Verksamhetsplan 2025 - Juridiska fakulteten

1 Inledning

Juridiska fakulteten i Uppsala är Nordens äldsta juridiska fakultet och har funnits sedan universitetet grundades år 1477. Här finns en utbyggd och väl ansedd grundutbildning och forskarutbildning. Vid fakulteten finns Juridiska institutionen, där omkring 200 personer har sin anställning. Verksamheten bedrivs i Uppsala och i Visby (Campus Gotland).

Vid Juridiska fakulteten i Uppsala bedrivs forskning och utbildning med hög nationell och internationell kvalitet. Juristutbildningen är det mest sökta utbildningsprogrammet vid Uppsala universitet. Verksamheten vid fakulteten styrs av ett uttalat kvalitetstänkande med väl utvecklade kvalitetssäkringssystem inom grundutbildning och forskarutbildning. Utveckling av grundutbildningen pågår kontinuerligt och omfattar fortsatt kvalitetsarbete och förstärkning av progressionen under utbildningstiden samt ytterligare utveckling av studenternas färdigheter i muntlig och skriftlig framställning, metodmedvetenhet och kritiskt tänkande. Grundutbildningens anknytning till pågående samhällsförändringar visar sig i att juridikens europeisering och internationalisering beaktats i kursplaner och kursuppläggning.

Den forskning som bedrivs vid fakulteten håller hög klass och täcker merparten av rättsvetenskapens olika områden. Forskningen kännetecknas av hög teoretisk förankring och av dialog med det omgivande samhället. I det offentliga samtalet bidrar fakultetens lärare och forskare med välgrundade bedömningar och uppfattningar baserade på aktuell forskning som är fri från bindningar till någon viss part.

All verksamhet vid Juridiska fakulteten kännetecknas av grundläggande demokratiska värderingar som likabehandling, jämställdhet och akademisk frihet. Främjande av en långsiktigt hållbar utveckling är ett uttalat och viktigt mål.

Forskningen vid den Juridiska fakulteten läggs till grund för en utbildning av högsta kvalitet på alla nivåer som spänner över hela det rättsliga området. Juridiska fakulteten bidrar till universitetets och samhällets utveckling genom intern och extern samverkan. Fakultetens vision är att genom kontinuerligt kvalitetsarbete och förnyelse bibehålla och stärka sin ledande ställning inom juridisk forskning och utbildning.

2 Planeringsförutsättningar

Juridiska fakultetens verksamhetsplan bygger på förutsättningar beslutade i Verksamhetsplan för Uppsala universitet 2025 och Verksamhetsplan för Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2025. Därtill bygger planen på juridiska fakultetens egna styrdokument Mål och strategier för Juridiska fakulteten åren 2021–2024 (JURFAK 2020/58) och Arbetsordning för Juridiska fakulteten (JURFAK 2020/6).

För att stärka den långsiktiga strategiska planeringen har Uppsala universitet från och med 2018 ett treårigt perspektiv i verksamhetsplanen. Beslut om resursfördelning omfattar dock enbart det närmast följande året 2025 eftersom regeringens resurstilldelningsbeslut är ettåriga. Planeringsförutsättningarna baseras på det som hittills är känt och ska betraktas som en inriktning.

De ekonomiska planeringsförutsättningarna redovisas under avsnitten om utbildning, forskning och ekonomi.

3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

3.1 Uppdrag och ekonomiska ramar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Områdesnämnden uppdrar åt Juridiska fakultetsnämnden (FN) att intjäna 125,2 mnkr i takbelopp. Detta sker genom att inom program och fristående kurser redovisa så många helårsstudenter och helårsprestationer att angivet takbelopp kan intjänas. För 1 helårsstudent (registrering och prestation) avräknas 61 643 kronor. För att uppfylla uppdraget behövs uppskattningsvis omkring 2 119 helårsstudenter, men antalet beror på genomströmningen vid, och relationen mellan, program och fristående kurser. Genomströmningen på fakulteten uppgår i snitt till omkring 89,7 % (år 2023).

3.2 Juridiska fakultetens utbildningar

Vid juridiska fakulteten ges juristprogrammet och lantmäteriprogrammet samt fristående kurser såsom juridiskt grundår och nätbaserad juridisk översiktskurs. Under 2025 kommer två magisterprogram och ett masterprogram att ges. Institutionen medverkar i socionomutbildningen och MR-programmet samt ansvarar för delar av rektorsprogrammet. Under 2025 kommer juridiskt grundår 60 hp att avvecklas i Uppsala och i Visby och ersättas med en juridisk grundtermin, 30 hp men med oförändrat antal studenter. Utöver dessa utbildningar som juridiska fakulteten ansvarar för deltar juridiska fakultetens personal i kurser vid universitetets samtliga vetenskapsområden.

3.3 Kvalitetssäkrande och kvalitetshöjande arbete

Enligt Mål och strategier för Juridiska fakulteten (JURFAK 2020/58) ska fakultetens utbildning hålla högsta nationella, nordiska och europeiska kvalitet. Denna målsättning realiseras bland annat genom ett ständigt pågående och målmedvetet kvalitetsarbete, vilket tar sin utgångspunkt dels i att fakulteten har en medveten pedagogisk grundsyn, dels i att lärarkåren har en hög kompetensnivå. Under 2025 fortsätter arbetet med att utveckla juristprogrammet utifrån den genomförda kvalitetsgranskningen 2022 och det pågående arbetet i översynsgruppen för juristprogrammet. Slutrapport avlämnas till fakultetsnämnden i oktober 2025.

Utbildningen vid Juridiska fakulteten bygger på en problemorienterad undervisningsmodell med hög grad av studentaktivitet (Uppsalamodellen). Denna inlärningsmodell uppskattas såväl av studenterna som av lärarna och presumtiva arbetsgivare. Modellen är mycket effektiv när det gäller att bibringa studenterna juridiska kunskaper och sådana för en jurist och andra yrkesgrupper, som fakulteten utbildar, viktiga färdigheter som problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande samt förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift.

En självklar målsättning för Juridiska fakulteten är att all utbildning som bedrivs i verksamheten ska vara starkt forskningsanknuten. För att nå detta mål bör aktiva forskare vara ständigt involverade i utbildningen, både som lärare i seminarierummet och vid utveckling av undervisningsmaterial och pedagogik. Lärarkåren vid Juridiska fakulteten består till mycket stor andel av disputerade och fast anställda lärare som även aktivt ägnar sig åt forskning. I samband med undervisning och vid kursutveckling arbetar lärarna i lärarlag.

Ett ökat utbud av fristående kurser bidrar till universitetets målsättning att stödja det livslånga lärandet och möjliggör tillvaratagande av den spetskompetens som finns hos fakultetens lärare. Å andra sidan finns en viss risk för att ett ökat antal fristående kurser ”tar” lärarresurser från fakultetens andra utbildningar och kanske främst juristprogrammet. Ett ökat antal fristående kurser kräver också mer administrativa resurser. Sedan 2023 finns ett nytt magisterprogram i juridik för socionomer som ges på halvfart. Detta program passar bra in i universitetets satsning på det livslånga lärandet.

Arbetet med ett kvalitetssäkrande och kvalitetshöjande arbete pågår kontinuerligt. Inom ramen för samarbetet inom den nationella juristutbildningsgruppen (NJUG) med diskussioner om examensarbetskursen, AI:s inverkan på utbildningen m.m. Goda erfarenheter och slutsatser från detta arbete implementeras på lämpligt sätt i juristprogrammet och fakultetens övriga utbildningar.

Vid fakulteten genomförs kontinuerligt olika aktiviteter vad gäller medarbetarnas vidareutveckling i pedagogik. I samarbete med enheten för universitetspedagogik tillhandahålls arbetsplatsförlagd kompetensutveckling (AKU) med olika lärargrupper.

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för fakultetens personal och studenterna. För att säkra en god kvalitet på utbildningen är det viktigt att den goda kontakten mellan studenter och fakulteten upprätthålls och utvecklas. En lyhördhet för studentönskemål ska finnas i organisationen. Juridiska föreningen, som är studentkår vid Juridiska fakulteten, är representerad när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Om beslut fattas, eller beredning ska genomföras, av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.

Under 2025 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier rörande utbildning uppfylls vad gäller:

Delmål 1 Förstklassiga utbildningar

• Färdigställa slutrapport inom ramen för översynen av juristprogrammet, UtU.
• Färdigställa slutrapport rörande utvärderingen av lantmätar-programmet, UtU.
• Erbjuda AKU-kurs för lärare under 2025. UtU.
• Uppföljning av utbildningsutvärderingar enligt fastställd plan. UtU
• Implementera ändringar av examensarbeteskursen. UtU och kursföreståndare.

Delmål 2 Utbildningar präglade av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och etiska principer.

• Förbättra de inslag i utbildningarna som syftar till att utveckla studenternas förmågor att kommunicera som jurister och andra yrkesverksamma. UtU
• Tillse att nödvändiga etiska förhållningssätt beaktas. UtU

Delmål 3 En utbildning i takt med sin tid

• Bevaka teknikutvecklingens inverkan på förutsättningarna för utbildningarnas genomförande. UtU.
• Tillsätta en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för att säkra och utveckla lärarnas kompetens i AI-frågor. UtU.
• Utveckla kommunikationen rörande utbildningen. UtU, kommunikatör.

3.4 Studiemiljö

Det är av stor vikt för bra utbildningar att studenternas studiemiljö ger dem de bästa förutsättningarna för att bedriva studierna framgångsrikt. Både den fysiska och den psykosociala studiemiljön är viktig. En bra studiemiljö för studenterna förutsätter en god arbetsmiljö för lärarna och vice versa

Under 2020 genomförde en av fakultetsnämndens utbildningsutskott (UtU) tillsatt arbetsgrupp en undersökning om studenternas psykiska välmående på juristprogrammet. Gruppen har redan genomfört/låtit genomföra en del åtgärder för att förbättra studenternas psykiska välmående. Den har även föreslagit ytterligare åtgärder.

Ett problem som har uppmärksammats av Juridiska föreningen är bristen på studieplatser och rum där studenter kan förbereda sig inför seminarieundervisningen. Bristen på studieplatser är ett allmänt problem inom universitetet. De höga lokalkostnaderna för studentytor gör det svårt för enskilda institutioner att kunna erbjuda tillräckligt med platser och grupprum till studenter. Prefekturen bevakar frågan om studieplatser fortlöpande. Genom intendenturen vid Gamla torget arbetar institutionen även för att kostnadsfrågan ska uppmärksammas och hanteras av universitetsledningen.

Under 2025 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier rörande utbildning uppfylls vad gäller:

Delmål 4 Välkomnande utbildningar

• Se över formerna för breddad rekrytering i utbildningarna. UtU och arbetsgruppen för lika villkor (ALV).
• Bevaka frågor om studentytor, särskilt påverkan av en eventuell flytt av två institutioner till Gamla torget. Prefekt.

3.5 Internationalisering

Den önskvärda studentrörligheten mellan Sverige och andra länder uppfylls väl. Juridiska institutionen tar emot drygt 100 utländska studenter per år och ungefär lika många av studenterna på juristprogrammet studerar utomlands minst en termin genom institutionens utbytesavtal. Utöver det tillkommer utresande och inresande studenter som åker via universitetets centrala avtal, samt internationella studenter som läser våra magisterprogram.

Fakulteten har idag ett av de största utbytesprogrammen för studenter inom Uppsala universitet. Våra studenter på juristprogrammet kan välja att förlägga en del av sina studier utomlands och vi tar emot ett stort antal utländska studenter. Vi har också lärarutbytesprogram med utländska universitet, bland annat med den juridiska fakulteten vid University of Minnesota.

För verksamhetsåret 2025 är en prioriterad åtgärd för internationalisering följande:

• Utforma strategi för att öka inslaget av internationella moment på svenskspråkiga kurser. UtU.

3.6 Samverkan

Juridiska fakultetens lärare och forskare samverkar med det omgivande samhället på en rad olika sätt. Fakultetens lärare och forskare anlitas ofta som experter i statliga utredningar, vid fortbildning av verksamma jurister samt deltar i uppdragsutbildning i förhållande till samhället i övrigt. Sistnämnda verksamhet utvecklas vidare, i samarbete med universitetets avdelning för uppdragsutbildning. Juridiska fakulteten har också en Alumnistiftelse knuten till sig som bland annat varje år anordnar en Alumnidag med praktiskt verksamma jurister och lärare från juridiska institutionen samt bedriver ett mentorsprogram.

Inom ramen för fakultetens egna utbildningar deltar ofta praktiskt verksamma jurister i undervisningen vid enstaka moment och kopplar därigenom samman teori och praktik. Ett annat exempel på samverkan är att många juriststudenter deltar i internationella juristtävlingar, med fakultetens lärare som lagledare och/eller coacher. Fortlöpande undersöks förutsättningarna för mer strukturerade former för externt finansiellt stöd för tävlingsdeltagande utanför utbildningen. Därtill har många studenter praktik inom ramen för sina examensarbeten eller fördjupningskurser. Projektet Människorättsklinik har uppmärksammats av rektor och ingår i projektet ”18 av tusen möjligheter”. Kliniken har fått stöd från Vinnova och ingår nu i fördjupningskursen Konstitutionell rätt 30 HP. Institutet för utbildningsrätt anordnar löpande konferenser och seminarier för personer verksamma inom utbildningsområdet.

Samverkan med det omgivande samhället är en viktig kanal för fakulteten att tillse /säkra att den pågående verksamheten är fortsatt relevant. Vid reformer av juristprogrammet ska en dialog med det omgivande samhället upprätthållas, där representativa kategorier av yrkesverksamma jurister inbjuds att delta.

Under 2025 kommer följande åtgärder att vidtas för att bidra till att Juridiska fakultetens mål och strategier uppfylls vad gäller:

Delmål 5 En utbildning i samverkan med det omgivande samhället

• Utveckla samverkan med Alumnistiftelsen. Dekan och prefekt.
• Inventera samverkansmöjligheter med samhällsaktörer.

3.7 Riskbedömning

Juridiska fakulteten har väl utarbetade rutiner för att hantera frågor som uppstår i samband med utbildningen på grund- och avancerad nivå, men det finns ändå omständigheter som kan medföra risker av olika slag för de utbildningar som bedrivs vid fakulteten. Dessa risker beskrivs i det följande och bevakas fortlöpande av utbildningsutskottet och prefekten.

En risk är att lärartillgången är otillräcklig och lärarlagen inte alltid kan bemannas kontinuerligt med en fast lärarstab, exempelvis vid plötsliga byten av arbetsort. I många fall drar processer för anställning av nya lärare ut på tiden, vilket innebär att fakulteten kan få svårt att möta uppkommande behov av fast anställda lärare. Den risk som detta medför kan dock normalt hanteras genom tidsbegränsade anställningar (adjunkter) och undervisning utförd av doktorander. En stor andel undervisning som utförs av icke disputerad personal kan dock göra det svårare att upprätthålla den höga kvalitet som eftersträvas i institutionens olika utbildningar. På längre sikt förebyggs dessa risker genom en långsiktig bemanningsplan och kursföreståndarnas aktiva deltagande i lärarlagen. Den långsiktiga bemanningsplanen är av största vikt, och en avsaknad av en sådan en mycket stor risk. En viktig resurs i detta sammanhang är doktorandernas undervisning. Större förändringar i antalet doktorander som blir antagna påverkar undervisningen på såväl kort som lång sikt.

De valbara fördjupningskurserna på juristprogrammets avancerade nivå är ett av studenterna mycket uppskattat inslag. Det behövs ett tillräckligt stort antal sådana och de behöver sammantaget spegla den bredd juridiska fakulteten i Uppsala har. Om sådana kurser ställs in, exempelvis för att kursföreståndaren erhåller externa forskningsmedel eller slutar sin anställning, kan det emellanåt vara svårt att erbjuda de studenter som har sökt kursen plats på andra fördjupningskurser. Ett sätt att förebygga risken är att ha ett visst antal ”för många” studieplatser på fördjupningskurserna sammantaget, ett annat att prefekten efter samråd med den lärare som erhållit externa forskningsmedel ser till att fördjupningskursen ändå genomförs.

Juristutbildningens och fakultetens andra utbildningars starka forskningsanknytning riskerar att äventyras om fakultetens lärare inte kan ges tillräckligt stort utrymme för forskning inom ramen för sina anställningar och om forskande lärare inte har möjlighet att undervisa och bidra till utveckling av undervisningen i lämplig omfattning. Balansen mellan fakultetens grundutbildningsanslag och forskningsanslag bör även fortsättningsvis bevakas, i syfte att fakulteten också på lång sikt ska kunna erbjuda en forskningsanknuten undervisning.

För närvarande är antalet inresande och utresande studenter ungefär i balans vid fakulteten, men denna fråga måste fortlöpande bevakas. Om antalet hitresande studenter är större än antalet utresande uppstår risk för att de kostnader som uppstår för hitresande överstiger de besparingar som uppkommer när juristprogrammets studenter studerar utomlands. Denna risk ska hanteras genom fortsatt arbete med att bibehålla jämvikt i fakultetens internationella studentutbyte.

För att antas på juristprogrammet i Uppsala krävs mycket höga betyg eftersom söktrycket är högt. Detta kan försvåra en breddad rekrytering. I någon mån kompenseras den på detta sätt uppkomna risken för mindre bred rekrytering genom att det sedan hösten 2015 finns en möjlighet för studenter som genomgår juridisk grundutbildning vid Campus Gotland att antas på juristutbildningen. Därtill antas studenter i kvotgruppen för högskoleprov. Fakulteten strävar efter att hitta nya mekanismer för att främja breddad rekrytering till juristprogrammet.

De positiva erfarenheterna av distansundervisning som gjordes under pandemin har tagits tillvara i den ordinarie verksamheten samtidigt som fördelarna med fysisk undervisning har tydliggjorts, liksom att fördelarna med fysisk undervisning används. Det är viktigt att hitta en lämplig blandning av undervisningsformer i utbildningarna och tillvarata det bästa från respektive sätt att bedriva undervisning.

Fakultetsnämnden uppdrar åt utbildningsutskottet och prefekten att årligen till fakultetsnämnden rapportera eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av de ovan anförda riskerna.

• Etablera rutiner för en mer långsiktig och effektiv planering av lärarbemanningen i undervisningsverksamheten. Prefekt.

4 Forskning och forskarutbildning

4.1 Uppdrag och ekonomiska ramar för forskning och utbildning på forskarnivå

Områdesnämnden uppdrar åt juridiska fakultetsnämnden att ansvara för planering och uppföljning av forskning på forskarnivå inom det juridiska området samt för fördelning av resurser. För detta tilldelas Juridiska fakulteten 52,5 mnkr i basbelopp (2024:52,1 mnkr).

Nämnden uppdras också att sträva efter att öka bidrag från externa forskningsfinansiärer, att öka antalet publiceringar och citeringar i erkända vetenskapliga tidskrifter, samt att tillse att all forskning inom fakulteten återfinns i DiVA (Publiceringsdatabas och Digitalt Arkiv för Uppsala universitet).

4.2 Forskningens inriktning

Forskningen vid Juridiska fakulteten är ledande, i Sverige, Norden och i Europa, inom en bred representation av rättsvetenskapliga discipliner. Forskningen präglas av internationalisering och europeisering. Den vidareutvecklar rättsvetenskapen och dess metoder, i takt med förändringar i det omgivande samhället. Forskningen är innovativ och produktiv, med en öppen och levande dialog samt en hög grad av medvetenhet om olika vetenskapliga metoder och teoretiska tillvägagångssätt. Forskningen vid Juridiska fakulteten bedrivs med en stark förankring i, och påverkan på̊, samhället, samt med en god förmåga att förklara och möta samhällsutmaningar. Samarbete mellan olika rättsvetenskapliga discipliner och med andra vetenskapliga discipliner, både lokalt, nationellt och internationellt främjas, likaså samverkan med det omgivande samhället. Flera forskare vid Juridiska fakulteten ingår i både internationella och nationella tvär- och mångvetenskapliga samarbeten.

Kvaliteten i forskningen och forskarutbildningen säkerställs genom ett kontinuerligt kvalitetsarbete, vars kärna utgörs av ett levande akademiskt samtal, ett forskningsetiskt förhållningssätt, kollegialt beslutsfattande och granskning i form av peer-review, internationella publikationer, samt en fortsatt hög nivå̊ av externa forskningsmedel beviljade i konkurrens. Den yttersta garanten för högkvalitativa forskningsresultat är akademisk frihet, vilket innebär en frihet för den enskilda forskaren att fritt välja forskningsfrågor och metoder, grundat på ett vetenskapligt och forskningsetiskt förhållningssätt.

Under 2024 har en utvärdering av forskning genomförts vid vårt universitet (KoF24). Genom den rapport med självvärdering som Juridiska fakulteten arbetat med – den så kallade KoF-rapporten – har en kvalitativ och brett förankrad grund lagts för de mål och strategier som forskningen ska utgå ifrån under perioden 2026–2029. Detta påverkar även innehållet i vår verksamhetsplan 2025. Den syftar till att slutföra äldre åtaganden och förbereda oss för nya. Under 2025 fortsätter arbetet med att se över förutsättningarna för att fakultetens forskare ska kunna planera sin undervisningstid på det sätt som ger dem mest sammanhållen forskningstid.

Delmål 2 En utvecklad mång- och tvärvetenskaplig forskning:

• I KoF-rapporten konstateras att vi har bra förutsättningar för tvär- och mångvetenskaplig forskning. Under 2025 ska arbetet fokusera på att öka den interna synligheten av all vår forskning (inklusive samarbete och samverkan) och förbättra förutsättningarna för matchning mellan våra forskare och andra forskare inom universitetet. FoU, kommunikatör.
• Fortsätta arbetet med att uppmuntra och stärka det interdisciplinära samarbetet inom fakulteten. FoU.

4.3 Finansiering av forskning

Lärare vid Juridiska fakulteten har forskning i sin anställning. Fakultetsanslag för forskning är nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten i forskningen samt en utbildning som bygger på vetenskaplig grund. Att söka externa forskningsmedel ingår i anställningen. Juridiska institutionen har under flera år arbetat med att stärka stödet för lärare att ansöka om externa medel. Trots detta visar basdata som presenteras i KoF-rapporten att våra årliga intäkter från extern forskningsfinansiering varit i stort sett oförändrade under perioden 2018–2022. En ökning är dock synlig för 2023. Samtidigt som detta är glädjande är det för tidigt att säga om det är ett bestående resultat av vårt arbete. Den tydliga slutsats vi kan dra idag är att vår fakultet fortfarande behöver fler framgångsrika ansökningar om extern forskningsfinansiering. Det finns mycket som vi fortfarande behöver lära oss och bli bättre på. Följande åtgärder är prioriterade under 2025.

Delmål 4 En stark forskningsfinansiering:

• Fortsätta verka för ett högre fakultetsanslag. Dekan.
• Utveckla en strategi för extern forskningsfinansiering. FoU, prefekt.
• Identifiera underutnyttjade finansieringsmöjligheter för att möjliggöra ett mer strategiskt/differentierat sökande. FoU.
• Upprätta en stödgrupp med några av våra forskare som har god erfarenhet av att utforma och bedöma forskningsprojekt. FoU.
• Utveckla vår samverkan med de centrala enheter på vårt universitet som arbetar med projektrådgivning och internationell forskningsfinansiering. FoU.
• Stimulera publicering av forskningsresultat som ett nödvändigt steg mot extern finansiering, FoU, prefekt.
• Säkerställa resurser för att på både kort och lång sikt leda och utveckla Institutet för utbildningsrätt (IfU:s) verksamhet och därigenom säkerställa IfU:s möjligheter att bidra till nya forskningssatsningar. Dekanus, prefekt.

4.4 Kvalitetshöjande åtgärder och internationalisering

• Finna effektiva sätt att främja internationellt utbyte och mobilitet (ex gästprofessurer, post-docs eller andra tidsbegränsade anställningar). FoU.
• Tillvarata och utveckla årliga forskningsrapporter, för att återkoppla till individuella forskare. FoU, prefekt.

4.5 Forskarutbildningen

Delmål 2 En excellent forskarutbildning

• Tillse att samtliga forskarutbildningsämnen regelbundet organiserar högre seminarier. Dekan, FoU.
• Uppmuntra och utveckla nationella och internationella samarbeten mellan doktorander. FoU, doktorandrådet.
• Uppmuntra och utveckla nationella och internationella samarbeten för doktorandutbildning. FoU, doktorandrådet.

Delmål 3 En forskarutbildning i samverkan

• Fortsätta utreda möjligheten till extern samfinansiering av doktorandtjänster. FoU, prefekt.

4.6 Tillgängliggörande av fakultetens forskning

Juridiska institutionens medarbetare bedriver en omfattande verksamhet såväl inom som utanför universitetet. Den forskning som bedrivs vid Juridiska fakulteten har hög samhällsrelevans och stor potential att bidra till konstruktiva lösningar på nuvarande och framtida samhällsproblem, samt ger förutsättningar för en ökad förståelse för historiska skeenden och företeelser. Fakultetens lärare förekommer ofta i media för att kommentera aktuella händelser. Det ingår i arbetsuppgifterna att göra forskningsresultat tillgängliga för det bredare samhället, inklusive journalister, beslutsfattare, civila samhället, domstolar och andra rättsvårdande aktörer. Varje år besvarar fakultetens lärare och forskare ett stort antal remisser samt deltar de ofta som experter i statliga utredningar, varvid fakultetens kompetens kommer samhället till del. Denna verksamhet ska understödjas även fortsättningsvis.

För att Delmål 3 En synlig och tillgänglig forskning ska kunna uppnås bör följande åtgärder vidtas under 2025:

• Öka den interna och externa synligheten av det arbete som bedrivs av våra forskare. FoU, kommunikatör.
• Tillse att våra forskningsämnen tar större ansvar för att information på universitets webbplats inklusive vårt digitala vetenskapliga arkiv DIVA presenteras och uppdateras. FoU, kommunikatör.
• Formulera en hållning från fakultetens sida i fråga om Open Access. FoU.

4.7 Samverkan

• Utreda möjligheten till samfinansiering av forskning tillsammans med externa aktörer (inte traditionella forskningsanslagsgivare). Prefekt och studierektor.
• Öka medvetenheten om och synligheten av det arbete som våra forskare bedriver i samverkan med omgivande samhälle och forskningspraktik. FoU, kommunikatör.

4.8 Riskbedömning

Den stora och i allt övergripande risken när det gäller forskning vid fakulteten hänger samman med bristen på såväl basanslag för forskning som extern finansiering av forskning. Underfinansieringen påverkar inte bara våra forskares arbetsmiljö utan också möjligheten att anta doktorander, något som är av yttersta vikt för återväxten. Åtgärder för att komma till rätta med underfinansieringen av forskningen har beskrivits ovan i detta kapitel. En annan potentiell risk är att den forskning som bedrivs inte får den uppmärksamhet den förtjänar i forskarsamhället, något som i sin tur kan påverka möjligheterna att erhålla extern finansiering. Också denna risk har adresserats i detta kapitel.

5 Personal och kompetensförsörjning

5.1 Inledning

I Mål och strategier för Juridiska fakulteten 2021–2024 framgår fakultetens mål att utbildningen på grund och avancerad nivå, forskarutbildningen och forskningen ska hålla högsta nationella och internationella standard. Den viktigaste faktorn för att förverkliga dessa ambitiösa målsättningar är fakultetens personal. Härigenom sätts fakultetens strategier för att behålla och rek­rytera personal i fokus.

Detta avsnitts plan för kompetensförsörjning ska läsas tillsammans med föregående kapitel 3 och 4, vilka i mer detalj redogör för fakultetens undervisning respektive forskning. Därtill finns andra relevanta centrala styrdokument samt fakultetens riktlinjer för bl.a. rekrytering, vilka påverkar och kompletterar kompetensförsörjningsplanen. I det följande sägs därför inget om hur rekryteringsförfarandet ska gå till eller om målen för jämn könsfördelning m.m.

5.2 Utgångspunkter för en långsiktig kompetensförsörjning av lärare och forskare

På ett övergripande plan är fakultetens rekryteringsstrategi att ersätta personal som slutar, genom pensionsavgångar eller av andra skäl, i syfte dels att utbildningen på grund och avancerad nivå ska ha kompetenta lärare på alla nivåer i alla ämnen, dels att forskare och forskningshandledare ska finnas i samtliga forskarutbildningsämnen. Det finns dock ingen automatik i återbesättningen av tjänster inom undervisnings- respektive forskningsämnen utan fakultetsnämnden måste se till helheten, förändringsbehov, strategiska satsningar, de ekonomiska förutsättningarna m.m.

Utöver pensionsavgångar är det svårt att med precision förutse rekryteringsbehoven under den kommande treårsperioden. Juridiska institutionen kommer från och med 2025 ha omkring 80 tillsvidareanställda lärare/professorer samt omkring 20 gästlärare och forskare. I en så pass stor organisation måste en viss personalomsättning förutsättas. Såvitt gäller pensionsavgångar finns under perioden 2025–2027 flera möjliga pensionsavgångar inom kategorin lärare/professorer. Anställda har rätt att arbeta fram till 69 års ålder men kan välja att gå i pension från 63 års ålder. Inom kategorin lärare/professor kommer det under 2025–2027 finnas 7 personer som fyller 65 år eller mer (se bilaga 6).

För att bibehålla nuvarande bredd och specialistkompetens inom undervisning och forskning måste det även finnas utrymme för förändringsarbete och strategiska sats­ningar. Det bör också finnas utrymme för att stärka forskningsmiljöer som visar potential att utvecklas och attrahera externa forskningsmedel. Vidare måste det finnas ett visst rekryteringsutrymme för att klara av fakultetens utbildnings­sam­arbeten med andra fakulteter inom universitetet, som t.ex. Samhällsvetenskapliga-, Teologiska-, Utbildningsvetenskapliga- och Medicinska fakulteterna. Även uppdragsutbildning kräver lärarresurser, för närvarande särskilt inom offentlig rätt och mänskliga rättigheter.

Inför kommande period har lagen om anställningsskydd (1982:80) ändrats bland annat så att den tidigare regleringen av allmän visstidsanställning, nu särskild visstidsanställning, har kortats ner från två till ett år. Detta försvårar möjligheten till tidsbegränsade anställningar. Fakulteten kommer därför att minska antalet visstidsanställda till förmån för tillsvidareanställda lärare.

För att ge en bild av hur lärarsammansättningen ser ut idag och för att skapa transparens kring de fortlöpande rekryteringsbehoven under perioden redovisas två bilagor; den ena utifrån perspektivet lärare knutna till terminskurser (bilaga 4) och den andra forskare knutna till forskarutbildningsämnena (bilaga 3). Härigenom kan fakultetsnämnden bilda sig en uppfattning om hur förslag på rekryteringar förhåller sig till behoven inom utbildning och forskning samt till de personalmässiga konsekvenserna av nyorientering och strategiska satsningar inom utbildning och forskning.

5.3 Utmaningar för en långsiktig kompetensförsörjning av lärare och forskare

Den viktigaste förutsättningen för att kunna attrahera och behålla spetskompetens inom undervisning och forskning är att kunna erbjuda goda och konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Det finns för disputerade jurister en stark konkurrerande arbetsmarknad där lönenivån normalt ligger betydligt högre än inom akademin. Fakultetensnämnden bör bevaka att lönenivån i vart fall inte försämras i förhållande till andra statliga anställningar, som t.ex. domare. Även om lönenivån är viktig så finns andra minst lika viktiga skäl till att välja en akademisk karriär. Möjligheten att kunna forska är ett sådant skäl. För att skapa förutsättningar för forskningstid måste fakulteten fortsätta arbeta för en högre andel basanslag för forskning samt stödja forskares ansökningar om externfinansierad forskning.

5.4 Särskilt om doktorander och visstidsanställda forskare

Fakulteten har tidigare under flera år dragits med ett ackumulerat underskott i budgeten för forskning och forskarutbildning. De åtgärder som har genomförts har varit framgångsrika och budgeten visar nu ett överskott. För att skapa en god arbetsmiljö för doktorand­erna och inte minst sörja för återväxten i samtliga ämnen är det viktigt att antalet nyantagna doktorander per år kan öka.

Även antagning av doktorander med hel eller delvis extern finansiering är viktig. Arbetet för att främja sådan externfinansiering ska fortsätta.

5.5 Lärarorganisationen

Av bilaga 4 framgår hur många lärare Juridiska fakulteten hade anställda i oktober 2023 samt kända rekryteringar fördelat på de obligatoriska kurserna. Av bilaga 3 framgår antalet lärare och doktorander fördelat på forskar­utbildningsämnen.

5.6 En långsiktig kompetensförsörjning av administrativ och teknisk personal

Fakulteten har idag ett i huvudsak väldimensionerat och välfungerande administrativt stöd för undervisningsverksamheten. Det har funnits ett visst behov av att förstärka institutionens huvudadministration som under längre tid varit underbemannad. Under 2024 har tre medarbetare rekryterats och huvudadministrationen är numera fullt bemannad. Den personalkategori som har varierat mest i antal under åren är amanuenser. Även om lönenivån är förhållandevis låg är det viktigt att institutionen inte anställer fler än som behövs. Stödverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 6.

Av bilaga 5 framgår den administrativa personalens basorganisation.

Under 2025 prioriteras följande uppgifter:

• Att bygga upp en effektiv huvudadministration. Prefekt.

5.7 Arbetsmiljö

Juridiska fakulteten arbetar i enlighet med Organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, OSA (AFS 2015:4) vilken ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM (AFS 2001:1) för att alla anställda och studenter ska ha en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Prefekten ansvarar för en årlig uppföljning av arbetsmiljön och de åtgärder som har vidtagits i arbetsmiljöarbetet. Prefekten har i samarbete med Arbetsmiljökommittén, inklusive de två skyddsombuden, arbetat för att ta fram en reviderad Arbetsmiljöplan för det systematiska arbetsmiljö-arbetet vid Juridiska institutionen för perioden 2025-2027. Under 2024 genomfördes en undersökning av medarbetarnas syn på arbetsmiljön. En uppföljning av undersökningen görs under 2025. Under 2025 ska arbetet med arbetsmiljön fokusera på följande åtgärder.

• Utarbeta en handlingsplan för att åtgärda de risker som identifierats genom 2024 års undersökning av arbetsmiljön. Personalen hålls informerad genom bland annat frukostmöten. Prefekt i samråd med Arbetsmiljökommittén och ALV. Återrapportering till fakultetsnämnden.

• Fördela och dokumentera arbetsmiljöuppgifter/arbetsbeskrivningar och förbättrad information om arbetsmiljöansvar. Prefekt.

• Framställa en kommunikationspolicy för institutionen. Prefekt.

5.8 Lika villkor

Under år 2025 ska Arbetsgruppen för lika villkor (ALV) fortsätta arbetet med att kartlägga situation på juridiska fakulteten avseende jämställdhetsintegrering, lika villkor och breddad rekrytering. Kommande år ligger fokus på vilka aktiva åtgärder som bör vidtas för att förebygga risker och hinder för lika villkor. För information se medarbetaringången på universitetets webbplats.

Avseende de anställda vid institutionen (forskare, lärare, administrativ personal) kommer arbetet ske i samverkan med företagshälsan/Falck. Det innebär att likavillkorsarbetet delvis integreras i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En långsiktig och kontinuerlig samverkan mellan ALV och arbetsmiljökommittén har inletts.

Avseende studenterna har ett samarbete inletts mellan ALV och utbildningsutskottet där planen är att genomföra en enkätundersökning om hur studenterna upplever sin arbetsmiljö och förutsättningarna för lika villkor på utbildningen.

Vidare kommer utbildningen/kompetenshöjningen i likavillkorsfrågor i fakultetens nämnder och utskott att fortsätta.

Under 2025 är följande uppgifter prioriterade.

• Att tillsammans med företagshälsan analysera insamlade uppgifter från undersökningen 2024 samt att identifiera utvecklingsbehov och insatsområden. ALV i samråd med prefekten.
• Analysera könsfördelning bland befordrade professorer under de senaste åren. ALV.

5.9 Miljöarbete

Institutionen ska kontinuerligt se över åtgärder för att främja ekonomisk hållbarhet och för att minska klimatpåverkan. En fortlöpande dialog ska föras med intendenturen om användningen av institutionens lokaler för att effektivisera energianvändningen. Påverkan på miljön och ekologisk hållbarhet ska beaktas i arbetet med utbildningen, som t.ex. vid tillhandahållandet av kursmaterial. Prefekten, i samverkan med miljöombudet, ska göra en årlig uppföljning av miljöarbetet vid institutionen.

• Utarbeta en handlingsplan för miljöarbetet. Miljöombud, prefekt.
• Kommunicera institutionens miljöpolicy till medarbetarna. Prefekt, i samråd med miljöombudet.

6 Stödverksamheten

Stödfunktioner ska anpassas kontinuerligt för att svara mot verksamhetens behov. Det betyder anpassningar såväl beträffande nödvändiga kompetenser, som att dimensioneringen ska motsvara utbildningens och forskningens behov. För att ha en på så sätt välfungerande administration behöver stödfunktionerna kontinuerligt kvalitets-utvärderas, vilket kan resultera i nya rutiner för det administrativa stödet i samverkan med verksamheten i övrigt. Det betyder också att administrativa funktioner och resurser ska tydliggöras för forskare och lärare. Det är viktigt att alla medarbetare känner till vilka möjligheter som finns för tekniskt och administrativt stöd. Utvecklingen av stödfunktionerna ska vidare kontinuerligt sträva efter effektivisering och förenkling av administrativa system och arbetssätt. Slutligen ska stödfunktionerna verka för att verksamhetsnära och universitetsgemensamt stöd stärker varandra genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning.

I budgetpropositionen står att regeringen bedömer att det är viktigt att se över hur t.ex. detaljreglering och betungande återrapportering kan minskas för att på så vis ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på utbildning och forskning. Den administrativa överbyggnaden behöver minska för att ge plats åt universitetens kärnuppdrag. Med anledning av detta ska besparingen om 0,5 procent hanteras genom att minska gemensamma kostnader i universitetets stödfunktioner. Stödet bedrivs på tre nivåer och besparingen fördelas proportionellt efter storlek mellan nivåerna. Det innebär att Universitetsförvaltningens ram minskas med 11 mnkr och Universitetsbibliotekets ram med 2 mnkr. Resterande del av besparingen, 9 mnkr, ska hanteras av vetenskapsområdenas kanslier och av den administration som utförs på institutionsnivå. Institutionerna anmodas att ta detta i beaktande i sin verksamhetsplanering.

Åtgärder inom stödfunktioner under 2025.

• Förbättra informationen om, och undersöka möjligheterna till en utökad användning av plattformarna Studium och Inspera och hur de kan användas i verksamheten. UtU.
• Tillse att viktig information även kommuniceras på engelska och att det finns rutiner för detta. Prefekt.

7 Ekonomi

7.1 Uppdrag till Juridiska fakultetsnämnden

Områdesnämndens uppdrag till Juridiska fakultetsnämnden

Uppdraget i takbelopp för grundutbildning och utbildning på avancerad nivå uppgår till 125 154 tkr. För detta anvisas fakulteten 120 007 tkr i tilldelat anslag. Områdesnämndens tilldelade basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 52 545 tkr.

Fakulteten anmodas av området att finansiera kostnader för universitetets gemensamma ändamål, det vill säga för universitetsförvaltning, biblioteket, intendenturen på Campus Gotland samt områdes- och fakultetsgemensamma verksamhet.

Kostnaderna för gemensamma ändamål finansieras med de indirekta kostnaderna som påförs projekten i form av procentuellt pålägg (overhead). Fakulteten tillämpar för närvarande följande påläggssatser: 47 % för forskning och forskarutbildning, 82 % för utbildning på grund och avancerad nivå och 90 % för uppdragsutbildning. Översyn av procentsatserna görs årligen, i samband med budgetarbetet.

Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden redovisas i detalj i bilaga 1.

Andra uppdrag till fakultetsnämnden och Juridiska institutionen

Juridiska institutionen har uppdrag från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (”EDU”) att ansvara för del av Rektorsutbildningen. Överenskommelsen mellan Skolverket och EDU förlängdes under 2021 till att gälla perioden 2021-07-01 – 2027-06-30. Juridiska institutionen ansvarar för 7,5 hp av kursen Skoljuridik och myndighetsutövning. Ersättningen, som regleras i efterhand, baseras på antal registrerade deltagare och uppgick 2023 till 1 435tkr.

Tillsammans med Teologiska institutionen och Avdelningen för uppdragsutbildning genomför Juridiska institutionen regeringsuppdraget för mänskliga rättigheter, vilket är en kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för personer anställda i offentlig förvaltning. Ersättningen för uppdragsutbildningen grundar sig på kostnader och är i normala fall högst 2 100 tkr.

Juridiska institutionen genomför även regeringsuppdraget Barnens rättigheter. Uppdraget består av att utarbeta och genomföra utbildningsinsatser om barnets rättigheter för berörd personal i statliga myndigheter, regioner och kommuner. Ersättningen för uppdragsutbildningen grundar sig på havda kostnader upp till högst 2 000 tkr.

Kurser i juridik inom Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete 3 137 tkr år 2024.

Juridiska fakulteten medverkar även i utbildning vid övriga två vetenskapsområden, för vilka ersättning erhålls.

Medfarm, olika kurser i medicinsk rätt 260 tkr år 2024.

Teknat, Immaterialrätt och miljörätt 670 tkr år 2024.

SLU, Miljörätt 366 tkr år 2024.

7.2 Juridiska fakultetens samfinansiering

Fakulteten samfinansierar Institutet för fastighetsrättslig forskning och Centrum för polisforskning med de belopp som de universitetsgemensamma och områdes-gemensamma kostnaderna uppgår till inom respektive organisation. År 2024 är 20 tkr budgeterade för Institutet för fastighetsrättslig forskning. Centrum för polisforskning har ingen ekonomisk verksamhet 2024. Fakulteten samfinansierar föreståndaren för Centrum för polisforskning för den tid som föreståndaren har till sitt förfogande inom uppdraget. Därtill samfinansierar fakulteten Institutet för utbildningsrätt (IfU) med 25 % av institutsföreståndarens lön samt genom 80 tkr i anslag.

7.3 Juridiska fakultetens uppdrag till andra institutioner

Fakulteten ger uppdrag till andra institutioner att ansvara för eller medverka i kurser inom Lantmäteriprogrammet. Programmet är treårigt och startade HT19. Den årliga antagningen av studenter har ökat och är nu 75 helårsstudenter. År 2025 omfördelas 4 984 tkr till andra institutioner.

Detaljerad redovisning av omfördelat takbelopp till andra institutioner finns i bilaga 2.

7.4 Kostnader för lokaler och intendentur

Lokaler och intendentur utgör en betydande kostnadspost för Juridiska fakulteten. Kostnaden uppgår till 27,8 mnkr, eller 14 % av verksamhetens totala kostnader, som år 2023 var 197 mnkr. Området arbetar för att två institutioner skall flytta in i intendenturens lokaler under det kommande året. Om flytten sker kommer institutionens lokalkostnader att minska något.

7.5 Fakultetens ekonomiska läge

Den sammanlagda bilden av fakultetens ekonomi är att den idag är god men att det finns en risk för underskott på sikt.

Enligt områdesnämndens beslut ska fakulteternas överskottsmarginal ligga i intervallet 0–10 % för grundutbildning och utbildning på avancerad nå samt mellan 0–15 % på forskning och utbildning på forskarnivå. Juridiska fakulteten avser att med god marginal hålla sig inom godkända intervall under perioden 2025–2027.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå hade under ett antal år ett negativt myndighetskapital och vid ingången av 2022 uppgick underskottet till 5 701 tkr. Ett positivt utfall under 2022 och 2023 till följd av att fakulteten fick medel för överproduktion och medel för satsningar på Campus Gotland innebar istället ett överskott på 9 819 tkr vid 2023 års utgång. År 2024 budgeterades ett negativt utfall. Dock ser utfallet att bli mindre negativt än budgeterat och fakulteten kommer fortfarande ha ett positivt balanserat kapital vid utgången av år 2024. År 2025 minskar anslagen till utbildningen på grund av att tillfälliga satsningar försvinner. Ett troligt negativt verksamhetsutfall kommer täckas upp av balanserat kapital.

För forskning och utbildning på forskarnivå har det under flera år funnits ett överskott vilket medfört problem med en hög överskottsmarginal. Överskottet har varit orsakat av stiftelsemedel från Huselius och Sundberg. Nu har överskottet arbetats av och orsakar inte längre lika stora problem för överskottsmarginalen. Dock pågår fortfarande ett arbete rörande de problem som finns när det gäller den ekonomiska hanteringen och användningen av medlen. Användningen av medlen är enligt statuterna villkorad vilket gör dem svåra att omsätta i verksamheten. Fakulteten utreder frågan och rapporterar fortlöpande till fakultetsnämnden. Fakultetens myndighetskapital, exklusive externa bidrag, ökade år 2023 från 3 836 tkr i ingående balans till 4 618 tkr i utgående balans och i och med ett troligt positivt verksamhetsutfall år 2024 ser det balanserade kapitalet ut att öka svagt även år 2024.

Åtgärder 2025

• Planera för balans i verksamheten och verka för god kostnadskontroll. Controller och prefekt
• Fortsatt arbeta för att öka forskningsintäkterna genom ökad tilldelning av basanslag för forskning. Dekanus.

7.6 Kvalitetssatsningar och andra medel att söka

Rektors kvalitetssatsning

Rektor avsätter 30 mnkr för samfinansiering av bidrag från Wallenberg Fellows, Wallenberg Scholars, bidrag från European Research Council (ERC), Riksbankens Jubileumsfonds programanslag samt Vetenskapsrådets Excellenscenter.

Rektor har initierat en universitetsgemensam forskningssatsning, Uppsala University Future Institutes (UUniFI), med syfte att genom Uppsala universitets bredd möjliggöra världsledande forskning inom komplexa samhällsutmaningar. Tvär- och mångvetenskaplig forskning är viktiga delar i satsningen. Till stöd för att utveckla tvär- och mångvetenskap finns redan en centrumbildning (CIRCUS) och Institutet för hållbar utveckling med fokus på målkonflikter.

Rektors kvalitetssatsning på internationalisering uppgår till 5 mnkr. Medlen används till Enlight och andra universitetsgemensamma samarbeten och nätverk. Medel fördelas i höstens kompletterande VP.

Rektors samfinansierar meriteringsanställningen biträdande universitetslektorat med totalt 1 mnkr fördelat på tre år. Syftet är att öka antalet biträdande universitetslektorer och göra anställningen ännu mer attraktiv.

8 Handelsrättens organisatoriska placering

När verksamhetsplanen för 2025 antas bör den utgå från kända och beslutade förhållanden. Det är dock lämpligt att i vart fall nämna de förhandlingar som nu pågår rörande Handelsrättens organisatoriska placering. Inom samhällsvetenskapliga fakulteten, företagsekonomiska institutionen finns en handelsrättslig enhet som tillhandahåller utbildning i handelsrätt till program under den samhällsvetenskapliga fakulteten. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har det förts en diskussion om hur den handelsrättsliga utbildningen ska kunna forskningsanknytas. Huvudalternativen har varit att antingen skapa ett nytt forskningsämne, professur och forskarutbildning inom samhällsvetenskapliga fakulteten eller knyta den undervisande personalen till befintliga forskningsmiljöer på juridiska fakulteten. Samhällsvetenskapliga fakulteten fattade den 3 oktober ett inriktningsbeslut om att flytta ämnet handelsrätt till juridiska fakulteten. I praktiken skulle detta innebära att tillsvidareanställd personal flyttas till juridiska institutionen tillsammans med ett utbildningsuppdrag samt basanslag för forskning. Förhandlingar pågår mellan fakulteterna, personalorganisationerna och studenter. Målsättningen är att fakultetsnämnderna ska få underlag för att kunna besluta om en flytt av handelsrätten till halvårsskiftet 2025.

Bilagor

Bilaga 1 Uppdrag till Juridiska fakulteten från områdesnämndens VP. Pdf, 178 kB.

Bilaga 2 Uppdrag till andra fakulteter. Pdf, 66 kB.

Bilaga 3 Lärare och forskare fördelat på forskarutbildningsämnen. Pdf, 125 kB.

Bilaga 4 Lärare fördelat på terminskurser. Pdf, 102 kB.

Bilaga 5 Administrativ personal Pdf, 116 kB.

Bilaga 6 Personalstatistik Pdf, 131 kB.

Bilaga 7 Prognos statsanslag Pdf, 106 kB.