Verksamhetsplan 2025 - Teologiska fakulteten

1 Inledning

Teologiska fakulteten är en ledande nordeuropeisk utbildnings- och forskningsenhet i religionsvetenskap och angränsande områden. I ett nordiskt perspektiv är fakulteten en av de stora aktörerna och i bredare internationell jämförelse är fakultetens verksamhet omfattande och mångfacetterad. Verksamheten är vital och rymmer utöver ämnena vid teologiska institutionen, även Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, Forum för Judiska studier och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Verksamhetens integrerade forsknings- och utbildningsmiljö med dess ämnesmässiga bredd ger unika förutsättningar att utveckla nya kunskapsområden genom gränsöverskridande samarbeten.

I Mål och strategier 2021 (TEOL 2020/54), som innehåller Teologiska fakultetens långsiktiga mål samt strategier för att nå dem, uttrycks fakultetens visioner:

Teologiska fakulteten ska bibehålla och utveckla sin ställning som ledande forsknings- och utbildningsmiljö i teologi och religionsvetenskap i Nordeuropa samt bedriva forskning med en omfattande och differentierad internationell forskningsprofil. Med högklassig forskning som utgångspunkt ska fakulteten fortsätta ge forskningsanknuten utbildning med stor bredd på grundläggande, avancerad och forskarnivå. Fakulteten vill samtidigt värna den akademiska friheten och bedriva framstående och attraktiv samhällsrelevant ämnes-, mång- och tvärvetenskaplig forskning i skärningspunkten mellan religion och samhälle. Teologiska fakulteten vill utgöra en nod i Nordeuropa för forskningssamarbeten inom fältet teologi och religionsvetenskap. (Mål och strategier 2021, s. 4)

Teologiska fakulteten har under de senaste åren genomfört en genomgripande och strategisk förnyelse av utbildningsprogram, ämnesstruktur och intern organisation samt tagit ett samlat grepp om den mångvetenskapliga forskningen vid fakulteten. Förändringsarbetet har tagit sin utgångspunkt i internt kvalitetsarbete, ekonomiska realiteter samt i analyser av samtidens och framtidens behov av utbildning och forskning inom fakultetens verksamhetsfält. Arbetet har skett i samverkan med avnämare och andra aktörer i samhället.

De kommande åren kan beskrivas som en konsolideringsfas under vilken intentionerna förverkligas. Fakulteten kommer även fortsättningsvis sträva efter att bibehålla och nå akademisk excellens och ge breda samhällsrelevanta utbildningar genom interna samarbeten och extern samverkan.

För grundutbildningens del har förnyelsen resulterat i de två kandidatprogrammen Religionsvetarprogrammet och Teologprogrammet som startade hösten 2020 och Masterprogram i teologi och religionsvetenskap som startade hösten 2021.

Inom forskning och forskarutbildning har fakulteten sju ämnen i sex ämneskonstellationer och sex ämneskollegier. Varje enhet har varsitt forskningsprogram.

En del av förnyelsearbetet var att skapa förutsättningar för en framtid för Centrum för mångveten-skaplig forskning om religion och samhälle (CRS) och har delvis sammanfallit med fakultetens ökade satsningar på samverkan med olika typer av forskningsfinansiärer, myndigheter, institutioner och andra samhällsaktörer. Fakulteten inväntar besked om rektors fortsatta säkring av basfinansiering genom universitetsgemensamma strategiska medel för CRS:s infrastruktur i form av föreståndare, vetenskaplig ledning och kommunikation – detta under förutsättning att fakulteten finansierar med motsvarande belopp. Besked förväntas genom rektors kompletterande verksamhetsplan under november 2024.

1.1 Prioriteringar 2025–2027

De senaste årens omfattande strategiska förändringsarbete har varit genomgripande och berört den samlade verksamheten. Bakgrunden till förändringarna är att fakulteten vill understödja högkvalitativ utbildning och forskning i en värld där religioners roll har förändrats kraftigt och fakulteten vill att forskning och utbildning långsiktigt ska svara framgångsrikt mot de krav som ställs av universitetet centralt och av utvärderande myndigheter. På ett övergripande plan har det handlat om att skapa relevanta och väldefinierade utbildningsprogram, se över fakultetens forskningsprofil och skapa långsiktigt hållbara forskningsmiljöer, utveckla fakultetsövergripande samarbeten och samverkan med det omgivande samhället samt fördjupa internationaliseringen. Fakulteten befinner sig nu i en konsolideringsfas då fattade beslut genomförs.

Inom grundutbildningen kommer fakulteten under perioden att prioritera arbetet med att öka mängden förstahandssökande till sina utbildningar.

Ämnesstrukturen med sju ämnen i sex ämneskonstellationer under sex kollegier har resulterat i sex forskningsprogram. Ämnesstrukturerna syftar till att främja excellent forskning. Med perspektiv på den under 2024 genomförda forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse 24 (KoF24) kommer ämneskonstellationerna under 2025 fortsätta arbetet med att realisera forskningsprogrammen. Fakulteten kommer under 2025 fortsätta sitt strategiska arbete kring forskning i form av satsningar på att stimulera ansökningar av externa forskningsanslag, uppmuntra lärare att använda sin forskningstid inom tjänsten, sätta fokus på forskning inom ämnena och föra kollegiala samtal om forskningens innehåll och spridningsvägar.

Efter en period av negativa resultat inom såväl grundutbildningsanslag som anslaget för forskning och forskarutbildning har fakulteten vidtagit kraftfulla åtgärder och har en ekonomi i balans. Dock krävs fortsatt ekonomisk återhållsamhet för att återbetala det under perioden skapade underskottet.

Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle kommer under 2025 att fokusera på områdena samverkan, unga forskare, forskningsstöd och mångvetenskap. Verksamheten och forskningskvalitet vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism utvärderades under 2023 och rapporterades våren 2024. Utvärderingen vitsordade verksamheten och bedömde dess kvalitet som god (HUMSAM 2023/27). Från och med 2025 står teologiska fakulteten som ensam finansiär av centrumbildningens ledningsstruktur. Prioriterade satsningar för Cemfor under 2025 är att ställa sina profilområden integration, rasism och diskriminering i centrum, söka externa anslag samt att arbeta för att i samarbete med Development Office och fakultetsledningen finna externa donatorer.

2 Lokala förutsättningar

2.1 Allmänna förutsättningar

Föreliggande verksamhetsplan bygger på de förutsättningar som konsistoriet beslutade om i universitetets verksamhetsplan 2024-06-18 och som områdesnämnden beslutade om för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap 2024-09-25. Områdets verksamhetsplan, som bygger på konsistoriets verksamhetsplan, innehåller uppdrag till varje fakultet avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2025.

Fakultetsnämndens verksamhetsplan ska överlämnas till rektor för slutgiltigt fastställande. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras.

Teologiska fakulteten har det övergripande ansvaret för verksamheten vid teologiska institutionen, Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Forum för Judiska studier (FJS) och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor).

För all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram.

2.1.1 Planeringshorisont

För att stärka den långsiktiga strategiska planeringen har Uppsala universitet från och med 2018 ett treårigt perspektiv i verksamhetsplanen. Beslut om resursfördelning omfattar dock enbart det närmast följande året, eftersom regeringens resurstilldelningsbeslut är ettåriga. Men därutöver anges beräkningar för de två följande åren. Planeringsförutsättningarna baseras på det som hittills är känt och ska betraktas som en inriktning. Även områdesnämnden och fakultetsnämnderna ska tillämpa denna modell.

Pris- och löneomräkningen (PLO) för 2025 uppgår till 3,43%. För 2026 och 2027 beräknas PLO till 2,01% respektive 1,61%. Universitetets procentsats för lönebikostnader förväntas 2025 uppgå till 56% (2024: 53,5%). Den faktiska procentsatsen fastställs av rektor i den kompletterande verksamhets-planen under hösten 2024.

2.2 Organisation och ansvarsfördelning

Det beslutande organet för fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är fakultetsnämnder, där majoriteten av ledamöterna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Teologiska fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid teologiska fakulteten och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform.

Vicerektor inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är chef för dekanen som är ordförande i fakultetsnämnden och har ledningsansvar gentemot denna. Dekanen ansvarar inför vicerektor för uppgifternas genomförande. Dekanen är på delegation prefektens chef och har ledningsansvar gentemot denne (UFV 2020/945).

Varje institution leds av en prefekt. Som en del av universitetets ledningsorganisation har prefekten till uppgift att genomföra ledningens beslut på institutions- eller enhetsnivå. Prefekten ansvarar inför dekanen för uppgifternas genomförande. Med uppdraget att utse prefekt följer också dekanens ledningsansvar gentemot denne. Prefektens uppdrag och beslutanderätter specificeras av universitetet i prefektuppdraget (UFV 2004/964, UFV 2009/7, UFV 2010/840) och i prefektens uppgifter (UFV 2020/945). Teologiska fakultetsnämnden fungerar också som institutionsstyrelse. Institutionsstyrelsens uppdrag specificeras i Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2017/95).

2.3 Ekonomiska förutsättningar

Teologiska fakultetens ekonomiska förutsättningar bestäms av den tilldelning som sker från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, vilken i sin tur tilldelats medel från konsistoriet.

Samtliga summor som anvisas i denna verksamhetsplan anges utan overhead. Den faktiska kostnaden inklusive overhead ska reserveras i institutionens budget.

2.3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Det interna takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår 2025 till 1 028 991 tkr (VP 2024: 1 019 529 tkr). Efter centrala avsättningar uppgår tilldelade medel till 989 202 tkr (VP 2024: 978 521 tkr).

Områdesnämnden är ansvarig för att inarbeta intäkter i enlighet med tilldelat internt takbelopp. Regeringens prislappar används i avstämningen av utfallet. Överproduktion utöver det interna takbeloppet ersätts inte. Underproduktion i förhållande till takbeloppet behöver inte återbetalas. Återkommande underproduktion av en områdesnämnd kan dock leda till minskad framtida tilldelning av takbelopp.

Inom ramen för konsistoriets uppdrag ska områdesnämnden anordna undervisning i följande ämnen för vilka universitetet har ett nationellt ansvar: albanska, assyriologi, bosniska, egyptologi, estetik, estniska, finska, hindi, kroatiska, kurdiska, persiska, serbiska och turkiska språk. För dessa ämnen tilldelas en basersättning om 717 tkr/ämne direkt till ansvarig institution. Medlen tas från centrala avsättningar.

Konsistoriet har beslutat att nämnden ska avsätta 414 tkr för verksamheterna inom hållbar utveckling.

Nämnden disponerar anslaget, 2:65 ap.2. Internationell lärarfortbildning, för viss internationell fortbildning för lärare och viss fortbildning för modersmålslärare för elever med annat modersmål än svenska. Vidare ska nämnden svara för Sveriges deltagande i Europarådets språkprojekt och fortbildningsprogram för lärare.

Inför 2025 omfördelas 10 mkr permanent och 4 mnkr tillfälligt från fakulteten för utbildningsvetenskaper. Medlen stannar på områdesnivå och täcker bland annat upp för neddragningen om 0,5%.

Områdesnämnden gör, likt tidigare år, en omfördelning om 2 mkr från samtliga fakulteter till språkvetenskapliga fakulteten för att förstärka HSJT-prislappen för språkvetenskapliga utbildningar. Omfördelningen ingår i beloppen enligt ovan.

Fakultetsnämnderna uppdras att inarbeta 100 % av det takbelopp som står mot tilldelade medel, därtill finns 2 723 tkr på områdesnivå som reserveras för senare beslut. Om en fakultetsnämnd återkommande underproducerar i förhållande till uppdraget kan framtida tilldelning av takbelopp komma att omfördelas mellan fakultetsnämnderna.

Anslaget till teologiska fakulteten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår av samman-ställningen under 8.

2.3.2 Forskning och utbildning på forskarnivå

Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår 2023 till 736 588 tkr (VP 2023: 706 633 tkr).

Av de anvisade medlen ska:

  • 3 666 tkr finansiera Centrum för genusvetenskap. Medlen anvisas historisk-filosofiska fakultetsnämnden
  • 9 927 tkr finansiera regeringens strategiska satsning på politiskt viktiga regioner – Ryssland. Medlen anvisas samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • 270 tkr finansiera verksamheterna inom hållbar utveckling
  • 25 325 tkr finansiera forskning vid Campus Gotland

Områdesnämnden beslutar vidare om medelsfördelning enligt följande:

  • 10 000 tkr till områdets strategiska resurs
  • 5 000 tkr tillfällig förstärkning av den strategiska resursen
  • 10 000 tkr till forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning
  • 2 000 tkr utökat basanslag för samhällsvetenskapliga fakulteten för tillkommande finansiering av regeringens strategiska satsning på politiskt viktiga regioner – Ryssland
  • 100 tkr till Junior Faculty
  • 84 tkr för områdets användning av UPPMAX
  • 50 tkr till språkvetenskapliga fakulteten för uppdraget att samordna och synliggöra forskning och utbildning inom Nordamerikastudier.

För hela universitetet finns 17 000 tkr reserverade hos rektor avsedda för satsningen på meriteringsanställningar. För varje rekryterad biträdande lektor erhåller aktuell institution 333 tkr/år under 3 år.

Medelstilldelningen avseende fakulteternas ordinarie verksamhet i Uppsala uppräknas med 2,8%.

Anslaget till teologiska fakulteten för forskning och utbildning på forskarnivå framgår av sammanställningen under 8.

2.4 Universitetsbiblioteket

Biblioteksverksamheten består av två kostnadsposter, den ordinarie verksamheten och finansiering av mediainköp.

I verksamhetsplanen för 2025 ändrar konsistoriet modell för fördelning av bibliotekskostnaderna. Från att tidigare ha fördelats på områdesnämnderna baserat på antal HST och omsättning av forskningsmedel byts modellen nu till att baseras på en uppskattning av användningen av bibliotekets resurser. Utgången blir den att områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska betala en större andel av den ordinarie verksamheten och en mindre andel av mediakostnaderna. Totalt sett ökar områdets andel av kostnaderna något.

Områdesnämnden behåller den gamla modellen, baserad på HST och omsättning av forskningsmedel, vid fördelning av kostnaden vidare till fakulteterna 2025. Till verksamhetsplanen 2026 utreds en ny modell för fördelning av kostnaden även på områdesnivå.

Kostnaden för universitetsbibliotekets ram uppgår 2025 till 193 tkr (2024: 189 308 tkr), en ökning med 3,5 %, medan mediakostnaden ökar med 5 % till 94 492 tkr (2024: 89 992 tkr). Områdesnämndens del uppgår 2025 till 98 057 tkr för ram (2024: 81 248 tkr) och 31 182 tkr för media (2024: 42 734 tkr).

Teologiska fakultetens bidrag till biblioteksverksamheten framgår av sammanställningen under 8.

2.5 Universitetsgemensamma funktioner

De universitetsgemensamma funktionerna utgörs av universitetsledningen, vissa enheter under rektor och universitetsförvaltningen.

Finansieringen av universitetsnivå ökar med 11 mnkr till totalt 639 mnkr år 2025, en ökning med 1,7%. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska bidra till finansieringen med 225 802 tkr (2024: 222 417 tkr), en ökning med 3,4 mnkr eller 1,5% jämfört med år 2024.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska finansiera 127 119 tkr (2024: 126 285 tkr) och forskning och utbildning på forskarnivå 98 683 tkr (2024: 96 132 tkr).

De gemensamma ändamålen finansieras genom att varje institution/motsvarande påförs ett belopp beräknad utifrån det senaste årets lönesumma.

Teologiska fakultetens bidrag för områdesgemensamma funktioner framgår av sammanställningen under 8.

2.6 Områdesgemensamma ändamål

Områdesgemensamma kostnaderna uppgår till 3 461 917 kr (2024: 3 462 293 kr).

Kostnaderna fördelas utifrån beräknad belastning på utbildning respektive forskning. Fördelningen per fakultet och CIRCUS hanteras på samma sätt som de universitetsgemensamma kostnaderna, baserat på det senaste årets lönesumma.

Teologiska fakultetens bidrag för områdesgemensamma funktioner framgår av sammanställningen under 8.

2.7 Områdeskansliet

Fakulteterna bidrar till finansieringen av områdeskansliet. Vid fördelningen av kostnaderna på nämnderna samt dess fördelning på utbildning och forskning har beräknad nyttjandegrad använts som fördelningsnyckel. Den totala kostnaden för områdeskansliet ökar med 1,35 mkr eller 3,3 %.

Teologiska fakultetens bidrag till områdeskansliet framgår av sammanställningen under 8.

2.8 Övriga kostnader och bidrag

Av tilldelat anslag ska Teologiska fakulteten bidra till Uppsala universitet Musik och museer, vilket framgår av sammanställningen under 8. Gällande Teologiska fakultetens bidrag till Politiskt viktiga regionen – Ryssland fördelas från 2025 bidraget direkt från vetenskapsområdet via Samhällsveten-skapliga fakulteten.

Dessutom ska fakulteten själv finansiera kostnaderna för pedagogiska grundkursen för lärare och handledarutbildningarna enligt sammanställningen under 8.

2.9 Ekonomiskt ansvar

Beträffande det ekonomiska ansvaret gäller att alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Institutionen ska årligen på ett för universitetet enhetligt sätt se till att budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten skall vara en total budget och således omfatta både anslags- och externfinansierad verksamhet. Institutionsstyrelsen har ansvar för och beslutar om institutionens budget. Det innebär att institutionen svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot fakultetsnämnd och dekan. Prefekten ska fortlöpande hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling.

2.9.1 Myndighetskapital

Universitetets myndighetskapital inom forskning och utbildning på forskarnivå ska ligga inom intervallet 5–15 procent och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom intervallet 5–10 procent. Inom respektive vetenskapsområde vidgas intervallet till 0–15 procent inom forskning och utbildning på forskarnivå samt 0–10 procent inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Därtill följs myndighetskapitalet inom de avgiftsbelagda verksamheterna upp separat och ska ligga inom intervallet 0–10 procent.

Konsistoriet följer ett regelverk som innebär att hälften av det myndighetskapital som överstiger de uppsatta intervallen återtas vid årsboksluten från områdesnämnderna.

Samma modell för återtagande av myndighetskapital kommer som huvudregel att tillämpas på fakultetsnämnderna under områdesnämnden.

Fakultetsnämnderna fastställer intervall för tillåtet myndighetskapital på institutionsnivå samt regelverk för eventuell överföring av myndighetskapital till respektive fakultetsnämnd.

För teologiska institutionen gäller samma modell och intervall som angivits av områdesnämnden.

Prefekten ska hålla institutionsstyrelse/fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling som helhet, men särskilt beakta myndighetskapitalet. Om tertialbokslutet visar på betydande risk för att myndighetskapitalet inom någon del av anslaget kommer att överstiga den anvisade gränsen, ska överstigande medel reserveras för återbetalning till områdesnämnden.

Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbets-enheter oavsett finansieringsform.

2.9.2 Balanserat resultat

Fakultetens balanserade kapital visade på ett underskott på 3 985 tkr vid tertialbokslut 2 per den 31 augusti 2024.

Ingående balans 1 januari 2024 var minus 6 331 tkr. Det totala resultatet per 2024-08-31 var plus 2 346 tkr, vilket gav en utgående balans om totalt minus 3 985 tkr, fördelat enligt följande: minus 2 537 tkr på utbildning inkl. avgiftsfinansierad utbildning, 152 tkr på uppdragsutbildning, minus 1 600 tkr på forskning och utbildning på forskarnivå samt 0 tkr på extern forskning.

I budget för 2024 har institutionen räknat med ett positivt verksamhetsresultat om totalt 828 tkr. Det positiva utfallet i tertialbokslut 2 ger sannolikt att det totala utfallet för 2024 kommer att hamna något bättre än budget.

Överskottsmarginalen vid tertialbokslut 2 var minus 6% på UGA och minus 5% på FUF. Enligt budget kommer överskottsmarginalen vara minus 5% för UGA och minus 6% för FUF vid årsskiftet 2024/2025. Baserat på tertialbokslut 2 ser det ut som att marginalen kommer att vara något bättre för både UGA och FUF vid årsskiftet.

2.9.3 Ekonomisk uppföljning

Fakultetsnämnden ansvarar för uppkommet underskott eller överskott. Om underskott uppstår i verksamheten ska fakulteten/institutionen redovisa hur det ska åtgärdas. Nämnder med underskott i verksamheten kan inte påräkna omfördelning av överskott för att täcka de egna underskotten.

Fakulteten noterar med tillfredsställelse det förbättrade ekonomiska läget med en ekonomi i balans. Dock kvarstår ett negativt myndighetskapital. Fakulteten uppdrar åt prefekten att utarbeta en plan för återbetalning.

Verksamheten ska bedrivas så att de ekonomiska resurserna är i balans, det vill säga samtliga kostnadsåtaganden ska motsvaras av minst lika stora intäkter. För att följa den ekonomiska utvecklingen kommer fakultetsnämnden att göra tertiala uppföljningar av det ekonomiska läget.

Fakulteten har ackumulerade resurser i form av oförbrukade forskningsbidrag. Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med att aktivera de oförbrukade forskningsbidragen ska bedrivas vid institutionen.

2.10 Särskilda uppdrag

2.10.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel

Fakultetsnämnden ser positivt på att externa medel placeras vid teologiska institutionen och dess övriga enheter. Om en situation skulle uppkomma där prefekten behöver prioritera mellan olika ansökningar som gäller verksamheten vid teologiska institutionen ska strategiska överväganden göras i relation till verksamhetens inriktning och framtid. I första hand ska ansökningar från lärare och forskare med tillsvidareanställning prioriteras. Vidare bör projektansökningar som involverar extern finansiering av doktorander prioriteras. I övriga fall görs överväganden i relation till verksamhetens behov på lång och kort sikt.

2.10.2 Oförbrukade bidrag

Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas mellan lärosäten utifrån externa medel (och publiceringsstatistik). Först när externa medel aktiveras ingår de i regeringens och områdesnämndens beräkning för fördelning av resurser. Fakultetsnämnden anmodar institutionen att se till att de oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i beräknings-underlagen.

2.10.3 Tjänstledigheter

Vid tjänstledighet kvarstår vissa pensionskostnader för Uppsala universitet. Prefekten bör därför normalt inte tillåta andra tjänstledigheter än de som direkt följer av lagar och avtal. Det är rektor som fattar beslut om tjänstledighet för professorer om ledigheten överstiger ett år.

2.10.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter

Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas i ökande grad mellan lärosäten utifrån publiceringsstatistik (och externa medel). Forskningsresultat bör i görligaste mån publiceras i sådana publiceringskanaler som utgör regeringens underlag för resurstilldelning, det vill säga välrenommerade internationella tidskrifter och dylikt. Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA) innehåller referenser till allt publicerat material av forskare och andra anställda vid Uppsala universitet. Fakultetsnämnden anser det angeläget att all forskning inom nämndens område återfinns i DiVA och uppdrar åt institutionen att vida åtgärder så att detta sker.

3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

3.1 Mål och strategier

Teologiska fakulteten har i sina Mål och strategier 2021 angivit övergripande mål för grundutbildning:

Teologiska fakulteten ska fortsatt bedriva högklassig och attraktiv forskningsanknuten utbildning på grundläggande och avancerad nivå med teologisk och religionsvetenskaplig bredd och djup. Teologiska fakulteten ska fortsatt verka för både nationell och internationell samhällsrelevans inom sina utbildningsprogram. Teologiska fakulteten ska arbeta för ökad och breddad studentrekrytering och för utbildning präglad av tillgänglighet, mångfald och hållbarhet.

Arbetet med att nå dessa mål kommer att genomföras under 2025 på kandidatprogrammen Religionsvetarprogrammet och Teologprogrammet samt på Masterprogram i teologi och religionsvetenskap. Inom grundutbildningen kommer fakulteten under perioden att prioritera arbetet med att öka mängden förstahandssökande till sina utbildningar.

Fakultetsnämnden ger institutionen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för genomförande och resurssättning av fakultetens mål och strategier avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

3.2 Anslagstilldelning och utbildningsplatser

Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap till teologiska fakulteten för år 2025 ges som ett takbelopp om 32 019 505 kr (2024: 30 957 657 kr) och ett tilldelat anslag efter centrala avdrag om 30 702 773 kr (2024: 29 636 037 kr). Fakulteten erhåller inga särskilda medel för verksamhet på Campus Gotland.

Den förväntade prestationsgraden för kalenderåret 2025 uppskattas till 61,5 % (2023: 56 %), vilket motsvarar den genomsnittliga prestationsgraden för de tre senaste verksamhetsåren. Arbete bedrivs löpande för att förbättra prestationsgraden och antalet registreringar anpassas löpande till verksamhetens utfall.

Verksamheten vid institutionen ska motsvara det anvisade takbeloppet och fakulteten ska till området redovisa så många helårsstudenter och helårsprestationer att det angivna takbeloppet kan intjänas.

3.3 Program och kurser på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning bedrivs under 2025 inom de program och kurser som anges nedan. Konsolideringen pågår av förändringsarbetet med att omforma utbildningarna och anpassa dem till de förändrade behov som finns bland avnämare och i relation till den aktuella samhälls- och omvärldskontexten. Arbetet syftar till att få ett ökat antal studenter att söka utbildningsprogram. Fortlöpande kvalitetsarbete pågår för att attrahera fler förstahandssökande.

3.3.1 Kandidatprogram

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Religionsvetarprogrammet, 180 hp och Teologprogrammet (med två sökbara inriktningar), 180 hp, med start vt 2025 och ht 2025.

3.3.2 Masterprogram i teologi och religionsvetenskap

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Masterprogram i teologi och religionsvetenskap, 120 hp med fem sökbara inriktningar med start vt 2025 och sju sökbara inriktningar med start ht 2025.

3.3.3 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA)

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av Erasmus+ masterprogrammet International Humanitarian Action, 120 hp, med start ht 2025. Tillträde till programmet ges enbart via programmets gemensamma internationella antagning.

3.3.4 Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter (HAC)

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Master Programme in Humanitarian Action and Conflict, 60 hp, med start ht 2025.

3.3.5 Masterprogram i Euroculture

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av Erasmus+ masterprogrammet Euroculture, 120 hp, med start ht 2025. Tillträde till programmet sker enbart via programmets gemensamma internationella antagning. Fakulteten utreder möjligheten att skapa fler utbildningsplatser genom en svensk icke avgiftsbelagd antagning till programmet.

3.3.6 Masterprogram i Mänskliga rättigheter

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra Masterprogram i mänskliga rättigheter, 120 hp, med start ht 2025.

3.3.7 Masterprogram i Religion i fred och konflikt

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet Religion in Peace and Conflict, 120 hp, med start ht 2025.

3.3.8 Fristående kurser

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av fristående kurser utifrån strategiska överväganden i relation till programkurser och takbelopp. Med sitt omfattande utbud av kurser inom livslångt lärande bidrar fakulteten till universitetets satsning.

3.3.9 Lärarutbildning

Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden gör för 2025 en beräkning av hur många studenter som förväntas läsa vid teologiska fakulteten under året. Teologiska fakulteten stämmer av det faktiska utfallet under slutet av året för att anslaget till institutionen ska kunna regleras. Totalt erhåller fakulteten prel. 3 588 323 kr (2024: 3 497 015 kr) för medverkan i lärarutbildningarna.

Fakultetsnämnden understryker vikten av att registrering av lärarstudenter fortsättningsvis sker i samråd med utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden för att följa upp modellen för ersättning för medverkan i lärarutbildningen.

3.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom utbildning

3.4.1 Programutveckling

Konsolideringen av förändringsarbetet innebär en betydande kvalitetsutvecklande strategisk satsning inom grundutbildningen som syftar till fler förstahandssökande.

3.4.2 Uppföljning och utvärdering

Teologiska fakultetsnämnden fastställde under 2023 en ny Modell för utbildningsutvärdering för fakultetens/institutionens utbildningsutvärderingar under perioden 2023–2028 (TEOLFAK 2022/55). Modellen preciserar Uppsala universitets Riktlinjer för modell för utbildningsutvärderingar (UVF 2021/2434). Sedan teologiska fakultetsnämnden fastställde nuvarande modell för utbildnings-utvärderingar har Kyrkostyrelsen fastställt en reviderad utbildningsplan för Svenska kyrkans utbildning till präst, vilket föranleder reviderade utbildningsplaner och nya kursplaner för Teologprogrammet och Religionsvetarprogrammet. Med tanke på det omfattande arbete som detta innebär under 2024, har teologiska fakultetsnämnden under 2024 beslutat om en reviderad modell för utbildningsutvärdering. I enlighet med denna genomförs våren 2025 en utvärdering av Masterprogram i Mänskliga rättigheter, Masterprogram i Religion in Peace and Conflict, Masterprogram i Euroculture och Masterprogram i International Humanitarian Action samt Magisterprogram i Humanitarian Action and Conflict. Våren 2026 utvärderas kandidatprogrammen Teologprogrammet och Religionsvetar-programmet samt de fristående kurser som även ges som termin 1, 2 och 6 på programmen. Våren 2027 utvärderas Masterprogram i teologi och religionsvetenskap, våren 2028 utvärderas forskar-utbildningen och hösten 2028 resterande fristående kurser.

Institutionen skall dessutom årligen sammanställa en kvalitetsrapport med nyckeltal och kvalitetsinsatser inom grundutbildning och forskarutbildning. Material till kvalitetsrapporten samlas in successivt under kalenderåret i enlighet med en standardiserad mall.

En sammanställning och analys av materialet lämnas till fakultetsnämnden i slutet av året. Analysen ska tydliggöra styrkor, svagheter och förbättringsområden i relation till verksamhetens olika delar. Rapporten ska också innehålla förslag på åtgärder. Föregående års kvalitetsrapport ska kommenteras och förändringar tydliggöras.

3.4.3 Internationalisering

Fakulteten bedriver utbildning inom fyra internationella masterprogram och ger därutöver fristående kurser på engelska. En engelskspråkig ingång till Masterprogram i teologi och religionsvetenskap har utretts men är i nuläget inte strategiskt möjlig eller ekonomiskt prioriterad.

Inom det strategiska förnyelsearbetet har ett av målen varit att utbildningarna ska präglas av en högre grad av internationalisering. Det realiseras på såväl de nya kandidatprogrammen som på det nya masterprogrammet, då studenter får möjlighet att studera en termin utomlands. Programmen innehåller moment på engelska. I den fortsatta utvecklingen av programmen utarbetas former för att skapa internationalisering på hemmaplan.

Nämnden gör bedömningen att undervisning på engelska kräver särskild förberedelsetid för de lärare som inte har engelska som modersmål. Institutionen ska därför även fortsättningsvis särskilt uppmärksamma hur lärarnas arbetstid för undervisning på engelskspråkiga kurser ska fördelas. Lärare bör också uppmanas att delta i den utbildning i att undervisa på engelska som ges vid universitetet.

I fakultetens Mål och strategier 2021 rörande undervisning på grundnivå är internationalisering ett centralt tema för fakultetens verksamhet under de närmaste åren, bland annat avseende utveckling av kompetens, former och förutsättningar för internationalisering på hemmaplan i form av digitala plattformar, engelskspråkigt kursutbud, ökade möjligheter till utbytesstudier, breddad internationell rekrytering samt utbyten mellan fakultetens lärare och lärare på internationella lärosäten. Fakultetsnämnden uppmuntrar också till strategiska inbjudningar av gästlärare och gästföreläsare för medverkan i grundutbildning och forskarutbildning.

3.4.4 Pedagogisk fortbildning

Enligt Uppsala universitets pedagogiska program ska varje lärare erbjudas ämnesdidaktisk och pedagogisk kompetensutveckling.

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som ett led i den pedagogiska fortbildningen fortsatt anordna pedagogiska dagar inklusive ämnesdidaktisk fortbildning för personalen. Institutionen ska också avsätta särskilda medel för lärarnas och den administrativa personalens fortbildning och säkerställa att lärare ges tid för att genomföra pedagogisk fortbildning.

Samtliga av institutionens lärare får med ett cykliskt upplägg och i enlighet med Pedagogiskt program för Uppsala universitet (2018) möjlighet till individuella pedagogiska utvecklingssamtal tillsammans med studierektor med pedagogisk inriktning. Vid samtalen upprättas en individuell pedagogisk plan.

Fakultetsnämnden framhåller att doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå även fortsättningsvis bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.

3.4.5 Förändrade examinationsformer

Med anledning av utvecklingen av digital teknik (bland annat i relation till AI) ställs krav på förändrade examinationsformer som dels svarar mot gällande föreskrifter rörande myndighetsutövning och rättssäkerhet i relation till examination, dels så att examinationsformerna blir pedagogiskt välfungerande och innehåller varierade former för färdighetsträning.

Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att arbeta med att anpassa examinationsformer utifrån den rådande situationen samt att utarbeta pedagogiska lösningar som innebär att AI kan användas på ett konstruktivt sätt.

3.4.6 Internationella samarbetsprogram på masternivå

Vid fakulteten finns fyra internationella masterprogram. Av dessa är två – Masterprogram i Euro-culture och Masterprogram i International Humanitarian Action – Erasmus+ program (tidigare Erasmus Mundusprogram). I dessa båda ingår ett antal olika europeiska universitet. Programmens internationella styrgrupper och Uppsala universitet har under flera år sökt utarbeta joint degrees, en process som kunde realiseras under 2022. Fakultetsnämnden uppdrar åt utbildningsledare, prefekt och studierektorer att fortsätta följa utvecklingen inom programmen och löpande rapportera till fakultets-nämnden. Fakulteten utreder möjligheten att skapa fler utbildningsplatser genom en svensk icke avgiftsbelagd antagning till Masterprogram i Euroculture.

Två andra internationella program, Masterprogram i Religion in Peace and Conflict och Master-program i Humanitarian Action and Conflict, ges av teologiska institutionen.

Fakulteten erhåller årligen extra medel för de båda Erasmus+ programmen från Uppsala universitet centralt. Det rör sig om 500 tkr per program för 2025 och samma summa är förutskickad för det kommande året så länge programmen har Erasmus+ status.

4 Forskning och utbildning på forskarnivå

4.1 Mål och strategier

För forskning har fakulteten i Mål och strategier 2021 satt upp övergripande mål:

Teologiska fakulteten ska bedriva och vidareutveckla högkvalitativ och samhällsrelevant forskning i inkluderande forskningsmiljöer. Fakulteten ska verka för starkare samarbeten nationellt och internationellt, för forskningens genomslag och för lärares och forskares aktiva bidrag i internationella forskningssammanhang och kvalitetsarbete.

För forskarutbildning har fakulteten i Mål och strategier 2021 följande övergripande mål:

Teologiska fakulteten ska bedriva förstklassig forskarutbildning och stärka forskarutbildningsmiljöerna så att kvalificerad och inkluderande forskningsverksamhet i ämnena kan bedrivas på lång sikt. Fakulteten ska vidmakthålla och stärka den internationella profilen på forskarutbildningen.

Det har tagit sig uttryck i ett fortsatt arbete inom större enheter för forskning och forskarutbildning vid fakulteten i form av sju forskarutbildningsämnen i sex ämneskonstellationer. Institutionens organ Samråd för forskning och forskarutbildning bereder och är rådgivande i övergripande forskningsfrågor och frågor om samarbete inom forskarutbildning. Fakulteten genomför forskningsinspirerande aktiviteter i form av forskarluncher och forskningshalvdag och avser att fortsätta med dessa under 2025. Fakulteten har infört mötesfria fredagar varannan vecka för att underlätta för forskning inom tjänsten och avser att fortsätta med dessa under 2025. Fakulteten planerar även att utarbeta tillfällen om forskningskvalitet rörande bedömning av forskningskvalitet, publiceringsstrategier och forskningsetik. Teologiska fakultetsnämnden kommer under 2025 arbeta med forskningens kvalitet och förnyelse utifrån KoF-panelens utlåtande. Under 2025 fortsätter dekanens och prodekanens samtal med ämnesföreträdarna rörande forskningsfrågor och specifikt publiceringsstrategier. Under 2025 kommer teologiska fakultetsnämnden på uppdrag av rektor att vidareutveckla strategier för att stimulera till publiceringar via kanaler som ger vetenskapligt genomslag.

Fakultetsnämnden ger institutionen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för genomförande och resurssättning av fakultetens mål och strategier avseende forskning och forskarutbildning.

Fakultetsnämnden kommer att använda resultatet av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse (KoF) som har genomförts under 2024.

4.2 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå

Fakultetsnämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå. Inom ramen för det omfattande förändringsarbetet såg fakulteten över ämnesstrukturen för forskning och forskarutbildning i syfte att skapa större och stabilare forskningsmiljöer i samverkan med det omgivande samhället. Inför antagningen till forskarutbildningen 2025 utlyser teologiska fakulteten utbildningsplatser i ämnena Religionshistoria och global kristendom, Religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi, Bibelvetenskap, Kyrkohistoria och missionshistoria, Etik, Religionsfilosofi samt Systematisk teologi. För redan antagna doktorander bedriver teologiska fakulteten dessutom forskarutbildning i ämnena Religionshistoria, Religionspsykologi, Religionssociologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, Kyrkohistoria, Missionsvetenskap, Kyrkovetenskap, Religionsfilosofi, Etik och Systematisk teologi med livsåskådningsforskning, samt inom ett profilämne: Islamisk teologi och filosofi.

För år 2025 anvisas Teologiska fakulteten 44 246 142 kr (2024: 43 040 995 kr) för forskning och forskarutbildning. För Campus Gotland anvisas inget extra anslag.

4.3 Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå regleras av konsistoriets antagningsordning (UFV 2006/1972), föreskrifter (2006/1973) och av Uppsala universitets Riktlinjer för utbildning på forskarnivå (UFV 2019/641). Fakulteten har därutöver egna kompletterande Riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEOLFAK 2020/81).

En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen uppmanas vara restriktiv när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan ska motiveras.

4.3.1 Utlysning av studiestöd

Teologiska fakulteten antar doktorander och institutionen utlyser studiestöd för utbildning på forskarnivå i början av varje kalenderår. Det är viktigt att utlysning av studiestöd görs på ett sådant sätt att tillräcklig volym säkerställs inom utbildning på forskarnivå för fakultetens olika ämneskonstellationer. Vidare ska aktivt arbete bedrivas med breddad rekrytering till utbildning på forskarnivå. Hösten 2024 påbörjade institutionens arbetsmiljögrupp en genomlysning av läget vad gäller genomströmning på forskarutbildningen med avseende på kön, nationalitet och ålder, ett arbete som fortsätter under 2025.

Utlysningen av studiestöd sker utifrån befintligt utrymme i institutionens budget. Ansökningarna behandlas under våren och de doktorander som antas startar sin utbildning i början av hösten 2025.

4.3.2 Individuell studieplan

Varje doktorand ska vid antagning få en individuell studieplan. Fakultetsnämnden har delegerat till teologiska institutionens prefekt att årligen fastställa och följa upp de individuella studieplanerna. Prefekten har i sin tur delegerat det till studierektor för forskarutbildningen. Beslut om prolongation av anställning som doktorand med anledning av sjukledighet, föräldraledighet eller prolongations-grundande tjänstledighet är delegerat till prefekten. Ersättning medges som förlängd doktorand-anställning för den som innehaft uppdrag under tiden för doktorandanställningen.

4.3.3 Forskarskolor

Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor inom utbildning på forskarnivå. Teologiska fakulteten deltar i ett antal olika former av forskarskolor:

  • Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor för forskningsämnena Religionshistoria, Religionssociologi, Religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, Kyrkovetenskap, Missionsvetenskap, Kyrkohistoria, Etik, Religionsfilosofi och Systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalet av avtalen är tecknade med Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) vid Lunds universitet.
  • I några fall har samarbeten tillkommit med Linköpings universitet, Universitetet i Agder, Menighetsfakulteten i Oslo och VID Vitenskapelige høgskole i Stavanger.
  • Avseende Religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi pågår utvecklingsarbete för att etablera nytt avtal om forskarskola eller motsvarande från 2025.
  • Från och med HT 2022 deltar Teologiska fakulteten i ett forskarskolesamarbete benämnt ”Samhälle – Teologi – Kyrka” med CTR vid Lunds universitet och Svenska kyrkan. Fem doktorander från fyra av fakultetens ämnen deltar från och med hösten 2022. Ytterligare två nya doktorander tillkom HT 2023.
  • Från och med 2023 deltar Teologiska fakulteten i den nationella forskarskolan i islamologi/ islamiska studier.

Inom de två förstnämnda formerna för forskarskolor ska minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna. Totalt anvisar fakultetsnämnden 300 000 kr för ämnens och ämnesinriktningars forskarskoleengagemang. Fakultetsnämnden bevakar utvecklingen och behovet av eventuella förändringar rörande forskarskolesamarbeten.

4.3.4 Medel för fakultetsopponenter och betygsnämnder

Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 10 disputationer och avsätta medel för arvoden och resor för fakultetsopponenter och betygsnämnder i samband med disputationer. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om 50 000 kr per disputation. Denna summa avser att täcka kostnader för fakultetsopponent och betygsnämnd, inklusive arvoden. Det ankommer på handledarna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen disponeras av prefekten.

4.3.5 Framställning av doktorsavhandling

Nämnden har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 120 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta som mest 23 000 kr per avhandling i tryckningsbidrag. Därutöver uppdrar nämnden åt institutionen att avsätta extra sökbara medel för språkgranskning motsvarande 100 000 kr.

Fakultetsnämnden har beslutat att alla fakultetens avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid teologiska fakulteten ska leverera avhandlingen som en digital fil i PDF-format för arkivering som lagras i DiVA utan att göras fritt tillgänglig. Doktoranden kan själv besluta om och när avhandlingen ska publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA.

4.3.6 Extern handledning

Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 150 000 kr för extern handledning. För att bibehålla och stärka kvaliteten i forskarutbildningen bör teologiska fakulteten ha generös hållning vad gäller extern handledning. Om särskilda skäl föreligger kan denna summa också rymma omkostnader för att externa handledare ska kunna delta vid disputation.

4.3.7 Medel för slutseminarieopponent

Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 15 000 kr för arvoden till varje opponent vid slutseminarier. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett ämne önskar kalla en granskare utanför institutionen. Medlen disponeras av prefekten.

4.3.8 Bidrag till ograduerade forskare

Nämnden anslår sammanlagt 250 000 kr för bidrag till ograduerade forskare. Medlen disponeras av prefekten.

4.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå

4.4.1 Framtidssatsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå

Det strategiska förändringsarbetet har strävat efter att tydliggöra forskningsinriktningar och profiler samt att skapa större enheter för forskning och forskarutbildning, något som fakulteten sett som både strategiskt viktigt och kvalitetsdrivande. Detta har lett till en helt ny struktur med sju nya forskningsämnen i sex ämneskonstellationer. Dessa ämnen är organisatoriskt inordnade under sex ämneskollegier. Ordföranden i dessa ämneskollegier utgör i och med den nya organisationen ett samråd för forskning och forskarutbildning, lett av studierektor för forskarutbildningen. Nya allmänna studieplaner arbetades fram under 2020 och nya forskningsprogram under 2021. Som en del i fakultetens cykel för utbildningsutvärdering utvärderas forskarutbildningen under våren 2028, sju år sedan den förra utvärderingen.

4.4.2 Kvalitet och förnyelse 2024 (KoF 24)

Under 2024 genomfördes utvärdering av forskning vid Uppsala universitet inom ramen för Kvalitet och förnyelse 2024 (KoF24). Målet med KoF24 är att stärka universitetets förmåga att bedriva forskning av högsta kvalitet och relevans. Fakulteternas del i utvärderingen ska fokusera på att ge insikt om styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar rörande forskning och forskningsmiljöer.

KoF24 genomfördes i två delar. En universitetsgemensam utvärdering genomfördes utifrån två teman: forskningsinfrastruktur samt tvär- och mångvetenskap. Fakultetsspecifika utvärderingar omfattade fyra aspekter: 1) forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse, 2) samverkan med omgivande samhälle, 3) rekrytering, karriärvägar och karriärstöd samt 4) samband mellan forskning och utbildning.

Utvärderingen vid Teologiska fakulteten genomfördes i form av en bedömarpanel. Panelen har tagit del av självvärderingar och andra relevanta underlag samt genomfört ett platsbesök under 2024 vid Teologiska fakulteten. Vid platsbesöket gavs panelen tillfälle att möta fakultets- och institutionsledning samt ett urval av lärare och forskare som representerar såväl fakultetens ämnesbredd som mångvetenskapliga forskning.

Utvärderingspanelens uppgift var att bedöma hur väl fakultetens mål och strategier omsätts i verksamhetsplaner och uppfylls i den bedrivna verksamheten. Panelens arbete genomfördes utifrån de anvisningar som ges i de centrala projektdirektiven för KoF24. Granskningen inriktades mot de fyra aspekter som anges i projektdirektivet och extern granskning genomföras enligt vedertagna principer för peer review. Genom detta skapades förutsättningar för att utvärderingen kunde resultera i framåtsyftande och praktiskt användbara råd som kan användas i fakultetens fortsatta arbete med att utveckla och säkra forskningens och forskningsmiljöernas kvalitet. Granskningen resulterade i ett bedömarutlåtande som identifierade styrkor, svagheter och utvecklingsområden samt rekommendationer.

Ansvaret för genomförandet av forskningsutvärderingen låg ytterst på Teologiska fakultetsnämnden genom sitt ansvar för forskningens kvalitet vid fakulteten. Fakultetsnämnden anmodade Teologiska institutionen att utarbeta självvärdering och tillhandahålla andra relevanta underlag. Teologiska fakultetens ledningsgrupp fungerade som styrgrupp för projektet och ansvarade för organisationen av platsbesöket samt att presentera åtgärdsförslag till fakultetsnämnden med anledning av utvärderingen.

Teologiska fakultetsnämnden eftersträvade en sådan utformning och genomförande av KoF-utvärderingen som maximerade den praktiska nyttan samtidigt som den administrativa belastningen för fakultetens forskare och ledning minimerades.

Det har avsatts centrala medel för KoF24. Övrigt arbete genomfördes inom ramen för tjänster.

Fakultetens omgestaltade profilering och strukturering av forskning och forskarutbildning stödjer långsiktig utveckling av god forskningskultur och seminarieverksamhet. Den nya strukturen ger ökad stabilitet inom forskning och forskarutbildning och bidrar till hållbarhet för såväl volym som kvalitet. Ledningen för de nya enheterna är viktig i relation till den nyetablerade organisationen inom teologiska institutionen. Fakultetens kompetensförsörjningsplan är kopplad till och grundläggande för strategisk förnyelse.

Samarbeten över ämnesgränser inom och samverkan utom akademin har framför allt fått genomslag i fakultetens centrumbildningar. Flera nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt har placerats inom dessa centrumbildningar och aktivt arbete pågår framöver med att utveckla mångvetenskaplig forskning och söka medel för nya projekt. Fakultetens samverkansgrupp kommer under 2025 fortsätta sitt stödjande arbete med frågor om samverkan även inom ämnena.

Under det kommande året sker också fortsatt arbete inom fakulteten med att öka den totala volymen av forskningsfinansiering. Det sker genom ett utvecklat stöd på institutionsnivå för ansökan om externa medel, med bland annat seminarier, internat och externa läsare. Detta arbete leds av en forskningskoordinator (30 %). Fakulteten genomför också fortsatt forskarluncher och fortsätter med mötesfria fredagar varannan vecka.

4.4.3 Antagning till utbildning på forskarnivå

Fakulteten har delegerat ansvaret för att bedriva utbildning på forskarnivå till teologiska institutionen. Antagning av doktorander och fastställande av allmänna studieplaner görs av fakultetsnämnden. Fastställande av individuella studieplaner och övrigt arbete med att genomföra utbildning ansvarar institutionen för.

Arbetsgruppen för forskarutbildning (AGFU) driver löpande utvecklingsarbete med bedömningskriterier och instruktioner för bedömning av sökande till utbildning på forskarnivå, i samråd med studierektor och administratör för forskarutbildningen.

4.4.4 Resursfördelning och strategiska bidrag

Fakultetsnämnden erinrar om vikten av att fortsätta att stimulera vetenskaplig publicering. Institutionen ska avsätta sammanlagt 300 000 kr för den särskilda resursfördelningsmodell avseende kringresurser som fastställts av fakultetsnämnden.

Fakultetsnämnden uppdrar därutöver åt institutionen att i budget reservera 100 000 kr för strategiska bidrag för att utarbeta projektansökningar. Medlen disponeras av dekanen.

4.4.5 Medfinansiering av nationella och internationella forskningsprojekt

Bidragsforskning kan medfinansieras av anslagsmedel. Det är därför av största vikt att institutionen, redan när en ansökan om projektbidrag lämnas in, budgeterar för medfinansieringen.

Teologiska fakulteten uppdrar till institutionen att reservera medel för medfinansiering för att täcka Overhead-kostnader då inte full sådan ges av anslagsgivaren.

Större projekt som ofta sker i samarbete med andra institutioner eller fakulteter kräver större summor i medfinansiering. För att möjliggöra att teologiska fakultetens forskare kan delta i större forsknings-ansökningar nationellt och internationellt, exempelvis EU-projekt, ska en beredskap finnas att avsätta medel för dessa behov.

5 Mångvetenskap och samverkan med omgivande samhället

5.1 Samverkan för framtiden

Samverkan är del av forskning och utbildning och inte en egen verksamhet. Samverkan blir allt viktigare för lärosätenas verksamhet. En ökad samverkan bidrar till att utveckla och bedriva utbildning och forskning med relevans och betydelse för det svenska samhället.

Samverkan är ett av de målområden som specificeras i Teologiska fakultetens mål och strategier. Fakulteten förstår samverkan brett och arbetet med ökad samverkan har ingått i det strategiska förändringsarbetet. Samverkan ska således utvecklas vidare inom samtliga verksamhetsområden, det vill säga grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Teologiska fakulteten har i flera omgångar bjudit in representanter från både institutionen och avnämare för att möjliggöra en aktiv dialog med relevanta avnämare och samhällssektorer. Fakulteten/institutionen upprätthåller kontakterna.

Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle hade tidigare ett särskilt uppdrag att utveckla samverkansfärdigheter vid institutionen och fakulteten samt till forum och annan centrumbildning vid institutionen och fakulteten. Den mångvetenskapliga verksamhet som särskilt kännetecknar dessa verksamheter utgör i sig en typ av samverkan. Dessutom arbetar fakultetens centrumbildningar och forum särskilt aktivt med samverkan med det omgivande samhället. Fakultetens arbete med samverkan och mångvetenskap bedrivs också i relation till det av vetenskapsområdet inrättade Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS).

Fakultetens samverkansgrupp drar nytta av erfarenheterna inom Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle i sitt fortsatta arbete under 2025 med frågor kring samverkan inom utbildning och forskning även inom ämnena.

Medel ska avsättas för det löpande arbetet med samverkan, det vill säga för konferenser, studieresor och övriga omkostnader fördelat mellan grundutbildning, forskning och forskarutbildning.

5.2 Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle

Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) leds av en styrelse bestående av fem ledamöter och utses av Teologiska fakultetsnämnden i dess egenskap av institutionsstyrelse. En ledamot utses efter förslag från Juridiska fakultetsnämnden. I styrelsen ska ingå en studeranderepresentant som utses av Teologiska doktorandrådet.

Vid CRS finns en föreståndare som utses av och är underställd prefekten vid Teologiska institutionen. Föreståndaren bekostas av Teologiska institutionen. Föreståndaren ska årligen rapportera från verk-samheten till Teologiska institutionens prefekt.

Verksamheten vid CRS kännetecknas av forskning i tät dialog med andra forskningsinstitutioner internationellt och med stort inslag av externfinansiering. Som mångvetenskaplig miljö främjar och underlättar centrumbildningen utveckling och genomförande av nya forskningsprojekt med hög samhällsrelevans inom fältet religion och samhälle. Fortsatt utveckling av forskningen i dialog med det omgivande samhället och andra akademiska institutioner såväl inom som utanför Uppsala universitet bidrar till goda förutsättningar för ny kunskap och nya externfinansierade program och projekt.

Vid CRS finns för närvarande åtta större projekt lokaliserade:

(1) Artificial Intelligence, Democracy and Human dignity (WASP-HS, 2020-2025); (2) Realizing Rights of Nature: Sustaining Development and Democracy (FORMAS 2030 utlysning, 2020–2025); (3) The Artificial Public Servant (Wallenberg, 2022–2026); (4) GAPs - Decentring the Study of Migrant Returns and Readmission Policies in Europe and Beyond (Horizon Europe 2023–2026); (5) PHOENIX – Human Mobility, Global Challenges and Resilience in an Age of Social Stress (Belmont Forum/ VR, 2023–2026); (6) ACDC Hydro – Addressing Complexity Despite Conflicting interests in HYDROpower (Swedish Environmental Protection Agency, 2023–2026); (7) Banal (Non)Religion Secular Imaginaries in Contemporary Pop-Culture (NOS-HS Project Grant 2023–2026); (8) Äldre kvinnors frivilligarbete: en mixed methods-studie av resurser, värderingar och praktiker i en religiös och en humanitär organization (VR, 2024–2027); Vidare är två Marie Curie-forskare knutna till CRS och en post-doc forskare med finansiering från Vetenskapsrådets internationella post-doc utlysning.

Utöver reguljära forskarseminarier bedriver CRS en serie utåtriktade seminarier/föreläsningar. Dessa har som mål att sprida forskningsresultat samt stimulera nya samarbeten med organisationer utanför universitetet. Arrangemangen inkluderar en årlig samverkansdag i februari samt en serie med lunchseminarier med fokus på existentiella frågor i relation till klimatförändring tillsammans med aktörer både vid Uppsala universitet och utanför. Till CRS är knutet Institutet för pentekostala studier (IPS), baserat på ett samverkansavtal med Akademi för ledarskap och teologi i Örebro. IPS ordnar inom nätverket GLOPENT en internationell konferens med temat ’Pentecostalism i Fred och Konflikt’, 13–14 juni 2025.

CRS arbetar aktivt med internationalisering. Samarbete med Ottawa universitet omfattar gästforskarutbyte och gemensamma projekt och evenemang. CRS fortsätter med arrangemang av International Research directors colloquium vartannat år. Nästa tillfälle planeras till april 2025 i Uppsala. Planering påbörjas också vid CRS för en större internationell konferens 2026. CRS utvecklar även samarbete med andra centrumbildningar och institutioner med näraliggande intressen och har tagit initiativ till nätverk av centrumföreståndare samt ett mentorsprogram för forskare tidigt i karriären med pilotomgång under läsåret 2024–2025. CRS har även tagit initiativ till flera nya forskarnätverk vid Uppsala universitet, bland annat i relation till CIRCUS.

CRS kommer under 2025 fortsätta att fokusera på fyra områden: (1) Samverkan, vilket kommer att ta sig uttryck i den årliga Samverkansdagen och vara en inbyggd del i projektansökningar. (2) Unga forskare, vilket kommer att ta sig uttryck i ett fortsatt stärkande av unga forskares arbete, karriärer och utveckling som forskare, ledare och kollegor, bland annat genom ett initierat mentorsprogram. (3) Forskningsstöd, vilket innebär att vidareutveckla den redan välfungerande organisationen vid CRS. (4) Mångvetenskapens styrka, vilket innebär en fortsatt utveckling av mångvetenskapliga förhållningssätt och metoder.

Ett viktigt resultat av förändringsarbetet och delprojektet CRS:s framtid är att basfinansiering har säkrats för CRS:s infrastruktur i form av föreståndare, vetenskaplig ledning och kommunikation. Detta har skett genom att rektor anslagit universitetsgemensamma strategiska medel under förutsättning att fakulteten finansierar med motsvarande belopp. Åtagandet från respektive part uppgår till 600 000 kr per år i fem år från den 1 juli 2020. CRS utvärderades av en extern utvärderare under 2022. Utvärderingen visade att CRS verksamhet håller hög kvalitet.

5.3 Forum för Judiska studier

Forum för Judiska studier är en forumbildning underställd teologiska institutionen.

Forum för Judiska studier ska främja, understödja och samordna forskning och undervisning inom tre fält: (1) judarna som en svensk minoritet; (2) judisk historia, religion, språk och kultur i Sverige och i världen; (3) klassisk och modern hebreiska som del av judisk kultur, religion och identitet.

Forum för Judiska studier leds av en styrelse som utses av teologiska fakultetsnämnden i egenskap av institutionsstyrelse. Den löpande verksamheten leds av två föreståndare. Föreståndarna bekostas av teologiska institutionen. Föreståndarna ska årligen rapportera från verksamheten till teologiska institutionens prefekt.

Verksamheten arbetar även under en gemensam avsiktsförklaring om samverkan med Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden. Fakultetsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp som fortsätter sitt arbete under 2025 med att undersöka möjligheterna för en långsiktig extern finansiering av en professur eller annan läraranställning inom området judiska studier.

Forum för Judiska studier erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag eller forskningsanslag för 2025. Under 2025 planeras föreläsningar, seminarier och konferenser. Utöver detta pågår arbete med ansökningar om externa forskningsmedel.

Fakultetsnämnden anslår 50 000 kr för löpande verksamhet vid forum (föreläsningsarvoden, föreståndarnas expenser).

5.4 Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism

Syftet med Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) är att vid Uppsala universitet bedriva, främja, understödja och samordna forskning inom profilområdena integration, rasism och diskriminering. Målet är att planering och organisering av den vetenskapliga verksamheten ska bidra till att etablera Cemfor som nationellt och internationellt ledande miljö. Cemfor inrättades i november 2016 och utvärderades under 2020.

Verksamheten och forskningskvalitet vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism utvärderades under 2023 och rapporterades våren 2024. Utvärderingen vitsordade verksamheten och bedömde dess kvalitet som god (HUMSAM 2023/27).

Kostnaderna för den reviderade verksamheten är beräknade för att täcka kostnaden för vetenskaplig ledare, föreståndare, drift, lokaler och indirekta kostnader. Teologiska fakulteten finansierar med 600 000 kr under 2025 och garanterar att Cemfor har en basfinansiering för ledning om samma belopp 2026–2027.

5.5 Fakultetsövergripande samarbeten

5.5.1 Humtank

Teologiska, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga fakulteterna deltar i det nationella projektet Humtank, vars syfte är att intensifiera samverkan mellan humaniora och det omgivande samhället.

Enligt tidigare upprättat avtal ska varje ingående lärosäte bekosta 10 % av en heltid för en kontaktperson vid lärosätet, expensmedel för kontaktperson och driftmedel årligen.

De ingående fakulteterna vid Uppsala universitet betalar årligen den sammanlagda summan utifrån förhållandet 1/3 vardera. Medlen förs över till den institution där kontaktpersonen är anställd. Från den 1 januari 2024 finns den kontaktpersonen vid Språkvetenskapliga fakulteten.

I enlighet med överenskommelsen avsätter teologiska fakulteten 90 000 kr för Humtanks verksamhet.

6 Förutsättningar för kvalitet och excellens

6.1. Kompetensförsörjning

Under de senaste åren har fakultetens interna struktur förändrats radikalt så att antalet ämnen har reducerats till sju i sex ämneskonstellationer. Förändringen har också inneburit att fakulteten har omformat utbildningsstrukturen på grundnivå och avancerad nivå. En genomgång av befintliga lärarresurser vid institutionen på 3–5 års sikt har beaktat vidareutvecklingen av Religionsvetarprogrammet och Teologprogrammet, Masterprogram i teologi och religionsvetenskap, övriga befintliga utbildningar på avancerad nivå och planerat utbud av fristående kurser i förhållande till utbildningsuppdrag. Under de senaste åren har gjorts en omfattande satsning på att utveckla den mångvetenskapliga verksamheten vid centrumbildningarna Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor). Kompetensbehovet har varit en given del av de utvecklingsprojekt som genomförts.

Utifrån den nuvarande situationen gör fakulteten följande analys och strategiska överväganden i relation till exempelvis bemanning, pensionsavgångar, ansökningar om befordran och nya ämnes-konstellationer.

6.1.1 Styrkor

Teologiska fakulteten är landets största och bredaste forskningsenhet i religionsvetenskap och angränsande områden. Vidare har fakulteten en serie utbildningsprogram och den klart största studerandegruppen inom religionsvetenskap och angränsande områden i Sverige. Den vetenskapliga kompetensen bland lärare uppvisar såväl bredd som djup. Fakultetens aktiva mål- och strategiarbete som har inneburit förnyelse av hela verksamheten visar på en tydlig riktning utifrån omvärldsanalys och strategiskt tänkande.

Den unika bredd som fakulteten besitter inom forskning och forskarutbildning vill fakulteten vidmakthålla och utveckla. Även de tre nya programmen inom grundutbildningen på grundnivå och avancerad nivå bidrar till att stärka fakultetens konkurrenskraft gentemot regionala konkurrenter.

På ett övergripande plan är balansen mellan lektorer och professorer väl anpassad till verksamheten. Oktober 2024 hade fakulteten 16 professorer och 19 lektorer anställda.

Den pedagogiska kompetensen är genomgående hög och merparten av lärarna har genomgått pedagogisk fortbildning som går utöver de grundläggande kraven. En stor majoritet av lektorerna är docenter. Bland huvudhandledare på forskarutbildningsnivå har samtliga genomgått handledar-utbildning och merparten av de biträdande. Fakulteten har tre lektorer som utsetts till excellenta lärare och flera lärare har fått pedagogiska utmärkelser och erhållit pedagogiska utvecklingsmedel.

Nya utbildningar och kurser med tydlig samtids- och samhällsrelevans har vuxit fram under senare år. Kurser inom Islamisk teologi och filosofi har tillkommit, liksom masterprogrammen i Mänskliga rättigheter och i Religion in Peace and Conflict.

Vidare har mångvetenskaplig forskning en stark ställning vid fakulteten. Detta beror dels på utvecklingen vid CRS med ett antal nya större externa projekt, dels på Cemfor som sedan områdesnämndens etablering av verksamheten 2017 har vuxit kraftigt vid institutionen och attraherat forskare från många olika discipliner och vetenskapliga traditioner.

6.1.2 Utmaningar

Fakultetens utbildningar befinner sig i en ovanligt hård regional konkurrens med åtminstone åtta geografiskt närliggande utbildningsanordnare inom religionsvetenskap och teologi. Vidare förändras idag studerandegrupperna snabbt och samhällets behov av kompetens är inte statiskt, vilket ställer ökade krav på strategiskt förnyelsearbete på grundutbildningssidan.

Fakulteten har organiserat sin forskning och forskarutbildning i sju forskningsämnen i sex ämneskonstellationer, för att möjliggöra en tillfredsställande ordning för att försörja ämnena och deras högre seminarier med ett tillräckligt antal doktorander och postdoktorala forskare. Utlysning av post docs inom ramen för det ordinarie basanslaget har mer eller mindre upphört sedan 2015.

Nya och skarpare diskussioner på såväl nationell som universitetscentral nivå rörande samverkan med det omgivande samhället och internationalisering av forskning och utbildning innebär skärpta krav på förnyelse av verksamheten.

Dessa utmaningar ska ses mot en bakgrund där den ekonomiska situationen, framförallt basanslagens storlek, knappast kommer att stärkas väsentligt under de närmaste åren. Rent allmänt följer krav på en större aktivitet ifråga om att söka externa medel och externa uppdrag så att den andel av omslutningen som utgörs av externa forskningsmedel, uppdragsforskning och uppdragsutbildning ökar väsentligt. Arbete i den riktningen har inte minst skett i relation till utvecklingen av CRS. Ansvaret att söka externa medel gäller alla tillsvidareanställda, men professorer med hög andel forskning i tjänsten behöver vara särskilt aktiva i att söka medel för grupper och sig själva.

6.1.3 Utvecklingsområden

Fakultetsnämndens förändringsarbete har genomförts i linje med intentionerna att tänka igenom och justera strukturerna för verksamheten, dels för att långsiktigt understödja högkvalitativ utbildning och forskning i en värld där religionens roll har förändrats kraftigt sedan 1970-talet, dels för att forskning och utbildning långsiktigt skulle kunna svara upp framgångsrikt mot de nya krav som ställs från universitetet centralt och från utvärderande myndigheter.

Här kan speciellt lyftas fram intentionen att öka internationaliseringen inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning genom utbyten för studenter, doktorander och lärare.

Initiativ till samt former och stöd för att söka externa medel är viktiga att vidareutveckla.

Därtill ser fakulteten ett behov av att säkra återväxten för framtida ledare inom kollegiet.

6.1.4 Strategier för långsiktig kompetensförsörjning

Fakultetens avslutade arbete med en ny struktur och profilering av forskning, forskarutbildning och grundutbildning inbegriper en kontinuerlig inventering av kompetensbehovet.

Övergripande kan konstateras att det under de närmaste åren kommer att ske ett generationsskifte genom deltidspensioner och pensionsavgångar. Det tar sig också uttryck i form av flera ansökningar om befordran inom olika ämnen, vilket kommer att förändra strukturen vid fakulteten och öka behovet av att kunna tillgodose undervisningsbehovet.

Efter en period med få pensionsavgångar väntas en period med flera avgångar. Samtidigt innebär nya pensionsbestämmelser en större flexibilitet vad gäller pensionsålder ur den anställdas perspektiv. Detta ställer i sin tur krav på att prefekten för framtidsinriktade samtal med berörda medarbetare för att möjliggöra planering av fakultetens behov av rekrytering på kort och längre sikt.

Gustaf Leander-professuren i missionsvetenskap ska återbesättas efter pensionsavgång eftersom medel inte belastar fakultetens ekonomi. Vid nuvarande innehavarens eventuella successiva nedtrapp-ning skulle man kunna överväga strategiska åtgärder.

En annan strukturell förändring pågår genom att flera lektorer ansökt om eller förutskickat att de avser ansöka om befordran. Fakultetens beslut om att befordrade professorer som inte är ämnesföreträdare har 25 % forskning i tjänsten istället för som tidigare 30 %, ökar de befordrades medverkan i grundutbildningen, men likväl behöver fakulteten bevaka att undervisningsbehovet kan tillgodoses.

Följande överväganden om professurer och lektorat är beskrivna med utgångspunkt i de sju ämnena i sex ämneskonstellationer. I normalfallet ska det finnas minst en professor per ämne. En inriktning kan dock ledas av en docentkompetent lektor. Den nya ämnesstrukturen på forskarutbildningsnivå gör att fakultetsnämnden har anledning att noga överväga eventuella rekryteringsbehov.

I inriktningen Gamla testamentets exegetik finns i nuläget ingen professor. Handledningskompetensen upprätthålls av en docentkompetent lektor med kompetens inom inriktningen Hebreiska bibelns exegetik. Ur fakultetens och institutionens perspektiv vore det angeläget att i framtiden ha en professor med inriktning mot Hebreiska bibelns exegetik.

Man kan notera att samma situation föreligger för inriktningen Praktisk teologi där det i nuläget inte finns någon professor. Fakultetsnämnden bevakar frågan.

Fakultetsnämnden har under flera år fört diskussioner med Paideia – The European Institute for Jewish Studies, med vilket Uppsala universitet centralt har slutit en avsiktsförklaring, om rekrytering av en professur inom området judiskt tänkande. Fakultetsnämndens arbetsgrupp har i samarbete med universitetets Development Office undersökt möjligheten till externfinansierad professur, bland annat i relation till Uppsala universitet 550-årsjubileum 2027. Teologiska fakulteten erhöll hösten 2024 en donation från Torsten Söderbergs Stiftelse avseende finansiering av en professur under fem år. Arbetet med rekrytering kommer att genomföras under 2024 och 2025.

Beräkningar ger vid handen att behoven i grundutbildningen respektive behoven av övrig personal (TA) kan täckas inom ramen för nuvarande personalstyrka. Eventuella förändrade behov bedöms i första hand kunna hanteras inom ramen för förändrade arbetsuppgifter. Nuvarande personalstyrka är avvägd i relation till resursbehoven inom grundutbildningen. Vid oförutsedda förändringar behöver kompetensen nyrekryteras. Enligt budgetpropositionen behöver den administrativa överbyggnaden minska för att ge plats åt universitetens kärnuppdrag. Med anledning av detta ska besparingen om 0,5 % hanteras genom att minska gemensamma kostnader i universitetets stödfunktioner. Områdes-nämnden uppmanar fakultetsnämnden att bidra till besparingen inom stödverksamheten på fakultets- och institutionsnivå. Fakultetsnämnden anmodar institutionen att ta detta i beaktande.

För att stärka den vetenskapliga kompetensen och trygga en stabil ekonomisk bas för forskning inom religionsvetenskap och mångvetenskap arbetar fakulteten aktivt med olika typer av stöd för ansök-ningar om externa medel.

Doktorandrekrytering kommer vidare att prioriteras. Efter två år med begränsad doktorandantagning budgeterar fakulteten för att anta totalt sex doktorander under 2025.

6.1.5 Karriärvägar och kompetensutveckling

Fakulteten förvaltar avkastning från Nathan och Anna Söderbloms stipendiestiftelse. Dessa medel ska enligt statuten gå till meritering av fakultetens lärare och utlyses årligen i syfte att ge möjlighet att meritera sig för docentur.

Fakulteten har ett system för fördelning av resurser baserat på lärares och forskares publikationer. De medel som erhålls årligen på detta sätt kan användas fritt för konferenser och annan kompetens-utveckling.

Institutionen anordnar en gång per termin Pedagogiska dagen med pedagogisk fortbildning för lärarna. Samtliga av institutionens lärare får med ett cykliskt upplägg och i enlighet med Pedagogiskt program för Uppsala universitet (2018) även möjlighet till individuella pedagogiska utvecklingssamtal med upprättande av individuell pedagogisk plan.

Fakulteten uppmanar institutionen att avsätta medel för personalens behov av kompetensutveckling och fortbildning.

Fakulteten anordnar årligen så kallade karriärdagar för doktorander. Dessa dagar har olika teman som löper under en treårscykel.

6.1.6 Behov av stöd från universitetet

Fakulteten har två centrumbildningar och en forumbildning där utveckling pågår för att stärka och bredda verksamheten inom såväl forskning som utbildning. Vidare ser fakulteten ett behov av fortsatt stöd för utvecklingen av samarbetet med Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden, utifrån den gemensamma avsiktsförklaringen mellan Uppsala universitet och Paideia.

6.2 Organisation

Organisationen har sju ämnen i sex ämneskonstellationer fördelade på sex ämneskollegier. I relation till forskarutbildningen förekommer även ett samråd för forskning och forskarutbildning samt ett handledarkollegium. Utbildningsprogrammen på kandidat- och masternivå samt fem ytterligare program på avancerad nivå är därtill organiserade i programråd och programkollegier.

Denna organisation är ämnad att tjäna strukturen för grundutbildning och forskarutbildning och fakultetsnämnd och institutionen gör återkommande uppföljningar.

6.3 Lika villkor och jämställdhet

6.3.1 Arbete med lika villkor

Prefekten ansvarar för att tillse att det systematiska lika villkorsarbetet integreras i alla delar av verksamheten vid teologiska institutionen och att det systematiska arbetet med breddad rekrytering och en jämn könsfördelning inom utbildning prioriteras. Lika villkorsarbetet bedrivs systematiskt enligt modellen undersökning av risker och hinder, analys, åtgärd och uppföljning. Till sitt stöd har prefekten ett ombud för lika villkor där tid avsätts i tjänsten för detta uppdrag. Till stöd för ombudet finns en kommitté som består av representanter för TA-personal, lärare, doktorander och studenter. Fakultetens likavillkorskommitté är samtidigt institutionens likavillkorsgrupp. Arbetet med likavillkorsfrågor för såväl anställda som studenter planeras för tre år i taget, revideras löpande i likavillkorskommittén och redovisas en gång per år till fakultetsnämnden.

Under 2025 planeras följande aktiva lika villkorsåtgärder:

Kommittén ska under året fortsatt inbjuda talare för presentationer om likavillkorsfrågor vid personalluncher. Kommittén ska vidare bevaka att frågor om likavillkor och inkluderande pedagogik beaktas i personalens fortbildning.

Medlemmar i kommittén ska fortsatt delta i fakultetsöverskridande fortbildning och träffar inom området lika villkor. Likavillkorsombudet ska fortsätta att delta aktivt i de möten som anordnas av rektorsrådet för lika villkor för likavillkorsombud från alla fakulteter.

Kommittén ska följa upp informationsarbetet kring likavillkorsfrågor genom att se till att relevanta dokument finns tillgängliga via institutionens hemsida.

Kommittén genomför under läsåret 2024–2025 ett projekt med finansiering från universitetets råd för lika villkor. Projektet Arbetslivets lika villkor – om tysta kulturer och osynliga konsekvenser handlar om en normkritisk undersökning av arbetsmiljön vid institutionen. Projektet innebär 1) systematisk kartläggning genom enkät och djupintervjuer med medarbetare från olika anställningskategorier, 2) normkritisk analys av kartläggningens resultat samt 3) aktiva åtgärder i vilka samtliga anställda görs medvetna om projektets resultat och bjuds in till reflekterande workshop med syftet att synliggöra och utmana sina egna förgivettaganden. Projektet genomförs av fakultetens likavillkorskommitté med stöd av HERO, Centrum för forskning om högre utbildning och forskning som studieobjekt.

Fakultetsnämnden har i uppdrag av områdesnämnden att tillse att det systematiska lika villkorsarbetet integreras i alla delar av verksamheten och att det systematiska arbetet med breddad rekrytering och en jämn könsfördelning inom utbildning prioriteras.

Fakultetsnämnden anvisar 15 000 kr för disposition av kommittén för lika villkor för åtgärder under 2025. Institutionen ska också säkerställa att tillräcklig tid finns för detta arbete.

6.3.2 Jämställdhetsintegrering

Med anknytning till Uppsala universitets Plan för jämställdhetsintegrering (UVF 2020/343) har fakulteten pågående arbete som relaterar till var och en av punkterna i planen. Gällande utbildningens form och innehåll bevakar fakultetens likavillkorskommitté de nya kandidatprogrammen med avseende på jämställdhet i grundutbildningen, till exempel i form av fortbildning. Vad beträffar rekrytering och kompetensförsörjning bevakar fakulteten att dess rekryteringsgrupp deltar i utbildning med avseende på jämställdhetsfrågor i samband med rekrytering.

Fakultetsnämnden har i uppdrag av områdesnämnden att verka för en jämn könsfördelning inom grupperna universitetslektorer och professorer.

Organisationen av arbetet med jämställdhetsintegrering utreds på central nivå.

6.4 Arbetsmiljö

Teologiska fakultetens arbetsmiljöarbete följer universitetets fastställda rutiner. Arbetsmiljöverkets nu gällande föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) betonar det förebyggande arbetet mot ohälsa. Fakulteten verkar för att alla verksamma och studenter ska ha en god fysisk och social arbetsmiljö och uppmanar institutionen att följa de rutiner om uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet som fastställts på central nivå vid universitet (AFS 2001:1). Arbetsmiljöaspekten ska bevakas i det pågående förändringsarbetet med kandidatprogrammen. Uppföljning sker med stöd av arbetsmiljögrupp, verksamhetsnära HR, HR-avdelning, skyddsombud och facklig företrädare. Institutionen uppmanas även att systematiskt följa upp sitt arbetsmiljöarbete genom att till exempel genomföra arbetsmiljöenkäter. Arbetsmiljöarbetet ska utföras i samarbete med medarbetarna och med för arbetsplatsen utsedda skyddsombud.

Fakultetsnämnden uppdrar åt prefekten att avsätta erforderliga medel för arbetsmiljöarbetet under 2025.

6.5 Externfinansierad verksamhet

Fakultetsnämnden vill framhålla vikten av att fakultetens forskare söker externa forskningsmedel. Institutionen kommer under 2025 att fortsätta arbetet med en särskild strategisk satsning med syftet att främja lärares och forskares möjligheter att framgångsrikt ansöka om medel samt för att ge stöd till lärare för att hitta strategier för att använda forskningstiden i tjänsten.

Teologiska fakulteten fortsätter under 2025 att stödja ansökningar om externa medel. Det sker fortsatt under 2025 genom ett utvecklat stöd för ansökan om externa medel. Medel ska avsättas för stöd för ansökningar om extern forskningsfinansiering: för forskningskoordinator om 30 %, för seminarier, internat och externa läsare.

Institutionen ska vidare tillse att de externa anslag som placerats vid teologiska institutionen och dess centrumbildningar (CRS, Cemfor) förvaltas på effektivast möjliga sätt.

All avgiftsfinansierad verksamhet (uppdragsutbildning och uppdragsforskning) ska däremot bedrivas med full extern kostnadstäckning och får inte medfinansieras av anslagsmedel. I de fall då institutionen samarbetar med ytterligare en part inom eller utom universitetet om uppdragsfinansierad verksamhet, ska därför prefekten särskilt tillse att ingen medfinansiering sker, direkt eller indirekt.

Det är också angeläget att andelen oförbrukade bidrag inom bidragsforskningen inte blir för stort. Områdesnämnden har särskilt anmodat fakultetsnämnderna att tillse att så inte sker. Andelen oförbrukade bidrag ska regelbundet följas upp av institutionen.

6.6 Studentinflytande och studentsamverkan

Studentinflytandet vid teologiska fakulteten sker via Uppsala studentkår. Uppsala studentkår tillsätter studentrepresentanter i alla beslutande och beredande organ inom fakulteten som berör utbildning på grundnivå och avancerad nivå och påverkar därigenom aktivt utvecklingen av grundutbildning och studiemiljö vid fakulteten. Doktoranderna är representerade via Teologiska doktorandrådet (TDR) och kan aktivt bidra till utvecklingen av utbildning på forskarnivå och doktorandernas arbetsmiljö.

Fakultetsnämnden söker aktivt stötta arbetet med studentinflytande.

För 2025 avsätter nämnden 20 000 kr för samarbete med Teologiska studierådet (TSR) och TDR och för studentarrangemang.

6.7 Kommunikation

Fakultetens kommunikation ska medverka till att mål och strategier uppfylls och till att stärka kunskapen om och bilden av religionsvetenskap inom och utom universitetet.

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap anlitar universitetets kommunikations-avdelning för grundläggande kommunikationsinsatser. Det innefattar att skapa struktur och uppdatering av vetenskapsområdets webbplats, redaktionellt arbete med vetenskapsområdets verksamhet för interna och externa kanaler, studentrekrytering, internt nyhetsbrev, kommunikation av beslut inom området och stöd i samband med forskningsansökningar. Dessutom samlar områdets kommunikatör nätverket av kommunikatörer vid fakulteter och institutioner. För fakulteten är det särskilt angeläget att samarbeta i områdets kommunikationsarbete med att ta fram presentationsmaterial för fakulteten och i de fortsatta kommunikationsinsatser som planeras under 2025 för nya utbildningsprogram och fristående kurser.

Institutionen har ett kontinuerligt behov av att sprida information om verksamheten och bedriva marknadsföring för att rekrytera studenter. Den fortsatta marknadsföringen av de nya utbildningsprogrammen kommer att ske i dialog mellan institutionen och kommunikationsbyrå med särskild betoning på Religionsvetarprogrammet, Teologprogrammet, Masterprogram i teologi och religions-vetenskap, Masterprogram i mänskliga rättigheter och Masterprogram i religion i fred och konflikt samt utbudet i Islamisk teologi och filosofi. En kommunikationsplan för 2025–2027 är under utarbetande.

Fakultetsnämnden uppdrar åt prefekten att kommunikation finansieras.

7 Lokaler och utrustning

7.1 Inredning och utrustning

Institutionen skall, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Vid investeringar ska hänsyn tas till om dessa ska finansieras med lån och om framtida avskrivnings- och räntekostnader ska finansieras av kommande års anslag.

Fakultetsnämnden förutser inga stora behov av investeringar i inredning och utrustning.

7.2 Ersättning för hyra och media

Finansieringen av lokaltjänstkostnader ingår i anslaget på grundnivå och avancerad nivå samt i anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget fördelas i förhållande till fakultetens storlek.

Ersättningen avser kostnader för hyra och el för institutionslokalerna som debiteras månadsvis, institutionens andel av undervisningslokaler och gemensamma utrymmen inom intendenturområdet som debiteras genom intendenturen och hyra och el för universitets-, områdes- och fakultets-gemensamma ändamål.

7.3 Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader

Lokaltjänstkostnader debiteras månadsvis. Därtill kommer kostnaderna för undervisningslokaler, gemensamma lokaler inom Engelska parken och för den lokaltjänstkostnad som ligger i avsättningen till gemensamma ändamål. Kostnaderna ska finansieras av intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå och av externa bidrag. Samtliga externa forskningsfinansiärer ska bidra till att täcka värdinstitutionens lokalkostnader enligt principen om full kostnadstäckning.

Medel för lokalkostnaderna ska avsättas i institutionens budget.

7.4 Lokalbehov

Dekanen har inte till områdesnämnden aviserat något utökat behov av lokaler för 2025. Fakultetsnämnden uppdrar åt prefekten att göra en översyn över lokalkostnaderna i förhållande till kostnadsutveckling. Fakultetsnämnden uppdrar åt prefekten att senast den 1 april 2025 redovisa sina överväganden om eventuellt förändrat lokalbehov för 2026.

Arbetet med ansökningar om extern finansiering förutsätter en beredskap hos institutionen gällande eventuella förändrade lokalbehov.

8 Gemensamma ändamål

8.1 Tilldelade medel

Fakulteten tilldelas grundanslag för forskning och utbildning efter beslut från områdesnämnden. Dessutom tilldelas fakulteten medel för utbildning av blivande religionslärare efter beslut från utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden.

Enligt förväntat särskilt beslut på central nivå vid universitetet erhåller fakulteten extra medel inom grundutbildning för Erasmus+ program. Fakulteten inväntar även besked om centrala medel för CRS.

Tilldelade medel

Grundanslag

VP 2025

VP 2024

VP 2023

UGA Takbelopp

32 019 505

30 957 657

29 455 516

UGA Tilldelat efter centrala avdrag

30 702 773

29 636 037

28 164 078

FUF

44 246 142

43 040 995

41 187 555

Övriga




Utb.vetenskapliga fakultetsnämnden (UGA)

3 588 323

3 497 015

4 206 708

Erasmus+ (UGA)

1 000 000

1 000 000

1 000 000

CEMFOR (FUF)

0

1 000 000

1 000 000

CRS (FUF)

0

600 000

600 000

Total UGA:

35 291 096

34 133 052

33 370 786

Totalt FUF:

44 246 142

44 640 995

42 787 555

8.2 Universitets- och områdesgemensamma ändamål

Fakulteten och institutionen ska bidra till gemensamma ändamål, inklusive lokaltjänstkostnader, enligt följande sammanställning.

Kostnaderna för universitetsgemensamma ändamål baseras på nyttjandegrad. Fördelningen av kostnader belastar därför på korrekt sätt grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Detta innebär att utbildning på grundnivå och avancerad nivå belastas högre än forskning och utbildning på forskarnivå.

Kostnaderna för de gemensamma ändamålen skall belasta det interna takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå och medel för externt finansierad verksamhet.

Finansiering av gemensamma ändamål

- för finansiering av

 

VP 2025

VP 2024

VP 2023

Universitetsbiblioteket (BG)

5 853 374

5 707 276

5 674 500

varav UGA

2 412 537

2 294 192

2 287 500

varav FUF

3 440 837

3 413 084

3 387 000

Univ. gemensamma ändamål (UG)

9 880 476

9 999 626

9 739 333

varav UGA

4 792 653

4 989 940

4 648 395

varav FUF

5 087 823

5 009 686

5 090 938

Intendentur Campus Gotland (UG)

1 134

0

0

varav UGA

840

0

0

varav FUF

294

0

0

Områdesgemens. ändamål (FG)

154 576

158 433

157 152

varav UGA

65 641

67 650

74 309

varav FUF

88 935

90 783

82 843

Områdeskansliet (FG)

3 370 000

3 380 000

3 196 000

varav UGA

1 348 000

1 352 000

1 278 000

varav FUF

2 022 000

2 028 000

1 918 000

Pedagogisk utbildning

282 004

282 004

215 908

Totalt UGA:

8 760 673

8 844 784

8 396 158

Totalt FUF:

10 780 891

10 682 555

10 586 735

Totalt UGA + FUF:

19 541 564

19 527 339

18 982 893

Bidrag till verksamheter




Musik och museer

185 000

183 000

187 000

Politiskt viktiga regionen - Ryssland

0

211 000

211 000

Totalt:

185 000

394 000

398 000

8.3 Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål

I nedanstående tabell sammanfattas de anvisningar om medel som fakultetsnämnden gör i 2025 års verksamhetsplan. I de fall ingen särskild fördelning mellan olika anslag anges, uppdras åt institutionen att i budget för 2025 fastställa hur kostnaden skall fördelas på respektive anslag.

Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål

- för finansiering av

 

VP 2025

VP 2024

VP 2023

Forskarskolor

300 000

300 000

300 000

Medel för fakultetsopponenter och betygsnämnder

500 000

500 000

500 000

Framställning av doktorsavhandling - Tryckbidrag

230 000

230 000

230 000

Framställning av doktorsavhandling - Språkgranskning

100 000

100 000

100 000

Extern handledning

150 000

150 000

150 000

Medel för slutseminarieopponent

150 000

150 000

150 000

Bidrag till ograduerade forskare

250 000

250 000

250 000

Resursfördelning - Kringresurser

300 000

300 000

300 000

Resursfördelning - Strategiska projektbidrag

100 000

100 000

150 000

Societas Ethica

0

50 000

50 000

CRS - Basfinansiering

600 000

600 000

600 000

Forum för judiska studier

50 000

50 000

50 000

Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism

600 000

1 000 000

1 000 000

Humtank

90 000

90 000

79 000

Lika villkor och jämställdhet

15 000

15 000

15 000

Studemtinflytande och studentsamverkan

20 000

20 000

20 000

Kommunikation Informationsåtgärder UGA

500 000

500 000

500 000

Totalt:

3 395 000

4 405 000

4 444 000

Nämnden uppdrar åt prefekt att även avsätta medel för:

Pedagogisk fortbildning

Arbetsmiljö

Övriga särskilda ändamål

Fakultetsnämnden uppdrar därutöver till institutionen att i driftsbudgeten särskilt reservera medel för följande åtaganden:

  • Medel för akademiska lärares och forskares deltagande i vetenskapliga konferenser
  • Dekanens disposition
  • Prefektens disposition
  • Expenser för fakultetsnämnd och kansli
  • Medel för pedagogiska dagar och fortbildning av lärare
  • Medel för fortbildning av administrativ personal
  • Medel till föreståndarfunktionen och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle
  • Medel för föreståndarfunktionen vid Forum för Judiska studier
  • Medel för föreståndarfunktion och vetenskaplig ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism
  • Ämneskollegiernas expenser
  • Forskningsämnenas expenser

Institutionen ska också avsätta medel för oförutsedda utgifter samt för utveckling av verksamheten inom såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som inom forskning och utbildning på forskarnivå.

Därutöver ska institutionen beräkna medel för de anställdas avtalsenliga rätt till ersättning för sjukvårdskostnader, anställningstrygghets- och arbetsvårdande åtgärder samt åtgärder föranledda av åldersstrukturella förändringar.

Institutionens budget ska tydligt innehålla uppgifter om hur stort belopp som reserveras för respektive ändamål.

9 Konsekvensanalys

Fakulteten har med målmedvetna åtgärder vänt ett underskott till att sikta på en budget i balans under 2024. Planen är att under 2025 påbörja återbetalning av myndighetskapital, vilket fortsätter de kommande åren. Verksamhetens kvalitet prioriteras genom att göra väl avvägda val på kostnadssidan. Det är också nödvändigt att fakulteten bevakar och parerar för kostnadsökningar utanför dess kontroll. En fortsatt oro inför framtiden är ökade lönebiskostnadspåslag, lokalkostnader liksom en okänd utveckling vad gäller biblioteks- och mediekostnader. Fakultetens aktiva åtgärder för att säkra olika slags externa medel för forskning är fortsatt prioriterade. Prioriterade ändamål under 2025 är fortsatt utveckling av utbildningsprogrammen för att stabilisera ekonomin på grundutbildningssidan, samt att åter kunna anta sex doktorander till forskarutbildning.

BILAGA 1 Områdesnämndens uppdrag

Teologiska fakultetsnämnden

Områdesnämnden uppdrar åt teologiska fakultetsnämnden att för år 2025 bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå i den omfattning och till den ersättning som anges nedan.

Utbildning på grund och avancerad nivå


Takbelopp

32 019 505

Tilldelat anslag

30 702 773

Forskning och utbildning på forskarnivå


Tilldelat anslag

44 246 142

Finansiering av gemensamma ändamål


för finansiering av universitetsbiblioteket

5 853 374

varav UGA

2 412 537

varav FUF

3 440 837

för finansiering av universitetsgemensamma ändamål

9 880 476

varav UGA

4 792 653

varav FUF

5 087 823

för finansiering av intendenturen vid Campus Gotland

1 134

varav UGA

840

varav FUF

294

för finansiering av områdesgemensamma ändamål

154 576

varav UGA

65 641

varav FUF

88 935

för finansiering av områdeskansliet

3 370 000

varav UGA

1 348 000

varav FUF

2 022 000

för finansiering av pedagogisk utbildning

282 004

Bidrag till verksamheter


Bidrag till Musik och museer

185 000

Bidrag till Politiskt viktiga regionen – Ryssland

0

Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbetsenheter inom fakultetsnämndens ansvarsområde oavsett finansieringsform.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Teologiska fakultetsnämnden ska för år 2025, inom program och fristående kurser, redovisa så många registrerade helårsstudenter och helårsprestationer att det ovan angivna takbeloppet kan intjänas.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Teologiska fakultetsnämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå inom det teologiska området samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för dessa ändamål. Nämnden ska därutöver sträva efter att öka bidrag från externa forsknings-finansiärer samt öka antalet publiceringar och citeringar i erkända vetenskapliga tidskrifter. Områdesnämnden uppdrar åt fakultetsnämnden att se till att all forskning inom området återfinns i DiVA (Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet).

Övrigt

Teologiska fakultetsnämnden ska bidra till Uppsala universitet Musik och museer.

Teologiska fakultetsnämnden ska bidra till finansieringen av universitetsgemensamma ändamål, bibliotekskostnader, områdesgemensamma kostnader, områdeskansli, intendenturen vid Campus Gotland samt kostnader för pedagogisk utbildning enligt ovan.

BILAGA 2 Särskilda återrapporteringskrav

Till prefekten

Utredning om lokalbehov

1 april 2025

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin