon mån kompenseras den på detta sätt uppkomna risken för mindre bred rekrytering genom att det sedan hösten 2015 finns en möjlighet för studenter som genomgår Juridiskt grundår med högt betyg att antas på Terminskurs 3. Därtill antas studenter i kvotgruppen för högskoleprov. Fakulteten strävar efter att hitta nya mekanismer för att främja breddad rekrytering till Juristprogrammet.

De positiva erfarenheterna av distansundervisning som gjordes under pandemin har tagits tillvara i den ordinarie verksamheten samtidigt som fördelarna med fysisk undervisning har tydliggjorts, liksom att fördelarna med fysisk undervisning används. Det är viktigt att hitta en lämplig blandning av undervisningsformer i utbildningarna och tillvarata det bästa från respektive sätt att bedriva undervisning.

• Fakultetsnämnden uppdrar åt utbildningsutskottet och prefekten att årligen till fakultetsnämnden rapportera eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av de ovan anförda riskerna.
• Etablera rutiner för en mer långsiktig och effektiv planering av lärarbemanningen i undervisningsverksamheten. Prefekt.

4 Forskning och forskarutbildning

4.1 Uppdrag och ekonomiska ramar för forskning och utbildning på forskarnivå

Områdesnämnden uppdrar åt juridiska fakultetsnämnden att ansvara för planering och uppföljning av forskning på forskarnivå inom det juridiska området samt för fördelning av resurser. För detta tilldelas Juridiska fakulteten 51,2 mnkr i basbelopp (2023: 49,2 mnkr).

Nämnden uppdras också att sträva efter att öka bidrag från externa forskningsfinansiärer, att öka antalet publiceringar och citeringar i erkända vetenskapliga tidskrifter, samt att tillse att all forskning inom fakulteten återfinns i DiVA (Publiceringsdatabas och Digitalt Arkiv för Uppsala universitet).

4.2 Forskningens inriktning

Forskningen vid Juridiska fakulteten är ledande, i Sverige, Norden och i Europa, inom en bred representation av rättsvetenskapliga discipliner. Forskningen präglas av internationalisering och europeisering. Den vidareutvecklar rättsvetenskapen och dess metoder, i takt med förändringar i det omgivande samhället. Forskningen är innovativ och produktiv, med en öppen och levande dialog samt en hög grad av medvetenhet om olika vetenskapliga metoder och teoretiska tillvägagångssätt. Forskningen vid Juridiska fakulteten bedrivs med en stark förankring i, och påverkan på̊ , samhället, samt med en god förmåga att förklara och möta samhällsutmaningar. Samarbete mellan olika rättsvetenskapliga discipliner och med andra vetenskapliga discipliner, både lokalt, nationellt och internationellt främjas, likaså samverkan med det omgivande samhället. Flera forskare vid Juridiska fakulteten ingår i både internationella och nationella tvär- och mångvetenskapliga samarbeten.

Kvaliteten i forskningen och forskarutbildningen säkerställs genom ett kontinuerligt kvalitetsarbete, vars kärna utgörs av ett levande akademiskt samtal, ett forskningsetiskt förhållningssätt, kollegialt beslutsfattande och granskning i form av peer-review, internationella publikationer, samt en fortsatt hög nivå̊ av externa forskningsmedel beviljade i konkurrens. Den yttersta garanten för högkvalitativa forskningsresultat är akademisk frihet, vilket innebär en frihet för den enskilda forskaren att fritt välja forskningsfrågor och metoder, grundat på ett vetenskapligt och forskningsetiskt förhållningssätt.

Under 2024 ska en ny utvärdering av forskning genomföras på vårt universitet (KoF24). Flera av de åtgärder som Juridiska fakulteten samtidigt ska vidta för att uppnå sina mål och strategier rörande forskning kommer att sammanfalla med arbetet med den utvärderingen.

Delmål 1 En forskning av högsta kvalitet:

• Under 2024 ska förutsättningarna klargöras för att fakultetens forskare ska kunna planera sin undervisningstid på det sätt som ger dem mest sammanhållen forskningstid). Prefekt och forskningsutskottet (FoU).

Delmål 2 En utvecklad mång- och tvärvetenskaplig forskning:

• Under 2024 kommer frågan vad Juridiska fakulteten – och övriga fakulteter – kan göra för att underlätta tvär- och mångvetenskaplig forskning att behandlas inom ramen för KoF24 (centralt). Förslag på strategi för juridiska fakulteten? bör kunna presenteras i början på 2025. Dekan, FN och FoU.
• Fokus i verksamhetsplanen för 2024 ska ligga på att stärka det interdisciplinära samarbetet inom fakulteten. För detta kommer en arbetsgrupp att utses som ska utforma och sätta igång lämpliga åtgärder. FoU.
• Se över fakultetens strategier för verksamheten på Campus Gotland med anledning av universitetets utredning. Dekan, FN.
• Utveckla ett ämnesöverskridande forum där alla forskare kontinuerligt ges möjlighet att presentera och diskutera texter som har en metodologisk inriktning. FoU.

4.3 Finansiering av forskning

Fast anställda lärare vid Juridiska fakulteten har forskning i sin tjänst. Fakultetsanslag för forskning är nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten i forskningen samt en utbildning som bygger på vetenskaplig grund. Att söka externa forskningsmedel ingår i tjänsten. Juridiska institutionen har under flera år arbetat med att stärka stödet för lärare att ansöka om externa medel. Antalet ansökningar till externa anslagsgivare varierar från år till år. Statistik har samlats in och dokumenterats sedan 2017. Under de senaste åren har forskare vid fakulteten fått en minskande beviljandegrad på sina ansökningar. Forskare vid fakulteten har dock en relativt hög beviljandegrad på sina ansökningar i ett nationellt perspektiv. Av Juridiska fakultetens mål- och strategidokument framgår även att medarbetare ska uppmuntras att söka finansiering för forskningsprogram och forskningscentra inom specifika teman med en mång- eller tvärvetenskaplig inriktning.

Arbetet med att bygga upp en organisation vid Juridiska institutionen för stöd till forskare som söker externa anslag har redan lett till stora förbättringar. Det har tydliggjorts vilka stödfunktioner som finns vid institutionen för medarbetare som söker externa medel och en controller med god erfarenhet av extern finansiering har anställts. Men vår organisation behöver fortsätta utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att erhålla extern finansiering av forskning. Följande åtgärder är prioriterade under 2024.

Delmål 4 En stark forskningsfinansiering:

• Fortsätta verka för ett högre fakultetsanslag. Dekan.
• Utreda varför forskare vid fakulteten fått en minskad beviljandegrad på sina ansökningar och sedan dra slutsatser om vad som bör göras. FoU, FN.
• Identifiera underutnyttjade finansieringsmöjligheter för att möjliggöra ett mer strategiskt/differentierat sökande. FoU.
• Förstärka stödet till forskare som vill söka externa medel och bistå dem under genomförande och slutrapportering av sina projekt. FoU och prefekt.
• Upprätta en stödgrupp med några av våra forskare som har god erfarenhet av att utforma och bedöma forskningsprojekt. FoU.
• Söka samverkan med de centrala enheter på vårt universitet som arbetar med projektrådgivning och internationell forskningsfinansiering. FoU.
• Stimulera publicering av forskningsresultat som ett nödvändigt steg mot extern finansiering, FoU, prefekt.
• Säkerställa resurser för att på både kort och lång sikt leda och utveckla Institutet för utbildningsrätt (IfU:s) verksamhet och därigenom säkerställa IfU:s möjligheter att bidra till nya forskningssatsningar samt till att fakultetens forskare får del av de särskilda universitetsgemensamma satsningar som finns inom området. Dekanus, prefekt.

4.4 Kvalitetshöjande åtgärder och internationalisering

• Finna effektiva sätt att främja internationellt utbyte och mobilitet (ex gästprofessurer, post-docs eller andra tidsbegränsade anställningar). FoU.
• Tillvarata och utveckla årliga forskningsrapporter, för att återkoppla till individuella forskare och underlätta planering som möjliggör sammanhållen forskningstid. FoU, prefekt.

4.5 Forskarutbildningen

Delmål 2 En excellent forskarutbildning

• Tillse att samtliga forskarutbildningsämnen regelbundet organiserar högre seminarier. Dekan, FoU.
• Det under 2023 inrättade interdisciplinära forumet för presentation och diskussioner av doktoranders texter ska under 2024 utvecklas för att lyfta fram det akademiska skrivandet och presentation av forskningsresultat som specifika forskningskompetenser. Studierektor, FoU, doktorandrådet.
• Utveckla och synliggöra samarbete med doktorander vid andra juridiska fakulteter genom nationella och internationella nätverk. FoU, doktorandrådet.
• Synliggöra olika typer av karriärvägar efter disputation. Studierektor, FoU, doktorandrådet.
• Undersöka formerna för att informera doktorander om forskningskommunikation i syfte att tillgängliggöra forskningsresultat. FoU, kommunikatör.
• Undersöka möjligheterna att utveckla nordiskt samarbete rörande doktorandutbildning. FoU, doktorandrådet.

Delmål 4 En forskarutbildning i samverkan

• Fortsätta utreda möjligheten till extern samfinansiering av doktorandtjänster.

FoU, prefekt.

4.6 Tillgängliggörande av fakultetens forskning

Juridiska institutionens medarbetare bedriver en omfattande verksamhet såväl inom som utanför universitetet. Den forskning som bedrivs vid Juridiska fakulteten har hög samhällsrelevans och en stor potential att bidra till konstruktiva lösningar på nuvarande och framtida samhällsproblem, samt att vinna ökad förståelse för historiska skeenden och företeelser. Det ingår i arbetsuppgifterna att göra forskningsresultat tillgängliga för det bredare samhället, inklusive journalister, beslutsfattare, civila samhället, domstolar och andra rättsvårdande aktörer. Varje år besvarar fakultetens lärare och forskare ett stort antal remisser samt deltar de ofta som experter i statliga utredningar, varvid fakultetens kompetens kommer samhället till del. Denna verksamhet ska understödjas även fortsättningsvis. Fakultetens lärare förekommer ofta i media för att kommentera aktuella händelser.

För att Delmål 3 En synlig och tillgänglig forskning ska kunna uppnås bör följande åtgärder vidtas under 2024:

• Skapa ett effektivt system för uppföljning av lärares planerade, pågående och genomförda forskningsrelaterade aktiviteter. Prefekt.
• Kommunicera forskningsresultat på ett mer strukturerat, effektivt och mångfacetterat sätt. FoU, kommunikatör.
• Tillse att viktig information även kommuniceras på engelska och att det finns rutiner för detta. Prefekt.
• Formulera en hållning från fakultetens sida i fråga om open access. FoU.
• Utreda och ge förslag på hur fakultetens Working paper serie kan utvecklas. FoU, FN.

4.7 Samverkan

• Utreda möjligheten till samfinansiering av forskning tillsammans med externa aktörer (inte traditionella forskningsanslagsgivare). Prefekt och studierektor.
• Förbättra hantering av förfrågningar om vår expertis från övriga universitet, samhället och media. Det inkluderar fullständig och uppdaterad information i vår personalkatalog samt en mer utvecklad lista med ”sakkunniga och experter” på vår hemsida. FoU, kommunikatör.

4.8 Riskbedömning

Juridiska institutionen är på god väg att säkerställa den forskningsadministrativa resurs och kompetens som krävs för att arbeta med större ansökningar om forskningsprogram, EU-finansiering, och annan mer omfattande verksamhet. Trots detta har den externa finansieringen minskat under senare år.

• Utveckla en fakultetsintern dialog med forskarna rörande strategier för att öka extern forskningsfinansiering. FoU, prefekt.

5 Personal och kompetensförsörjning

5.1 Inledning

I Mål och strategier för Juridiska fakulteten 2021–2024 framgår fakultetens mål att utbildningen på grund och avancerad nivå, forskarutbildningen och forskningen ska hålla högsta nationella och internationella standard. Den viktigaste faktorn för att förverkliga dessa ambitiösa målsättningar är fakultetens personal. Härigenom sätts fakultetens strategier för att behålla och rekrytera personal i fokus.

Detta avsnitts plan för kompetensförsörjning ska läsas tillsammans med föregående kapitel 3 och 4, vilka i mer detalj redogör för fakultetens undervisning respektive forskning. Därtill finns andra relevanta centrala styrdokument samt fakultetens riktlinjer för bl.a. rekrytering, vilka påverkar och kompletterar kompetensförsörjningsplanen. I det följande sägs därför inget om hur rekryteringsförfarandet ska gå till eller om målen för jämn könsfördelning m.m.

5.2 Utgångspunkter för en långsiktig kompetensförsörjning av lärare och forskare

På ett övergripande plan är fakultetens rekryteringsstrategi att ersätta personal som slutar, genom pensionsavgångar eller av andra skäl, i syfte dels att utbildningen på grund och avancerad nivå ska ha kompetenta lärare på alla nivåer i alla ämnen, dels att forskare och forskningshandledare ska finnas i samtliga forskarutbildningsämnen. Det finns dock ingen automatik i återbesättningen av tjänster inom undervisnings- respektive forskningsämnen utan fakultetsnämnden måste se till helheten, förändringsbehov, strategiska satsningar, de ekonomiska förutsättningarna m.m.

Utöver pensionsavgångar är det svårt att med precision förutse rekryteringsbehoven under den kommande treårsperioden. Juridiska institutionen har omkring 70 tillsvidareanställda lärare/professorer samt omkring 20 gästlärare och forskare. I en så pass stor organisation måste en viss personalomsättning förutsättas. Såvitt gäller pensionsavgångar finns under perioden 2023–2025 flera möjliga pensionsavgångar inom kategorin lärare/professorer. Anställda har inom kort rätt att arbeta fram till 69 års ålder men kan välja att gå i pension från 63 års ålder. Inom kategorin lärare/professor kommer det under 2023–2025 finnas 9 personer som fyller 65 år eller mer (se bilaga 6).

För att bibehålla nuvarande bredd och specialistkompetens inom undervisning och forskning måste det även finnas utrymme för förändringsarbete och strategiska satsningar. Det bör också finnas utrymme för att stärka forskningsmiljöer som visar potential att utvecklas och attrahera externa forskningsmedel. Vidare måste det finnas ett visst rekryteringsutrymme för att klara av fakultetens utbildningssamarbeten med andra fakulteter inom universitetet, som t.ex. Samhällsvetenskapliga-, Teologiska-, Utbildningsvetenskapliga- och Medicinska fakulteterna. Även uppdragsutbildning kräver lärarresurser, för närvarande särskilt inom offentlig rätt och mänskliga rättigheter.

Inför kommande period har lagen om anställningsskydd (1982:80) ändrats bland annat så att den tidigare regleringen av allmän visstidsanställning, nu särskild visstidsanställning, har kortats ner från två till ett år. Detta försvårar möjligheten till tidsbegränsade anställning. Fakulteten kommer därför att minska antalet visstidsanställda till förmån för tillsvidareanställda lärare.

För att ge en bild av hur lärarsammansättningen ser ut idag och för att skapa transparens kring de fortlöpande rekryteringsbehoven under perioden redovisas två bilagor; den ena utifrån perspektivet lärare knutna till terminskurser (bilaga 4) och den andra forskare knutna till forskarutbildningsämnena (bilaga 3). Härigenom kan fakultetsnämnden bilda sig en uppfattning om hur förslag på rekryteringar förhåller sig till behoven inom utbildning och forskning samt till de personalmässiga konsekvenserna av nyorientering och strategiska satsningar inom utbildning och forskning.

5.3 Utmaningar för en långsiktig kompetensförsörjning av lärare och forskare

Den viktigaste förutsättningen för att kunna attrahera och behålla spetskompetens inom undervisning och forskning är att kunna erbjuda goda och konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Det finns för disputerade jurister en stark konkurrerande arbetsmarknad där lönenivån normalt ligger betydligt högre än inom akademin. Fakultetensnämnden bör bevaka att lönenivån i vart fall inte försämras i förhållande till andra statliga anställningar, som t.ex. domare. Även om lönenivån är viktig så finns andra minst lika viktiga skäl till att välja en akademisk karriär. Möjligheten att kunna forska är ett sådant skäl. För att skapa förutsättningar för forskningstid måste fakulteten fortsätta arbeta för en högre andel basanslag för forskning samt stödja forskares ansökningar om externfinansierad forskning.

5.4 Särskilt om doktorander och visstidsanställda forskare

Fakulteten har tidigare under flera år dragits med ett ackumulerat underskott i budgeten för forskning och forskarutbildning. De åtgärder som har genomförts har varit framgångsrika och budgeten visar nu ett överskott. För att skapa en god arbetsmiljö för doktoranderna och inte minst sörja för återväxten i samtliga ämnen är det viktigt att antalet nyantagna doktorander per år kan öka.

Även antagning av doktorander med hel eller delvis extern finansiering är viktig. Arbetet för att främja sådan externfinansiering ska fortsätta.

Juridiska fakulteten har under senaste åren anställt tre biträdande lektorer. Detta har varit möjligt genom stöd från Ragnar Söderbergs Stiftelse och genom ekonomiskt bidrag från rektor. Satsningar på meriteringstjänster av detta slag utgör en viktig del av fakultetens långsiktiga strategiska kompetensförsörjning och fakulteten ser positivt på de centrala initiativ som kommit för att stödja meriteringsanställningar. Under perioden 2022 – 2024 gör rektor en extra satsning för att samfinansiera meriteringsanställningar med totalt 1 mnkr.

5.5 Lärarorganisationen

Av bilaga 4 framgår hur många lärare Juridiska fakulteten hade anställda i oktober 2023 samt kända rekryteringar fördelat på de obligatoriska kurserna. Av bilaga 3 framgår antalet lärare och doktorander fördelat på forskarutbildningsämnen.

5.6 En långsiktig kompetensförsörjning av administrativ och teknisk personal

Fakulteten har idag ett i huvudsak väldimensionerat och välfungerande administrativt stöd för undervisningsverksamheten. Det har funnits ett visst behov av att förstärka institutionens huvudadministration som under längre tid varit underbemannad. Avsikten är att under 2024 anställa en administratör för att hantera forskningsbidrag och övervaka frågor som rör forskningsbudgeten. Den personalkategori som har varierat mest i antal under åren är amanuenser. Även om lönenivån är förhållandevis låg är det viktigt att institutionen inte anställer fler än som behövs. Stödverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 6.

Av bilaga 5 framgår den administrativa personalens basorganisation.

Under 2024 prioriteras följande uppgifter:

• Att kommunicera möjligheterna till kompetensutveckling för den administrativa personalen. Prefekt, kommunikatör.
• Att bygga upp en effektiv huvudadministration. Prefekt.
• Att säkerställa att personalen känner till fördelningen av arbetsuppgifter inom huvudadministrationen. Prefekt, kommunikatör.

5.7 Arbetsmiljö

Juridiska fakulteten arbetar i enlighet med Organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, OSA (AFS 2015:4) vilken ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM (AFS 2001:1) för att alla anställda och studenter ska ha en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Prefekten ansvarar för en årlig uppföljning av arbetsmiljön och de åtgärder som har vidtagits i arbetsmiljöarbetet. Prefekten har i samarbete med Arbetsmiljökommittén, inklusive de tre skyddsombuden, reviderat Arbetsmiljöplanen för det systematiska arbetsmiljö-arbetet vid Juridiska institutionen. Planen gäller under perioden 2022–2024. Under 2022 genomfördes en undersökning av medarbetarnas syn på arbetsmiljön. Analys och uppföljning av undersökningen gjordes under 2023. En ny undersökning planeras att genomföras år 2024. Medarbetarnas arbetsmiljö har påverkats på olika sätt av Covid-19 pandemin, bl.a. på grund av hemarbete. Återgången till arbete i institutionens lokaler och i lärosalar förenklar ett aktivt arbetsmiljöarbete vid institutionen.

• Etablera rutiner som undviker att enskilda medarbetares arbetsbelastning avviker från de normala villkoren för deras anställning. Fakultetsnämnden hålls informerad om arbetet med frågan. Prefekt.
• Utarbeta en handlingsplan för att åtgärda de risker som identifierats genom 2022 års undersökning av arbetsmiljön. Personalen hålls informerad genom bland annat frukostmöten. Prefekt i samråd med Arbetsmiljökommittén och ALV.

Återrapportering till fakultetsnämnden.

• Genomföra en ny OSA-undersökning under 2024. Prefekt.

5.8 Lika villkor

Under år 2024 ska Arbetsgruppen för lika villkor (ALV) fortsätta arbetet med att kartlägga situation på juridiska fakulteten avseende jämställdhetsintegrering, lika villkor och breddad rekrytering. Kommande år ligger fokus på vilka aktiva åtgärder som bör vidtas för att förebygga risker och hinder för lika villkor.

Avseende de anställda på institutionen (forskare, lärare, administrativ personal) kommer arbetet ske i samverkan med företagshälsan/Falck. Det innebär att likavillkorsarbetet delvis integreras i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En långsiktig och kontinuerlig samverkan mellan ALV och arbetsmiljökommittén har inletts.

Avseende studenterna har ett samarbete inletts mellan ALV och utbildningsutskottet där planen är att genomföra en enkätundersökning om hur studenterna upplever sin arbetsmiljö och förutsättningarna för lika villkor på utbildningen.

Vidare kommer utbildningen/kompetenshöjningen i likavillkorsfrågor i fakultetens nämnder och utskott att fortsätta.

Under 2024 är följande uppgifter prioriterade.

• Att tillsammans med företagshälsan/Falk analysera insamlade uppgifter från undersökningen 2022 samt att identifiera utvecklingsbehov och insatsområden. ALV i samråd med prefekten.

5.9 Miljöarbete

Institutionen ska kontinuerligt se över åtgärder för att främja ekonomisk hållbarhet och för att minska klimatpåverkan. En fortlöpande dialog ska föras med intendenturen om användningen av institutionens lokaler för att effektivisera energianvändningen. Påverkan på miljön och ekologisk hållbarhet ska beaktas i arbetet med utbildningen, som t.ex. vid tillhandahållandet av kursmaterial. Prefekten, i samverkan med miljöombudet, ska göra en årlig uppföljning av miljöarbetet på institutionen.

• Utarbeta en handlingsplan för miljöarbetet. Miljöombud, prefekt.
• Kommunicera institutionens miljöpolicy till medarbetarna. Prefekt, i samråd med miljöombudet.

6 Stödverksamheten

Stödfunktioner ska anpassas kontinuerligt för att svara mot verksamhetens behov. Det betyder anpassningar såväl beträffande nödvändiga kompetenser, som att dimensioneringen ska motsvara utbildningens och forskningens behov. För att ha en på så sätt välfungerande administration behöver stödfunktionerna kontinuerligt kvalitetsutvärderas, vilket kan resultera i nya rutinerna för det administrativa stödet i samverkan med verksamheten i övrigt. Det betyder också att administrativa funktioner och resurser ska tydliggöras för forskare och lärare. Det är viktigt att alla medarbetare känner till vilka möjligheter som finns för tekniskt och administrativt stöd. Utvecklingen av stödfunktionerna ska vidare kontinuerligt sträva efter effektivisering och förenkling av administrativa system och arbetssätt. Slutligen ska stödfunktionerna verka för att verksamhetsnära och universitetsgemensamt stöd stärker varandra genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning.

Åtgärder inom stödfunktioner under 2024.

• Etablera ett effektivt system för rapportering och uppföljning av medarbetares forskning, undervisning och administration. Prefekt.
• Förbättra informationen om, och undersöka möjligheterna till utökad användning av, plattformen Studium och Inspera kan användas i verksamheten. UtU.
• Utveckla det administrativa stödet för spridning av forskningsresultat till det omgivande samhället. Prefekt och kommunikatör.

7 Ekonomi

7.1 Uppdrag till Juridiska fakultetsnämnden

Områdesnämndens uppdrag till Juridiska fakultetsnämnden

Uppdraget i takbelopp för grundutbildning och utbildning på avancerad nivå uppgår till 130 078 tkr. För detta anvisas fakulteten 124 525 tkr i tilldelat anslag. Områdesnämndens tilldelade basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 51 151 tkr.

Fakulteten anmodas av området att finansiera kostnader för universitetets gemensamma ändamål, det vill säga för universitetsförvaltning, biblioteket, intendenturen på Campus Gotland samt områdes- och fakultetsgemensamma verksamhet.

Kostnaderna för gemensamma ändamål finansieras med de indirekta kostnaderna som påförs projekten i form av procentuellt pålägg (overhead). Fakulteten tillämpar för närvarande följande påläggssatser: 44 % för forskning och forskarutbildning, 77 % för utbildning på grund och avancerad nivå och 90% för uppdragsutbildning. Översyn av procentsatserna görs årligen, i samband med budgetarbetet.

Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden redovisas i detalj i bilaga 1.

Andra uppdrag till fakultetsnämnden och Juridiska institutionen

Juridiska institutionen har uppdrag från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (”EDU”) att ansvara för del av Rektorsutbildningen. Överenskommelsen mellan Skolverket och EDU förlängdes under 2021 till att gälla perioden 2021-07-01 – 2027-06-30. Juridiska institutionen ansvarar för 7,5 hp av kursen Skoljuridik och myndighetsutövning. Ersättningen, som regleras i efterhand, baseras på antal registrerade deltagare och beräknas uppgå till omkring 1000 tkr per år.

Tillsammans med Teologiska institutionen och Avdelningen för uppdragsutbildning genomför Juridiska institutionen regeringsuppdraget för mänskliga rättigheter, vilket är en kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för personer anställda i offentlig förvaltning. Ersättningen för uppdragsutbildningen grundar sig på havda kostnader och är i normala fall högst 2 100 tkr.

Kurser i juridik inom Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete 2 710 tkr år 2023

Juridiska fakulteten medverkar även i utbildning vid övriga två vetenskapsområden, för vilka ersättning erhålls.

Medfarm, olika kurser i medicinsk rätt 256 tkr år 2023.

Teknat, Immaterialrätt och miljörätt 518 tkr år 2023.

SLU, Miljörätt 352 tkr år 2023.

7.2 Juridiska fakultetens samfinansiering

Fakulteten samfinansierar Institutet för fastighetsrättslig forskning och Centrum för polisforskning med de belopp som de universitetsgemensamma och områdesgemensamma kostnaderna uppgår till inom respektive organisation. År 2023 är beloppen budgeterade till 7 tkr respektive 24 tkr. Fakulteten samfinansierar även för den tid som respektive föreståndare har till sitt förfogande inom uppdraget. Därtill samfinansierar fakulteten Institutet för utbildningsrätt (IfU) med 25% av institutsföreståndarens lön samt genom 80 tkr i anslag.

7.3 Juridiska fakultetens uppdrag till andra institutioner

Fakulteten ger uppdrag till andra institutioner att ansvara för eller medverka i kurser inom Lantmäteriprogrammet. Programmet är treårigt och startade HT19 med en årlig antagning av 50 studenter. Till HT24 planeras antagningen att utökas med ytterligare en grupp om 25 studenter vilket innebär en årlig intagning av 75 studenter fortsättningsvis. År 2024 omfördelas 3 568 tkr kronor.

Detaljerad redovisning av omfördelat takbelopp till andra institutioner finns i bilaga 2.

7.4 Kostnader för lokaler och intendentur

Lokaler och intendentur utgör en betydande kostnadspost för Juridiska fakulteten. Kostnaden uppgår till 25,6 mnkr, eller 13% av verksamhetens totala kostnader, som år 2022 är 194 mnkr. Intendenturen arbetar för att ytterligare minska lokalkostnaderna under kommande år genom att försöka hitta ytterligare någon institution som kan flytta in i intendenturens lokaler. Universitetets hyresavtal beräknas dock att stiga kraftigt i takt med att konsumentprisindex (KPI) beräknas öka.

7.5 Fakultetens ekonomiska läge

Den sammanlagda bilden av fakultetens ekonomi är att den idag är god men att det finns en risk för underskott på sikt.

Enligt områdesnämndens beslut ska fakulteternas överskottsmarginal ligga i intervallet 0–10% för grundutbildning och utbildning på avancerad nå samt mellan 0–15% på forskning och utbildning på forskarnivå. Juridiska fakulteten avser att med god marginal hålla sig inom godkända intervall under perioden 2024–2026.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå har under ett antal år haft ett negativt myndighetskapital och hade, vid ingången av 2022, ett underskott som uppgick till 5 701 tkr. Ett positivt utfall under 2022 samt att fakulteten fick medel för överproduktion och medel för satsningar på Campus Gotland innebar istället ett överskott på 6 254 tkr vid 2022 års utgång. År 2023 budgeterades ett negativt utfall. Dock ser utfallet att bli mindre negativt än budgeterat och fakulteten kommer fortfarande ha ett positivt balanserat kapital vid utgången av år 2023.

För forskning och utbildning på forskarnivå har det under flera år funnits ett överskott vilket medfört problem med en hög överskottsmarginal. Överskottet har varit orsakat av stiftelsemedel från Huselius och Sundberg. Nu har överskottet arbetats av och orsakar inte längre problem för överskottsmarginalen. Dock pågår fortfarande ett arbete rörande de problem som finns när det gäller den ekonomiska hanteringen och användningen av medlen. Användningen av medlen är enligt statuterna villkorad vilket gör dem svåra att omsätta i verksamheten. Fakulteten utreder frågan och rapporterar fortlöpande till fakultetsnämnden. Fakultetens myndighetskapital, exklusive externa bidrag, har sjunkit från 6 064 tkr i ingående balans år 2022 till 3 762 tkr år 2023. Det är troligt med ett negativt utfall år 2023 och det balanserade kapitalet kommer sjunka ytterligare.

Åtgärder 2024

• Planera för ett visst överskott i verksamheten och verka för god kostnadskontroll. Controller och prefekt
• Fortsatt arbeta för att öka forskningsintäkterna genom ökad tilldelning av basanslag för forskning. Dekanus.

7.6 Kvalitetssatsningar och andra medel att söka

Rektors kvalitetssatsning

Rektor avsätter 29 mnkr för samfinansiering av bidrag från Wallenberg Fellows, Wallenberg Scholars, bidrag från European Research Council (ERC), Riksbankens Jubileumsfonds programanslag samt Venskapsrådets excellenscenter.

Rektor gör också en kvalitetssatsning på internationalisering, 4 mnkr. De används främst till Enlight och andra universitetsgemensamma samarbeten och nätverk. Medel fördelas i höstens kompletterande VP.

Rektors samfinansierar meriteringsanställningar (BUL) med totalt 1 mnkr fördelat på tre år.

Bilagor

Bilaga 1

VERKSAMHETSPLAN 2024

Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

2023-09-27 HUMSAM 2023/158

3.2 Juridiska fakultetsnämnden

Områdesnämnden uppdrar åt juridiska fakultetsnämnden att för år 2024 bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå i den omfattning och till den ersättning som anges nedan.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbetsenheter inom fakultetsnämndens ansvarsområde oavsett finansieringsform.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Nämnden ska för år 2023, inom program och fristående kurser, redovisa så många registrerade helårsstudenter och helårsprestationer att det ovan angivna takbeloppet kan intjänas.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Nämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå inom det juridiska området samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för dessa ändamål. Nämnden ska därutöver sträva efter att öka bidrag från externa forskningsfinansiärer samt öka antalet publiceringar och citeringar i erkända vetenskapliga tidskrifter. Områdesnämnden uppdrar åt fakultetsnämnden att se till att all forskning inom området återfinns i DiVA (Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet).

Övrigt

Nämnden ska bidra till Musik och museer och verksamheten inom det strategiska forskningsområdet den politiskt viktiga regionen – Ryssland enligt ovan.

Nämnden ska bidra till finansieringen av universitetsgemensamma ändamål, bibliotekskostnader, områdesgemensamma kostnader, områdeskansli, intendenturen vid Campus Gotland samt kostnader för pedagogisk utbildning enligt ovan.

Bilaga 2

Bilaga 3

Forskningsläget vid Juridiska fakulteten, oktober 2023

Sammanfattning av antal av forskare

% nära Postdok

Ämne Total total Total Anställda ej till Antal Antal & aktiv lektor professor

disp. forskare

Straffrätt 7 4,8 4 4 1 0 2 1 0

( ): Lektor/Professor nära till pension

*1 adj/gästprofessor

**: ej anställd hos oss

Bilaga 4

Fast anställda lärares placering på obligatorisk kurs. Lärare kan fullgöra undervisning på flera obligatoriska kurser.

Terminskurs 1: Grundläggande juridisk metod, statsrätt och konstitutionell EU-rätt

Professor Anna Jonsson Cornell, Konstitutionell rätt

Professor Anna-Sara Lind, Offentlig rätt

Professor Carl Fredrik Bergström, Europarätt

Professor Iain Cameron, Folkrätt

Universitetslektor Caroline Taube, Konstitutionell rätt

Universitetslektor Mikael Ruotsi, Konstitutionell rätt

Universitetslektor Moa Kindström Dahlin, Offentlig rätt

Universitetslektor Olof Wilske, Konstitutionell rätt

Universitetslektor Patrik Bremdal, Offentlig rätt

Universitetslektor Victoria Enkvist, Offentlig rätt

Universitetslektor, b, de Vries Ekaterina, Offentlig rätt (2024-05-30)

Terminskurs 2: Civilrätt

Professor Bert Lehrberg, Civilrätt

Professor Erika P. Björkdahl, Civilrätt

Professor Håkan Andersson, Civilrätt

Professor Joel Samuelsson, Civilrätt

Professor Laila Zackariasson, Civilrätt

Professor Torbjörn Ingvarsson, Civilrätt

Universitetslektor Marianne Aagaard, Civilrätt

Universitetslektor Mikael Hansson, Civilrätt, särskilt arbetsrätt

Universitetslektor Sandra Friberg, Civilrätt

Universitetslektor, b, Johansson Caroline, Civilrätt, särskilt arbetsrätt (2023-06-30)

Terminskurs 3: Civilrätt

Professor Anna Singer, Civilrätt

Professor Bengt Domeij, Civilrätt

Universitetslektor Annika Rejmer, Civilrätt

Universitetslektor Elizabeth S Perry, Civilrätt Universitetslektor Jameson Garland, Civilrätt,

Universitetslektor Jonatan Schytzer, Civilrätt Universitetslektor Marigó Oulis, Civilrätt

Universitetslektor Peter Strömgren, Civilrätt

Universitetslektor Vladimir Bastidas, Civilrätt

Universitetsadjunkt Stefan Zetterström, Civilrätt

Terminskurs 4: Straffrätt och processrätt

Professor Eric Bylander, Processrätt Professor Magnus Ulväng, Straffrätt Professor Torbjörn Andersson, Processrätt

Universitetslektor Elisabeth Lehrberg, Processrätt

Universitetslektor Eva Storskrubb, Processrätt

Universitetslektor Gustaf Almkvist, Straffrätt

Universitetslektor Henrik Bellander, Processrätt

Universitetslektor Hugo Fridén, Processrätt

Universitetslektor Malou Andersson, Straffrätt

Terminskurs 5: Associationsrätt och skatterätt

Professor Daniel Stattin, Civilrätt

Professor Katia Cejie, Finansrätt

Professor Mattias Dahlberg, Finansrätt

Universitetslektor Jan Bjuvberg, Finansrätt

Universitetslektor Martin Berglund, Finansrätt

Universitetslektor Rebecca Söderström, Civilrätt, särskilt kapitalmarknadsrätt

Universitetslektor Mikael Ek, Finansrätt

Terminskurs 6: Förvaltningsrätt och internationell rätt

Professor David Langlet, Miljörätt

Professor Inger Österdahl, Folkrätt

Professor Lotta Lerwall, Förvaltningsrätt

Professor Olle Lundin, Förvaltningsrätt

Professor Rebecca Stern, Folkrätt

Professor Steffen Hindelang, Folkrätt, internationell investerings- och handelsrätt

Universitetslektor Annika Nilsson, Förvaltningsrätt

Universitetslektor Ingrid Helmius, Offentlig rätt

Universitetslektor Isa Cegrell Karlander, Förvaltningsrätt/förvaltningsprocessrätt

Universitetslektor Laima Vaige, Internationell privat- och processrätt

Universitetslektor Maria Bergström, Europarätt

Universitetslektor Maria Forsberg, Miljörätt

Universitetslektor Marie Linton, Internationell privaträtt

Universitetslektor Martin Dawidowicz, Folkrätt

Universitetslektor Mosa Sayed, Internationell privaträtt

Universitetslektor Olle Mårsäter, Folkrätt

Universitetslektor Santa Slokenberga, Förvaltningsrätt

Universitetslektor, b, Fridström Montoya Therése, Civilrätt, 2024-03-31

Rättshistoria och allmän rättslära

Professor Minna Gräns, Allmän rättslära

Universitetslektor Bruno Debaenst, Rättshistoria

Universitetslektor Marianne Dahlén, Rättshistoria

Universitetslektor Thérèse Björkholm, Allmän rättslära

Övriga

Universitetslektor Åsa Elmerot, Rättsvetenskap (översiktskurser mm)

Universitetslektor Marc Landeman, Lantmäteriprogrammet

Öppna utlysningar:

Universitetslektor i civilrätt, Terminskurs 2

Universitetslektor i straffrätt, Terminskurs 4

Universitetslektor i miljörätt, Nompel, Terminskurs 6, Lantmäteriprogrammet

Bilaga 5 Teknisk och administrativ personal

Utbildningskansliet

En chef

En receptionist

Sju kursadministratörer

En kurssamordnare

Fem studievägledare

En administratör

Forskningsadministration och kommunikation

En utbildnings- och forskningshandläggare

Två forskningsadministratörer

En kommunikatör

Ekonomi och HR

En ekonomicontroller

En ekonom

En ekonomi- och personaladministratör (kommande anställning)

En HR-administratör

En personaladministratör

Amanuenser

Sju terminskursamanuenser

Sex programamanuenser

Fyra fördjupningskursamanuenser

Bilaga 6

Personalstatistik från GLIS augusti 2023

1. Pensionsavgångar

1. Åldersgrupp

1. Befattning på de som är 60 år och däröver

Bilaga 7

Prognos för statsanslag 2025-2026

Prognosen avser tilldelade statsanslag till Juridiska fakulteten från områdesnämnden fördelat på utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA) och forskning och utbildning på forskarnivå (FUF). Anslagen har skrivits upp med den pris- och löneomräkning (PLO), som enligt anvisningarna i konsistoriets VP ska tillämpas: 3,76 % för år 2025 och 1,83 % för år 2026.

Juridiska fakultetens tilldelade takbelopp inom UGA minskar mellan år 2024 och 2025. Det förklaras av att 2024 är sista året för den särskilda satsningen Livslång lärande och att fakulteten år 2024 får tillfälligt takbelopp från medfarm.

*Beloppen inkluderar tillfälliga satsningar

Relationen mellan anslag till utbildning och anslag till forskning förändras temporärt år 2024 då tillfälliga medel ökar andelen utbildningsmedel. Därefter minskar skillnaden något men problematiken med låg andel anslag till forskning kvarstår.