Verksamhetsuppföljning 2023 Teologiska fakulteten

Inledning

Uppsala universitet centralt genomför verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete i relation till kärnverksamheten som utgörs av forskning och utbildning. Teologiska fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbete för forskning och utbildning vid Teologiska institutionen. Teologiska fakultetsnämnden består av valda kollegor (professorer och lektorer) och studeranderepresentanter, men är samtidigt institutionsstyrelse för teologiska institutionen. I egenskap av institutionsstyrelse ingår utöver professorer och lektorer också en representant för institutionens TA-personal.

Teologiska fakultetens kvalitetsarbete genomförs utifrån beslut fattade av fakultets- nämnden. För att bereda fakultetsnämndens beslut i relation till kvalitetsarbetet finns ett antal organ i form av fakultetsnämndens beredningsutskott, rekryteringsgrupp, docenturnämnd, nämnd för bedömning av lärarexcellens, kommitté för lika villkor, stipendiekommitté, arbetsgrupp för forskarutbildningen (AGFU).

Mål och strategier för Teologiska fakulteten

Arbetsordning för Teologiska fakulteten

Arbetsordning för Teologiska institutionen innehåller instruktioner för institutionens olika organ.

Vid Teologiska institutionen organiseras arbetet med utbildning och forskning i sex ämneskollegier som lyder under prefekten. Dessa ämneskollegier består av samtliga professorer, lektorer och doktorander i ett ämne, tillsammans med en student- representant. Arbetet leds av en ämnesordförande, vanligen en ämnesansvarig professor eller docentkompetent lektor. Ämneskollegiernas arbete regleras av en av fakultets- nämnden beslutad instruktion.

Organisationsskiss

Fakulteten har organiserat sin forskning och forskarutbildning i sju forskningsämnen i sex ämneskonstellationer, för att möjliggöra en tillfredställande ordning för att försörja ämnena med ett tillräckligt antal doktorander och postdoktorala forskare i de olika ämnena och för att forskarutbildningsämnena ska kunna tillförsäkras en stabil bas av forskarstuderande inom de högre seminarierna. Högre seminariernas arbete regleras av en av fakultetsnämnden beslutad instruktion.

Utöver ämneskollegierna finns vid Teologiska institutionen programråd samt program- kollegier, ett för varje utbildningsprogram på grundnivå eller avancerad nivå. Program- råd och programkollegier består av valda lärarrepresentanter från ämneskollegierna, studierektorer på grundnivå samt studentrepresentant. Arbetet leds av en av lärarna som utsetts till ordförande. Programrådets och programkollegiernas arbete regleras av en av fakultetsnämnden beslutad instruktion.

Vid Teologiska institutionen finns även ett Samråd för program på avancerad nivå. Samrådet ansvarar för kunskapsutbyte och samverkan mellan program på avancerad nivå.

Ämneskollegier, programråd och programkollegier vid Teologiska institutionen utgör en viktig del av kvalitetsarbetet. Alla professorer och lektorer har en bas i ett ämnes- kollegium och deltar därigenom i det kollegiala kvalitetsarbetet. Dessa organ har ett antal beredande och beslutande uppgifter som syftar till att säkerställa kvalitet i utbild- ningen, så som att lämna förslag till och granska kursplaner inför beslut i fakultets- nämnden, sammanställa kursvärderingar och följa upp kurser, bereda tjänstgöringsplan för undervisande lärare, inkomma med underlag till utbildningsutvärderingar och utgöra ett kontinuerligt forum för diskussion av utbildningar och kurser kopplade till kollegiet.

Löpande kvalitetsarbete görs veckovis. Fakultetens ledningsgrupp möts en gång i veckan. Då sammanträder dekan, prodekan, prefekt, ställföreträdande prefekt, utbildningsledare och fakultetshandläggare för att delge information, diskutera principiella frågor och löpande stämma av aktuella ärenden. Institutionsledningsmöte sker en gång i veckan. Då sammanträder prefekt, studierektorerna i grundutbildningen och studierektor för forskarutbildningen. Inom ramen för ledningsmötet delges information, behandlas löpande ärenden och principiella frågor diskuteras.

Fakultetens och institutionens administration består av två delar där den största delen finns vid institutionen i form av en arbetsgrupp som leds av studierektor med administrativ inriktning. Den mindre delen av administrationen är lokaliserad till universitetsförvaltningen där områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap tillhandahåller en utbildningsledare (två deltider) och en fakultetshandläggare (deltid) för det administrativa arbetet på fakultetsnivå. Eftersom fakultet och institution i många frågor fungerar som en enhet hanteras fakultetens ekonomiförvaltning vid institutionen. Institutionens controller fyller även funktionen som controller för ekonomiska frågor på fakultetsnivå. Fakultetens och institutionens administrativa arbete kvalitetssäkras genom återkommande möten där verksamheten granskas och det förs diskussioner om hur verksamheten kan förbättras. De anställda inom fakultetsadministrationen och institutionsadministrationen har fortlöpande kontakt med varandra.

Grundutbildning

Teologiska fakulteten och institutionen bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå i form av fristående kurser samt utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå:

• Religionsvetarprogrammet (grundnivå)
• Teologprogrammet (grundnivå)
• Masterprogram i teologi och religionsvetenskap (avancerad nivå)
• Masterprogram i Mänskliga rättigheter (avancerad nivå)
• Masterprogram i International Humanitarian Action (avancerad nivå)
• Masterprogram i Euroculture (avancerad nivå)
• Masterprogram i Religion in Peace and Conflict (avancerad nivå)
• Magisterprogram i Humanitarian Action and Conflict (avancerad nivå)

Fakultetsnämnden ansvarar för utbildningens innehåll och kvalitet. Kursplaner fastställs av fakultetsnämnden. Lärarmöten på kurs-, ämnes- och institutionsnivå genomförs regelbundet. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå sker huvudsakligen inom programråd och programkollegier samt inom de sex ämnes- kollegierna. Samtliga lärare är ledamöter i ett ämneskollegium. Därtill ingår vissa lärare i programråd och programkollegium. Varje kollegium och råd har en ordförande som leder kollegiets arbete, vanligen en ämnesansvarig professor eller docentkompetent lektor.

Kursplaner och utbildningskatalog

Vid Teologiska fakulteten/institutionen finns Samråd för kursutbud, som bereder frågor om det sammantagna kursutbudet inom grundutbildningen. Samrådet består av ordförandena i ämneskollegierna, ordförande i programrådet, ordförande i program- kollegierna, prefekt, studierektorer för grundutbildningen, studievägledare och studentrepresentant. De förslag till kursutbud som presenteras i samrådet har beretts av ämneskollegier, programråd och programkollegier. Prefekt, studierektorer för grundutbildningen samt studievägledare utgör beredningsgrupp för samrådet. Prefekten fattar det slutgiltiga beslutet om kursutbud.

För att säkerställa att innehållet i en kursplan överensstämmer med informationen i utbildningskatalogen har institutionen tidsmässigt samlat processerna med att revidera redan existerande kursplaner, utarbeta nya kursplaner samt producera katalogtexter.

Arbetet underlättas av blanketter för reviderad kursplan och tillhörande katalogtext samt för ny kursplan och tillhörande katalogtext. Förslag till kursplaner för fristående kurser bereds av ämneskollegierna och förslag till kursplaner för programkurser av programråd och programkollegier. Fakultetsnämnden antar i sin roll som institutionsstyrelse nya och reviderade kursplaner.

Kursvärderingar

Ytterst ansvarar teologiska fakultetsnämnden för kvalitetsarbetet på kursnivå. Institutionsledningen och särskilt studierektor med pedagogisk inriktning ansvarar för att utforma och uppdatera riktlinjer och formulär för kursvärdering och delkursvärdering och se till att utvärdering genomförs på varje kurs och delkurs på grundnivå och avancerad nivå.

Genomförd kursvärdering sammanställs och kommenteras av kursansvarig lärare och behandlas sedan i respektive ämneskollegium samt för programkurser även i programråd eller programkollegium.

Kursansvarig lärare återkopplar kursvärderingen till studenter på aktuell kurs och den aktualiseras och kommenteras för studenter vid nästkommande kurstillfälle.

Ifyllda kursvärderingsformulär och kursansvarigs sammanställning lämnas in till studierektor med pedagogisk inriktning.

Studierektor med pedagogisk inriktning gör årligen en analys och inhämtar information om kursvärderingsprocessen från ordföranden för varje ämneskollegium. Resultatet presenteras för fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden diskuterar och fattar beslut om en särskild aspekt som ska stå i centrum för nästkommande års sammanställningar och analys av institutionens kursvärderingar.

Teologiska institutionens Instruktioner för kursvärdering

Utbildningsutvärderingar

Teologiska fakulteten har beslutat om en modell för utbildningsutvärderingar där samtliga program och kurser utvärderas löpande under en sexårscykel.

Utvärderingen inbegriper extern granskning av kollegor från andra lärosäten tillsammans med studentmedverkan. De externa granskarna tar del av utbildningens självvärdering tillsammans med relevanta underlag och genomför platsbesök då de träffar institutionsledning, lärare och studenter vid den utvärderade utbildningen.

Utvärderingen följer Uppsala universitets modell där de externa granskarna skriver en rapport till fakultetsnämnden, institutionen ger återkoppling på rapporten och redogör för de åtgärder som planeras varefter fakultetsnämnden fattar beslut.

Teologiska fakultetens modell för kvalitetsuppföljning och utbildningsutvärderingar 2023–2028

Alumnundersökningar

Som en del av kvalitetsarbetet förekommer alumnundersökningar utskickade till tidigare studenter på grundnivå och avancerad nivå av såväl Uppsala universitet centralt som av Teologiska institutionen.

Tjänstgöringsplan

Vid Teologiska institutionen utarbetas en tjänstgöringsplan för varje läsår. Utgångs- punkten för tjänstgöringsplaneringen är tjänstens omfattning och eventuella tjänstledigheter, forskningsmedel samt ledningsuppdrag. Tjänstgöringsplaneringen följer en given hierarki där först den avtalsmässiga administrativa schablonen samt forskningstid inom tjänst (i enlighet med avtal) dras från den effektiva tjänsten, tillsammans med uppdrag såsom ämnesordförande, tid för högre seminarium samt handledning av doktorander. Återstående tid kan användas till grundutbildning, där uppdrag inom grundutbildningen och eventuell kompensationstid hanteras i första hand.

Processen för att ta fram tjänstgöringsplanen börjar med att programråd (genom terminsansvariga), programkollegier och programsamordnare äskar undervisning och handledning från ämnen. För ämnesöverskridande kurser äskar det ämne i vilket kursen placerats (kursansvar). Samtidigt uppmanas lärare att inkomma med eventuella tjänstledigheter, föräldraledigheter, uttag av forskningsmedel etc.

Varje ämneskollegium får, efter bearbetning av studierektor med administrativ inriktning, ett underlag där ämnets utbildningsuppdrag tillsammans med äskanden är specificerat. Undervisningsvolymen utgår från de undervisningsschabloner som, efter förhandling med facket, är fastställda av prefekten för det kommande läsåret.

Ämnesordförande inhämtar önskemål från ämnets lärare och arbetar därefter tillsammans med studierektor fram ett grundförslag. Äskanden som inte kan uppfyllas kommuniceras via studierektor tillbaka till den äskande instansen. Grundförslaget behandlas därefter vid ett ämneskollegium där synpunkter inhämtas och ska vara förankrat hos samtliga lärare i tjänst. I så stor utsträckning som möjligt ska hänsyn tas till den enskilda lärarens önskemål om vilken undervisning han/hon ska genomföra.

Kollegierna bör eftersträva en jämn balans mellan terminer och perioder och en rättvis fördelning av olika arbetsuppgifter mellan kollegiets lärare.

I första hand ska ämnets tillsvidareanställda lärare användas i undervisningen. I det fall där undervisningen inte täcks av ämnets lärare är det möjligt att planera undervisning för doktorander. Fakultetsfinansierad doktorand med 100 % aktivitet kan planeras för maximalt 20 % undervisning/institutionstjänstgöring. Undervisning eller institutions- tjänstgöring för externt finansierade doktorander förutsätter medgivande från anslags- givaren. Undervisning som inte ryms i anställda lärares tjänster läggs i resursspalter.

Förslaget detaljgranskas av studierektor och därefter beräknas omfattning för eventuella behov av extra resurser/vikarier. Efter facklig förhandling fastställer prefekten tjänst- göringsplanen. Innan förhandling och fastställande skickar studierektor ut ett slutgiltigt förslag till samtliga lärare för att de ska kunna ge sitt samtycke till den undervisning som planerats inom tjänsten. Samtycke meddelas studierektor.

Tjänstgöringsplanen revideras under pågående läsår utifrån exempelvis oförutsedd förändring av studentantal och avstämning av handledningstid för doktorander.

Utbildning

Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap till teologiska fakulteten för år 2023 gavs som ett takbelopp om 29 455 516 kr (2022:

29 252 553 kr) och ett tilldelat anslag efter centrala avdrag om 28 164 078 kr (2022:

27 956 576 kr). Anslagshöjningen motsvarade 0,7 %.

Takbeloppet kan omräknas till ett utbildningsuppdrag om 600 helårsregistreringar och 399 helårsprestationer (2022: 610 HST och 405 HPR).

Totalt erhöll fakulteten 4 206 708 kr (2022: 3 824 281 kr) för medverkan i lärarutbild- ningarna.

Pedagogisk utbildning och fortbildning

För att söka om anställning som lektor eller professor krävs 10 veckors pedagogisk utbildning. För att undervisa vid Teologiska institutionen krävs kursen Högskole- pedagogisk grundkurs (5 veckor). Därtill uppmuntras fakultetens/institutionens lärare att delta i de pedagogiska kurser för utbildning och fortbildning som ges vid Uppsala universitet. Institutionen och har dessutom vid ett par tillfällen givit en egen ämnesdidaktisk kurs för lärarna.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Mycket tid läggs på pedagogiskt utvecklingsarbete vid fakulteten/institutionen, inte minst inför och kontinuerligt under den stora omorganisation av grundutbildningen som fakulteten/institutionen har genomfört och som under flera års tid har inneburit en långsiktig planering av två nya kandidatprogram och ett nytt masterprogram.

Kontinuerligt utvecklingsarbete initieras också i samband med den pedagogiska dag som anordnas varje termin för fakultetens/institutionens samtliga lärare.

Flera lärare har sökt och erhållit pedagogiska utvecklingsmedel (PUMA), vilket har inneburit en pedagogisk utveckling av fakultetens/institutionens kurser.

Pedagogiska dagen

Pedagogisk fortbildning ges också i fakultetens/institutionens regi då en pedagogisk heldag anordnas varje termin med obligatorisk närvaro för samtliga lärare. Vid dessa pedagogiska dagar bjuds externa föreläsare in, men här drar man också nytta av pedagogisk kunskap och erfarenhet som de egna lärarna besitter. Vid dessa dagar finns även alltid utrymme för praktiskt undervisningsrelaterat arbete för lärarna. Medel för sådan pedagogisk fortbildning avsätts årligen. Deltagande lärare erhåller ett intyg.

Pedagogiskt utvecklingssamtal

Studierektor med pedagogisk inriktning håller regelbundet pedagogiska utvecklings- samtal med institutionens samtliga lärare (professorer, lektorer och undervisande doktorander). Där poängteras vikten av lärarnas pedagogiska utveckling och fortbildning.

Pedagogiska lunchsamtal

Vid ett flertal tillfällen per termin arrangerar studierektor med pedagogisk inriktning pedagogiska lunchsamtal där juniora och seniora lärare på ett informellt sätt får möjlighet att diskutera pedagogiska erfarenheter, problem och konstruktiva lösningsförslag.

Pedagogiska mentorer

Inom varje ämneskollegium skall finnas en pedagogisk mentor som utses läsårsvis av prefekten bland de seniora lärarna. Prefekten skall inhämta kollegiets synpunkter innan pedagogisk mentor utses. De pedagogiska mentorerna har i uppgift att introducera och stötta nya lärare inklusive doktorander i planering, undervisning, examination och utvärdering av kurser som ges i ämnet. Mentorn står till förfogade för att tradera kunskap och bolla idéer om uppläggning av undervisningsmoment, examination, undervisningspass och kurser inom ämnet, att se till att ämnets befintliga pedagogiska idéer inte försvinner och har ansvar för att goda pedagogiska idéer kan förverkligas inom givna ramar. Mentorns uppgift är också att fungera som diskussionspartner för ämnets seniora lärare.

Excellenta lärare

I Pedagogiskt program för Uppsala universitet betonas att universitetspedagogisk kom- petens, engagemang och pedagogisk skicklighet ska ha ett uttalat meritvärde för befatt- ningar där pedagogisk verksamhet ingår. Universitetet ska på olika sätt visa alla lärare att det lönar sig att satsa tid på att utveckla den egna lärarrollen och undervisningen.

Universitetet har beslutat att skapa ett särskilt karriärsteg för skickliga lärare. I de av rektor antagna Riktlinjer för antagning av excellent lärare (UFV 2010/1842) anges att benämningen excellent lärare ska användas för lärare som uppnått en hög nivå av peda- gogisk skicklighet. Teologiska fakultetsnämnden har i linje med dessa riktlinjer upprättat lokala riktlinjer där kraven för antagning av excellent lärare specificeras mer detaljerat.

Teologiska fakultetsnämnden har antagit sammantaget tre excellenta lärare.

Instruktioner för ansökan om prövning för titeln excellent lärare vid teologiska fakulteten

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Som en del i universitetets systematiska arbetsmiljöarbete genomförs årligen medarbetarsamtal med samtliga anställda. Vid Teologiska institutionen genomförs dessa enligt delegationsordningen för chefsansvar, vilket innebär av administrativ chef (administrativ personal), studierektor för forskarutbildning (doktorander) och prefekt (lärare, forskare). I samband med medarbetarsamtalen uppmärksammas både universitetsgemensamma frågor och av institutionen särskilt prioriterade områden, såsom användning av forskningstid i tjänst (gäller lärarkategorin). Inför lönerevision erbjuds medarbetare ett lönesamtal (gäller ej doktorander).

Terminsupptakt

Institutionen anordnar i samband med läsårsstarten årligen en terminsupptakt för samtliga anställda med information som rör undervisning, forskning och arbetsmiljö från främst prefekten, studierektorerna för grundutbildning och forskarutbildning samt institutionens forskningskoordinator.

I samband med läsårsstarten anordnar studierektor med pedagogisk inriktning ett tillfälle för introduktion av nya lärare/doktorander med undervisning, där även studie- rektor med administrativ inriktning och institutionens pedagogiska mentorer deltar.

Statistiska uppgifter – basfakta om lärare och studenter

Teologiska institutionen har undervisningsschabloner för examination, kursansvar, uppsatshandledning och i relation till studenter med särskilda behov fördelade på fristående kurs och kurser inom program fördelade på grundnivå respektive avancerad nivå.

För bättre återgivning av tabeller, se pdf (länk längst ner på sidan)

Teol.fak (tot): samtliga registreringar och prestationer vid Teologiska fakulteten; inklusive uppdrag och registreringar från andra fakulteter, fakultetens VP-uppdrag, avgiftsfinansierad utbildning, uppdragsutbildning, etc.

Teol.fak (bet): registreringar och prestationer vid Teologiska fakulteten exklusive uppdrag och registreringar från andra fakulteter (se tabell nedan).

VP-uppdrag; registreringar inom ramen för Teologiska fakultetens utbildningsuppdrag (takbelopp)

FFG/FSR = Förstagångs- och fortsättningsregistrerade OMR = inklusive omregistrerade studenter

Uppdrag och registreringar från och vid andra fakulteter (betalande): HST/HPR/Prestationsgrad (%)

% = prestationsgrad (HPR/HST)

*FFG/FSR = Förstagångs- och fortsättningsregistrerade

*OMR = inklusive omregistrerade studenter

Teologiska fakulteten (betalande):

Registreringar och prestationer vid teologiska fakulteten exklusive registreringar vid andra fakulteter

% = prestationsgrad (HPR/HST)

% = prestationsgrad (HPR/HST)

Antal examina per examenskategori

Undervisande personal

Samverkan

Samverkan i relation till forskning och utbildning utförs vid fakulteten inom såväl ämnen som centrumbildningar. Samverkan sker i olika former och i relation till olika externa aktörer. Fakultetsnämndens samverkansgrupp har i uppdrag att utreda frågor som rör samverkan i relation till meritering och tjänstgöringsplanering, att inventera vilka avtal och samarbeten som föreligger samt att initiera nya samverkansrelationer.

Lärares expenser

Institutionen avsätter kalenderårsvis medel för lärares expenser för varje heltidsanställd lärare. Dessa medel kan användas för utbildningsrelaterade kostnader så som kurslitteratur. Användning av medlen sker i samråd med prefekten.

Forskarutbildning

Forskarutbildningen vid Teologiska fakulteten sker företrädesvis inom fakultetens sju forskningsämnen, det vill säga inom Religionshistoria och global kristendom, Religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi, Bibelvetenskap, Kyrkohistoria och missionshistoria, Etik, Religionsfilosofi och Systematisk teologi.

Inom vardera av dessa ämnen hålls högre seminarier för såväl seniora forskare som forskarstuderande, vanligen en gång i veckan. Samarbeten mellan forskningsämnen förekommer också i form av samseminarier, samarbeten inom utbildning på forskarnivå och inom olika typer av forskningsprojekt.

Fakultetsnämnden antar till och följer upp utbildning på forskarnivå samt ansvarar för kvalitetssäkring och fattar beslut om opponent och betygsnämnd. Ett centralt instrument för kvalitetskontroll i forskarutbildningen är disputationen. Särskild vikt läggs därför vid betygsnämndens sammansättning. Det centrala instrumentet för kvalitetskontroll inför disputationen är slutseminariet, som är obligatoriskt och utan vilket inte opponent och betygsnämnd utses. Fakulteten har delegerat genomförandet av utbildning till institutionen. Institutionen har ansvar för genomförandet av forskarutbildningen. Inom fakulteten har prodekanen ett övergripande ansvar för utbildning på forskarnivå.

Prodekanen samarbetar nära med prefekten, som enligt vad fakultetsnämnden fastställt, beslutar om ekonomiska och personella ramar för forskarutbildningen samt planerar och genomför utbildningen.

Fakultetsnämnden fattar beslut om de allmänna studieplanerna, vilka reglerar utbildning på forskarnivå. De individuella studieplanerna utgör det främsta instrumentet för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå. Dessa revideras en gång per år av huvudhandledare, biträdande handledare och doktorand och lämnas för granskning till studierektor för forskarutbildningen. Studierektor för forskarutbildningen fastställer de individuella studieplanerna på delegation från prefekten. I de fall där så är nödvändigt ska studierektor kontakta doktorand och huvudhandledare för att diskutera de problem som studieplanen ger vid handen innan den fastställs.

Studierektor för forskarutbildningen genomför under början av hösten en introduktion av nya doktorander och de nyantagna går en gemensam introduktionskurs. Fakulteten och institutionen samverkar kring en årligen återkommande karriärdag.

Träffar med handledarkollegiet för utbildning på forskarnivå genomförs varje termin för att utbyta erfarenheter och bearbeta aktuella frågor.

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Teologiska fakulteten

Antagning

Teologiska fakultetsnämnden antar till utbildning på forskarnivå under vårterminen, med start av utbildningen i slutet av augusti samma år. Antagningen bereds av handledarna i respektive ämne samt av den av fakultetsnämnden utsedda Arbetsgruppen för forskarutbildningen (AGFU). Inkomna ansökningar behandlas först av handledar- kollegiet vid det ämne/ämneskonstellation som ansökan riktas till, som därefter skickar högst tre toppkandidater till AGFU. AGFU behandlar därefter de ansökningar som alla ämnen skickat vidare och ger ett förslag till urval bland toppkandidaterna. Ansök- ningarna bedöms på grundval av fakultetsnämnden fastställda kriterier. Dessa är: analytisk förmåga, metodisk stringens, teoretisk medvetenhet, förmåga till kritisk tänkande, förtrogenhet med för avhandlingsämnet relevant litteratur och primärmaterial, självständighet och originalitet, breda, för avhandlingsämnet relevanta förkunskaper, relevans för forskningsämnets inriktning och forskningsprogram, samt skriftlig och kommunikativ förmåga. På basen av AGFU:s förslag fattar fakultetsnämnden beslut om antagning.

Teologiska fakultetsnämnden lyser för antagningen till forskarutbildningen normalt sett årligen ut utbildningsplatser i ämnena:

• Religionshistoria och global kristendom
• Religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi
• Bibelvetenskap
• Kyrkohistoria och missionshistoria
• Etik
• Religionsfilosofi
• Systematisk teologi

För redan antagna doktorander bedriver teologiska fakulteten dessutom forskar- utbildning i ämnena Religionshistoria, Religionspsykologi, Religionssociologi, Empirisk-praktiska studier av religion och teologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, Kyrkohistoria, Missionsvetenskap, Kyrkovetenskap samt Systematisk teologi med livsåskådningsforskning, i några fall med profilen Islamisk teologi och filosofi.

Allmänna studieplaner

Teologiska fakultetsnämnden antar de allmänna studieplanerna, vilka reglerar utbildning på forskarnivå. Beredningen av allmänna studieplaner sker bland lärarna inom respektive ämneskonstellation. Samråd för forskning och forskarutbildning består av representanter för samtliga sex ämneskonstellationer och sammanträder minst en gång per termin för att få överblick över och tillse enhetlighet i samtliga allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå.

Allmänna studieplaner

Individuella studieplaner

Det främsta instrumentet för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom utbildningen på forskarnivå är de individuella studieplanerna. Dessa revideras en gång per år av huvudhandledare, biträdande handledare samt doktorand och lämnas för granskning till studierektor för forskarutbildningen. Studierektor för forskarutbildningen fastställer de individuella studieplanerna på delegation från prefekten. I de fall där så är nödvändigt ska studierektor kontakta doktorand och huvudhandledare för att diskutera de problem som studieplanen ger vid handen innan den fastställs.

Kursvärderingar

Institutionens gemensamma introduktionskurs för doktorander utvärderas. För övriga kurser på forskarutbildningsnivå utvecklar fakulteten/institutionen former för kursvärdering.

Utbildningsutvärderingar

Teologiska fakulteten har beslutat om en modell för utbildningsutvärderingar där samtliga program och kurser utvärderas löpande under en sexårscykel.

Utvärderingen inbegriper extern granskning av kollegor från andra lärosäten tillsammans med studentmedverkan. De externa granskarna tar del av utbildningens självvärdering tillsammans med relevanta underlag och genomför platsbesök då de träffar institutionsledning, lärare och studenter vid den utvärderade utbildningen.

Utvärderingen följer Uppsala universitets modell där de externa granskarna skriver en rapport till fakultetsnämnden, institutionen ger återkoppling på rapporten och redogör för de åtgärder som planeras och därefter fattar fakultetsnämnden beslut.

Teologiska fakultetens modell för kvalitetsuppföljning och utbildningsutvärderingar 2023–2028

Alumnundersökningar

Som en del av kvalitetsarbetet förekommer alumnundersökningar utskickade till tidigare doktorander av såväl Uppsala universitet centralt som av Teologiska institutionen.

Tjänstgöringsplan

Vid Teologiska institutionen utarbetas en tjänstgöringsplan för varje läsår. Utgångspunkten för tjänstgöringsplanen är tjänstens omfattning och eventuella tjänstledigheter, forskningsmedel samt ledningsuppdrag. Tjänstgöringsplaneringen följer en given hierarki där först den avtalsmässiga administrativa schablonen samt forskningstid inom tjänst (i enlighet med avtal) dras från den effektiva tjänsten, tillsammans med uppdrag såsom ämnesordförande, tid för högre seminarium samt handledning av doktorander. Återstående tid kan användas till grundutbildning, där uppdrag inom grundutbildningen och eventuell kompensationstid hanteras i första hand.

Processen för att ta fram tjänstgöringsplanen börjar med att programråd (genom terminsansvariga), programkollegier och programsamordnare äskar undervisning och handledning från ämnen. För ämnesöverskridande kurser äskar det ämne i vilket kursen placerats (kursansvar). Samtidigt uppmanas lärare att inkomma med eventuella tjänstledigheter, föräldraledigheter, uttag av forskningsmedel etc.

En särskild tjänstgöringsplan för forskarutbildningen tas fram med utgångspunkt från föregående läsår där varje handledares handledningstid specificeras för varje doktorand. Avstämning av handledningstiden sker i oktober/november för innevarande läsår efter inlämnande av individuell studieplan.

Varje ämneskollegium får efter bearbetning av studierektor med administrativ inriktning ett underlag där ämnets utbildningsuppdrag tillsammans med äskanden är specificerat.

Undervisningsvolymen utgår från de undervisningsschabloner som, efter förhandling med facket, är fastställda av prefekten för det kommande läsåret. Ämnesordförande inhämtar önskemål från ämnets lärare och arbetar därefter, tillsammans med studierektor, fram ett grundförslag. Äskanden som inte kan uppfyllas kommuniceras via studierektor tillbaka till den äskande instansen. Grundförslaget behandlas därefter vid ett ämneskollegium där synpunkter inhämtas och ska vara förankrat hos samtliga lärare i tjänst. I så stor utsträckning som möjligt ska hänsyn tas till den enskilda lärarens önskemål om vilken undervisning han/hon ska genomföra. Kollegierna bör eftersträva en jämn balans mellan terminer och perioder och en rättvis fördelning av olika arbetsuppgifter mellan kollegiets lärare. Ett slutgiltigt förslag tillställs samtliga lärare som i sin tur ger samtycke till tjänstgöringsplanen.

I första hand ska ämnets tillsvidareanställda lärare användas i undervisningen. I det fall där undervisningen inte täcks av ämnets lärare är det möjligt att planera undervisning för doktorander. Fakultetsfinansierad doktorand med 100 % aktivitet kan planeras för maximalt 20 % undervisning/institutionstjänstgöring. Undervisning eller institutions- tjänstgöring för externt finansierade doktorander förutsätter medgivande från anslags- givaren. Undervisning som inte ryms i anställda lärares tjänster läggs i resursspalter.

Förslaget detaljgranskas av studierektor med administrativ inriktning och därefter beräknas omfattning för eventuella behov av extra resurser/vikarier. Efter facklig förhandling fastställer prefekten tjänstgöringsplanen. Innan förhandling och fastställande skickar studierektor ut ett slutgiltigt förslag till samtliga lärare för att de ska kunna ge sitt samtycke till den undervisning som planerats inom tjänsten. Samtycke meddelas studierektor.

Tjänstgöringsplanen revideras under pågående läsår utifrån exempelvis oförutsedd förändring av studentantal och avstämning av handledningstid för doktorander.

Pedagogisk utbildning

För handledarna inom forskarutbildningen är det obligatoriskt att gå kursen Handledning av doktorander som ges centralt vid Uppsala universitet.

Doktorander har möjlighet att få ytterligare pedagogisk utbildning vid Uppsala universitet centralt, utöver den obligatoriska introduktionskursen som ingår i forskarutbildningen. Institutionen betalar för denna utbildning upp till 7,5 hp.

Högre seminarier

Ämnena är den primära vetenskapliga miljö inom vilken forskarutbildning inom ett visst ämne bedrivs. Under terminstid sker det främst i veckovisa högre seminarier (löpande seminarieserier) som leds av ämnesföreträdare, särskilt utnämnda veten- skapliga ledare, oftast en professor. Ämnesföreträdaren har samordningsansvar för den forskning som bedrivs inom ämnet och har det övergripande ansvaret för ämnets högre seminarier. Lärare, forskare och aktiva doktorander inom ämnet förväntas delta i högre seminariet. Studenter på avancerad nivå förväntas delta i de högre seminarierna under den tid de skriver uppsats, men räknas inte in bland ordinarie deltagare.

Handledarkollegiet

Studierektor för forskarutbildningen kallar en gång per termin fakultetens/institutionens samtliga handledare till handledarkollegium. Handledarkollegiet fungerar som ett forum för pedagogiska samtal och diskussioner mellan lärarna. Pedagogiska halvdagar med inbjudna föreläsare och seminarieledare förekommer också inom ramen för handledar- kollegiet.

Pedagogiskt utvecklingssamtal

Studierektor med pedagogisk inriktning håller regelbundet pedagogiska utvecklings- samtal med institutionens samtliga lärare (professorer, lektorer och undervisande doktorander). Där poängteras vikten av lärarnas pedagogiska utveckling och fortbildning.

Medarbetarsamtal

Studierektor för forskarutbildningen håller årligen medarbetarsamtal med samtliga doktorander.

Karriärdag för doktorander

Fakulteten/institutionen anordnar årligen en karriärdag för doktoranderna med återkommande teman: att göra karriär utanför akademin, att göra karriär som lektor samt att göra karriär som forskare. Studierektor för forskarutbildningen, prodekanen och ordförande för Teologiska doktorandrådet arrangerar dagen. I samband med medarbetarsamtalen med doktorander erbjuder studierektor för forskarutbildningen möjlighet att inkomma med förslag till program och innehåll för karriärdagarna.

Bidrag till ograduerade forskare

Institutionen utlyser årligen bidrag till ograduerade forskare, främst i syfte att möjliggöra deltagande i konferenser.

Doktoranders undervisning

Doktorander vid Teologiska fakulteten/institutionen har ingen avtalsenlig eller lagstad- gad rätt att undervisa, utan det är institutionens möjligheter och behov som avgör huruvida en doktorand ska erbjudas undervisning. Doktorander har inte heller någon avtalsenlig eller lagstadgad skyldighet att undervisa (utöver den undervisning som eventuellt ingår i poänggivande kurser), och doktorand som genomgår sin forskar- utbildning utan att undervisa i grundutbildningen får en fullvärdig forskarutbildning. För doktorand som undervisar i grundutbildningen under sin forskarutbildningstid ska det första halvåret och det sista året normalt vara undervisningsfritt. Det finns ett tak på 20 % institutionstjänstgöring (t.ex. undervisning) per läsår inom ramen för doktorand- anställningen. Samtliga doktorander som antagits med fakultetsfinansiering och anställning vid institutionen ska erbjudas introduktion till undervisningen. Genom- gången introduktion är ett krav för att doktoranden ska få undervisa självständigt. Doktorander som undervisar självständigt inom grundutbildningen ska även ha gått den universitetspedagogiska utbildningen, eller ha motsvarande utbildning. Ämnena ska i möjligaste mån erbjuda doktoranderna undervisning, men de tillsvidareanställda lärarnas tjänster ska fyllas i första hand. Ämnets pedagogiska mentor har ett särskilt ämnesdidaktiskt ansvar för undervisande doktorander. Doktorander bör delta i de pedagogiska dagarna, som ger pedagogiska meriter. Doktoranders undervisning ska planeras i god tid och vara tydligt inskriven i den individuella studieplanen.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Samråd för forskning och forskarutbildning har i uppdrag att initiera och samordna kurser, moment eller andra utbildningsinsatser inom forskarutbildningen. Det kan röra sig om samarbeten inom utbildning på forskarnivå i form av gemensamma kursmoment, examination samt likvärdighet och transparens inom de olika ämnenas utbildningar. Samråd för forskning och forskarutbildning har även i uppdrag att tillse genomförande och innehåll för institutionens handledarkollegium, i vilket ingår de anställda lärare vid institutionen som är handledare för doktorander inom något av institutionens forskar- utbildningsämnen. Handledarkollegiet diskuterar generella handledningsfrågor och samlas minst en gång per termin på initiativ av studierektor för forskarutbildningen efter beredning i Samråd för forskning och forskarutbildning.

Kvalitetskontroll

Högre seminariet är ett viktigt sammanhang för kvalitetsarbetet inom forskarutbild- ningen där textavsnitt granskas löpande av det egna seminariets medlemmar och ibland av utifrån inbjudna forskare. En del av kurserna på forskarutbildningsnivå kan också examineras inom ramen för högre seminariet.

En särskild kvalitetskontroll sker innan en doktorsavhandling anmäls för disputation och fakultetsnämnden utser opponent och betygsnämnd. Vid ett slutseminarium granskas en slutversion av avhandlingen i sin helhet av särskilt tillkallad granskare. Granskaren ska inte ha varit handledare för doktoranden och ska heller inte vara den blivande opponenten vid disputationen.

I samband med disputationen granskar den av fakultetsnämnden utsedda opponenten avhandlingens vetenskapliga kvalitet. Därefter tar den av fakultetsnämnden utsedda betygsnämnden ställning till om doktorsavhandlingen ska godkännas eller ej.

För bättre återgivning av tabeller, se pdf (länk längst ner på sidan)

Statistiska uppgifter – basfakta om doktorander

Forskarutbildning: Antal forskarstuderande (personer) och studiefinansiering

*) Yrkesverksamhet utan anknytning till utbildning på forskarnivå, eller studiemedel, eller studiefinansiering saknas (ÖVR)

Aktivitetsgrad i 3 klasser

Forskarutbildning: Antal examina per år

För 2022

Brutto: 8,11

Netto: 4,44

Under nettostudietiden bedriver doktoranden avhandlingsarbete och deltar i doktorandkurser. Sådant som inte ingår i forskarutbildningen, men som bedrivs parallellt med studierna, ska leda till att bruttostudie- tiden blir längre än fyra år (dvs. att kalendertiden för utbildningen förlängs).

Samverkan

Samverkan i relation till forskning och utbildning utförs vid fakulteten inom såväl ämnen som centrumbildningar. Samverkan sker i olika former och i relation till olika externa aktörer. Fakultetsnämndens samverkansgrupp har i uppdrag att utreda frågor som rör samverkan i relation till meritering och tjänstgöringsplanering, att inventera vilka avtal och samarbeten som föreligger samt att initiera nya samverkansrelationer.

Forskarskolor, samarbeten och internationalisering

Teologiska fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor inom utbildning på forskarnivå. Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor för forskningsämnena Religionshistoria, Religionssociologi, Religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, Kyrkovetenskap, Missions- vetenskap, Kyrkohistoria, Etik, Religionsfilosofi och Systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalet av avtalen är tecknade med Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) vid Lunds universitet. I några fall har avtal tecknats med Linköpings universitet, Menighetsfakulteten i Oslo och VID Vitenskapelige høgskole i Stavanger. Dessutom ingår fakulteten i forskarskolan The national interdisciplinary Research School Religion-Values-Society (RVS) som koordineras av Menighets- fakulteten i Oslo. Inom forskarskolorna ska minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna.

Utvärderingar av de forskarskolor som omfattas av avtalen med CTR samt forskar- skolan RVS visar att de ingående deltagarna uppfattar dessa samarbeten som värdefulla. I några fall har också andra lärosäten i Norden medverkat i forskarskolorna. De som arbetat med sådana större samarbeten har positiva erfarenheter av detta och en sådan utveckling av forskarskolesamarbetet är värd att uppmärksamma.

Lärare och forskare inom forskningsämnena och centrumbildningarna deltar regel- bundet i internationella konferenser och har löpande kontakter med kollegor i andra länder via en stor mängd etablerade nätverk och lärda sällskap. Vid CRS arbetar man aktivt med den internationella referensgruppen och bedriver ett omfattande internationellt utbyte. Inom Cemfor bjuder man in internationella gäster och arrangerar internationella konferenser. Gästforskare och gästföreläsare besöker regelbundet fakulteten och deltar i konferenser, forskarseminarier, handleder doktorander och bedriver forskning. Fakultetens hedersdoktorer deltar i varierande grad i olika aktiviteter.

Fakultetens/institutionens lärare och forskare har tillgång till såväl nationella som internationella forskningsnätverk och arbetar kontinuerligt med att utöka sina kontakter.

Ämnen, centrumbildningar och forumbildning arrangerar återkommande nationella och internationella konferenser.

Institutionen avsätter medel för att stödja uppdrag i internationella ämnessällskap, så som presidiet för Societas Ethica.

Forskning

Den ämnesspecifika forskningen vid teologiska fakulteten sker företrädesvis inom fakultetens sju forskningsämnen, det vill säga inom Religionshistoria och global kristendom, Religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi, Bibelvetenskap, Kyrkohistoria och missionshistoria, Etik, Religionsfilosofi och Systematisk teologi.

Forskningens kvalitet säkerställs främst genom det etablerade akademiska arbetssättet. Forskningsresultat publiceras och blir därmed tillgängliga för kritisk granskning och debatt. Det är i det levande vetenskapliga samtalet som forskningen kvalitetssäkras. De högre seminarierna är därför av central betydelse för kvalitetsarbetet. I de högre seminarierna samlas såväl studenter på avancerad nivå som forskarstuderande och ämnets lärare och forskare, vanligen en gång per vecka. De utgör därför självklart den miljö i vilken forskningen i de olika ämnena ska planeras och utvecklas. Samtliga forskningsämnens seminariescheman publiceras på institutionens hemsida. Samarbeten mellan forskningsämnen förekommer också i form av samseminarier, i utbildningssamarbeten inom utbildning på forskarnivå och inom olika typer av forskningsprojekt. Forskning bedrivs även inom fakultetens centrumbildningar.

Uppföljningen av enskilda lärares och forskares genomförda och planerade forskning sker i samband med medarbetarsamtal. Prefekten förtecknar dessutom ansökningar om extern finansiering som forskare och lärare vid institutionen lämnar in. Fakulteten har tillsatt resurser för en forskningskoordinator (30 %) för att stödja och stimulera ansökningar om externa medel.

Samråd för forskning och forskarutbildning består av ordföranden för ämneskollegierna och leds av studierektor för forskarutbildningen. Samrådet träffas 1–2 gånger per termin och diskuterar aktuella frågor och utbyter erfarenheter om forskningsledning och forskarutbildning.

Statistiska uppgifter

Tjänstgöringsplan

Vid Teologiska institutionen utarbetas en tjänstgöringsplan för varje läsår. Utgångspunkten för tjänstgöringsplanen är tjänstens omfattning och eventuella tjänstledigheter, forskningsmedel samt ledningsuppdrag. Tjänstgöringsplaneringen följer en given hierarki där först den avtalsmässiga administrativa schablonen samt forskningstid inom tjänst (i enlighet med avtal) dras ifrån den effektiva tjänsten, tillsammans med uppdrag såsom ämnesordförande, tid för högre seminarium samt handledning av doktorander. Återstående tid kan användas till grundutbildning, där uppdrag inom grundutbildningen och eventuell kompensationstid hanteras i första hand.

KoF – forskningsutvärdering

Uppsala universitets gemensamma forskningsutvärderingar benämns Kvalitet och Förnyelse (KoF). Uppdraget att genomföra KoF-utvärderingen ges av rektor till respektive områdesnämnd som i sin tur ger uppdraget till fakulteterna. Fakultets- nämnden beslutar därefter utgående från rektorsbeslutet om process inför varje utvärderingsrunda.

Under 2023 fattade teologiska fakultetsnämnden beslut om plan för genomförande av KoF24. Enligt de centrala direktiven ska fakultetsspecifika utvärderingar omfatta fyra aspekter: 1) forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse, 2) samverkan med omgivande samhälle, 3) rekrytering, karriärvägar och karriärstöd samt 4) samband mellan forskning och utbildning.

Utvärderingen vid Teologiska fakulteten kommer att genomförs med hjälp av en bedömarpanel. Panelen kommer att ta del av självvärderingar och andra relevanta underlag samt genomföra ett platsbesök under 2024 vid Teologiska fakulteten.

Granskningen ska resultera i ett bedömarutlåtande som identifierar styrkor, svagheter och utvecklingsområden samt rekommendationer.

Forskningsprogram

Som en del av kvalitetsarbetet rörande forskning har Teologiska fakultetsnämnden initierat arbetet med nya forskningsprogram samt antagit dessa. Under processen gav fakultetsnämnden i uppdrag åt Samråd för forskning och forskarutbildning att utforma uppgiften åt ämneskollegierna som i sin tur utarbetade förslag.

Fakultetens forskningsprogram

Högre seminarier

Ämnena är den primära vetenskapliga miljö inom vilken forskarutbildning inom ett visst ämne bedrivs. Under terminstid sker det främst i veckovisa högre seminarier (löpande seminarieserier) som leds av ämnesföreträdare, som är särskilt utnämnda vetenskapliga ledare, oftast professorer. Ämnesföreträdaren har samordningsansvar för den forskning som bedrivs inom ämnet och har det övergripande ansvaret för ämnets högre seminarier. Lärare, forskare och aktiva doktorander inom ämnet förväntas delta i högre seminariet. Studenter på avancerad nivå förväntas delta i de högre seminarierna under den tid de skriver uppsats, men räknas inte in bland ordinarie deltagare.

Forskarluncher

Vid ett flertal tillfällen per termin arrangerar dekanen och utbildningsledarna forskar- luncher där fakultetens/institutionens lärare och forskare på ett informellt sätt får möjlighet att presentera sin forskning och med kollegor diskutera erfarenheter, problem och konstruktiva lösningsförslag i relation till forskningstid i tjänsten och publiceringsvägar.

Publikationer DiVA

Som en del i universitetets systematiska arbetsmiljöarbete genomförs årligen med- arbetarsamtal med samtliga anställda. Vid Teologiska institutionen genomförs dessa enligt delegationsordningen för chefsansvar, vilket innebär av administrativ chef (administrativ personal), studierektor för forskarutbildning (doktorander) och prefekt (lärare, forskare). I samband med medarbetarsamtalen uppmärksammas både universitetsgemensamma frågor och av institutionen särskilt prioriterade områden, såsom användning av forskningstiden i tjänst (gäller lärarkategorin). Inför lönerevision erbjuds medarbetare ett lönesamtal (gäller ej doktorander).

Lärares och forskares publikationer under året redovisas i DiVA. För att säkerställa att inrapportering till DiVA sker sänder prefekten ut påminnelser till samtliga medarbetare. Samtal om publicering och publiceringsmönster ingår i lärares och forskares med- arbetarsamtal och lönesamtal.

Kringresurser

Fakulteten utlyser årligen kringresurser, vilka delas ut baserade på inlämnad ansökan innehållande lärares och forskares publikationer, beviljade externa anslag och handledarskap inom forskarutbildningen. Kringresursmedlen är ett sätt för Teologiska fakulteten att uppmuntra de aspekter av kvalitetsutvecklingen som genererar medel i Uppsala universitets interna kvalitetsbaserade resurstilldelningssystem. Vid universitetet omfördelas 7,5 procent av basanslaget för forskning och forskarutbildning i relation till tre kvalitetsbaserade indikatorer (UFV 2016/1914). Dessa är:

• publicering enligt den så kallade norska modellen samt citeringar,
• erhållna externa medel och
• utfärdade doktorsexamina

Dessa tre indikatorer utgör även grunden för kringresurssatsningen vid Teologiska fakulteten och syftar till att uppmuntra strategiska publiceringsmönster, ge incitament för att söka externa forskningsmedel med flera projektdeltagare från nationella och internationella forskningsråd samt att premiera insatser i forskarutbildningen som lett fram till avlagd examen.

Med kringresurser avses i detta sammanhang de medel som är avsedda att stödja egen eller andras forskning vid institutionen. Medlen kan till exempel användas för konferensresor, inköp av litteratur och utrustning eller för anordnande av möten och konferenser. Medlen kan inte användas för att finansiera arbetstid. Ändamålen för vilka kringresurserna används skall godkännas av prefekten.

Sökta och erhållna externa medel

Prefekten förtecknar ansökningar om extern finansiering som forskare och lärare vid institutionen lämnar in. Fakulteten har tillsatt resurser för en forskningskoordinator (30 %) för att stödja och stimulera ansökningar om externa medel.

Strategiska projektinitieringsanslag – ansökningsstöd

I syfte att stödja initiering av ansökningar om större (gärna tvär- eller mångveten- skapliga) projekt utlyser Teologiska fakulteten strategiska projektinitieringsanslag. Fakultetens strategiska projektinitieringsanslag har kommit till som en del av fakultetens satsning på stöd till aspekter av kvalitetsutvecklingen som genererar medel i Uppsala universitets interna kvalitetsbaserade resurstilldelningssystem. Vid universitetet omfördelas 2,5 procent av basanslaget för forskning och forskarutbildning baserat på förmågan att attrahera externa medel.

Fakulteten vill uppmuntra till en ansökningskultur där projekten omfattar flera personer. Ansökan ska gälla omkostnader för utarbetande av ett större vetenskapligt projekt som involverar ett flertal forskare, gärna (men inte nödvändigtvis) från olika discipliner.

Dessa medel kan användas för att utarbeta större projektansökningar och kan dels avse arbetstid, dels medel för möten mellan forskare mm. Projekt av tvär- eller mångveten- skaplig karaktär prioriteras.

Forskningskoordinator – ansökningsstöd

Fakulteten har tillsatt resurser för en forskningskoordinator (30 %) för att stödja och stimulera ansökningar om externa medel. Detta sker i form av kontinuerlig information om forskningsfinansiärer och utlysningar samt genom workshops där utkast till projektplaner diskuteras.

Samarbeten och internationalisering

Lärare och forskare inom forskningsämnena och centrumbildningarna deltar regelbundet i internationella konferenser och har löpande kontakter med kollegor i andra länder via en stor mängd etablerade nätverk och lärda sällskap. Vid CRS arbetar man aktivt med den internationella referensgruppen och bedriver ett omfattande internationellt utbyte. Inom Cemfor bjuder man in internationella gäster och arrangerar internationella konferenser. Gästforskare och gästföreläsare besöker regelbundet fakulteten och deltar i konferenser, forskarseminarier, handleder doktorander och bedriver forskning. Fakultetens internationella hedersdoktorer deltar i varierande grad i olika aktiviteter.

Fakultetens/institutionens lärare och forskare har tillgång till såväl nationella som internationella forskningsnätverk och arbetar kontinuerligt med att utöka sina kontakter.

Ämnen, centrumbildningar och forumbildning arrangerar återkommande nationella och internationella konferenser.

Institutionen avsätter medel för att stödja uppdrag i internationella ämnessällskap, så som presidiet för Societas Ethica.

Lärares expenser

Institutionen avsätter kalenderårsvis medel för lärares expenser för tillsvidareanställda lärare i proportion till anställningens omfattning. Dessa medel kan användas för forskningsrelaterade utgifter i form av konferensresor, konferensavgifter och forsknings- och undervisningsrelaterad litteratur. Användning av medlen sker i samråd med prefekten.

Samverkan

Enligt Uppsala universitets Mål och strategier ska samverkan vara en integrerad del av såväl forskning som utbildning. Samverkan ingår också som en central del av fakultetens Mål och strategier. Det är således något som berör och utförs av i stort sett alla vid fakulteten och är allas ansvar. För att tydliggöra detta har Teologiska fakultets- nämnden inrättat en Samverkansgrupp med uppdraget att hålla samman arbetet med samverkansfrågor vid fakulteten och institutionen.

I dagsläget kommer samverkan till formaliserat uttryck främst inom CRS och Cemfor samt bland enskilda forskare, bland annat genom olika former av uppdragsforskning. Däremot är metoder för och förhållningssätt till samverkan inte lika brett förankrade inom ämnena som helhet. Inom grundutbildningen arbetar fakulteten medvetet med samverkan inom Religionsvetarprogrammet och Teologprogrammet, till exempel i form av återkommande professionsseminarier och diskussionspanel med professions- företrädare. Inom dessa program samt på Masterprogram i teologi och religions- vetenskap, i mänskliga rättigheter samt i NOHA och HAC finns möjlighet till praktik.

Samverkan kommer också till uttryck genom uppdragsutbildning. Samverkansaspekten inom grundutbildningen skulle kunna utvecklas genom en tydligare anknytning till forskning. Samverkan visar på samhällsrelevansen i institutionens forskning och utbildning och påverkar även rekrytering och marknadsföring.

Lärare och forskare vid Teologiska institutionen ägnar sig åt en rad former av samverkan med det omgivande samhället. Mängden och mångfalden av kontakter med det omgivande samhället vid Teologiska institutionen gör det svårt att lista alla.

Institutionens lärare och forskare gör tillsammans ett stort antal populärvetenskapliga framträdanden och fortbildningsinsatser i exempelvis vård, skola, omsorg, trossamfund, föreningar. En mängd populärvetenskapliga texter publiceras i dagstidningar, magasin etc. och många lärare och forskare medverkar i public service på skilda sätt. Flera av lärarna och forskarna anlitas också som experter i media och av myndigheter, som exempelvis kommuner, landsting, regering, riksdag, polisen. Vidare är många lärare och forskare aktiva i olika nationella kommittéer och råd. Därtill bidrar lärare och forskare med expertkunskaper genom att besvara inkomna remisser.

Mångvetenskap

Vid Teologiska institutionen finns två centrumbildningar i form av Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) samt forumbildningen Forum för Judiska studier (FJS).

Vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle sker samarbeten och mångvetenskaplig forskning genom omfattande samverkan med andra institutioner vid Uppsala universitet, av vilka speciellt kan nämnas juridiska och statsvetenskapliga institutionen. Under 2020 säkrades basfinansiering för CRS:s infrastruktur i form av föreståndare, vetenskaplig ledning och kommunikation. Detta skedde genom att rektor anslog universitetsgemensamma strategiska medel under förutsättning att fakulteten finansierade med motsvarande belopp. Åtagandet från respektive part uppgår till 600 000 kr per år i fem år från den 1 juli 2020.

Samverkan och mångvetenskaplig forskning initieras och sker också vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Syftet med Cemfor är att vid Uppsala universitet främja, understödja och samordna forskning inom profilområdena integration, rasism och diskriminering. Utöver ett flertal externfinansierade projekt direkt knutna till Cemfor, finns forskarnätverk med olika specialområden vilka involverar också forskare som inte har sin anställning där. Cemfor har en regelbunden verksamhet i form av interna och externa seminarier, boksläpp, symposier och samverkan med gästforskare samt samarbete med det civila samhället och offentlig sektor. Samverkan med det omgivande samhället sker i form av såväl uppdrag inom utbildning som genom forskning.

Även vid Forum för Judiska studier sker mångvetenskaplig forskning. Forum för Judiska studier ska främja, understödja och samordna forskning och undervisning inom tre fält: (1) judarna som en svensk minoritet; (2) judisk historia, religion, språk och kultur i Sverige och i världen; (3) klassisk och modern hebreiska som del av judisk kultur, religion och identitet. Verksamheten arbetar även under en gemensam avsiktsförklaring om samverkan med Paideia. Efter en utvärdering av denna samverkan under 2019 inleddes ett arbete med frågan om hur samverkan ska intensifieras de närmsta åren pågår. Fakultetsnämnden tillsatte under 2020 en arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna för en långsiktig extern finansiering av en professur eller annan läraranställning inom området judiska studier.

Årsberättelse för Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS)

Årsberättelse för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor)

Årsberättelse för Forum för Judiska studier (FJS)

Arbetsmiljöarbete

Universitetets arbetsmiljöarbete baseras på arbetsmiljöpolicyn för Uppsala universitet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet för alla anställda och studerande vid universitetet. Planen för arbetsmiljöarbetet är en sammanställning av åtgärder som syftar till att uppnå en bättre arbetsmiljö på teologiska institutionen. Planen är ett dynamiskt dokument som revideras och utvecklas allteftersom inom ramen för de hållpunkter som formulerats i den. Arbetsmiljögruppen och prefekten har gemensamt ansvar för att så sker.

Institutionen har en arbetsmiljögrupp bestående av prefekt, ställföreträdande prefekt, studierektor med administrativ inriktning, studierektor för forskarutbildningen, representant för centrumbildningarna, representant för forskarna, HR-generalist, ombud för lika villkor, doktorandrepresentant, facklig representant och skyddsombud. Gällande studentrepresentation samråder prefekten med Teologiska studierådets arbetsmiljöansvarige.

Jämställdhet och lika villkor

Prefekten ansvarar för lika villkorsarbetet vid Teologiska institutionen. Lika villkorsarbetet bedrivs systematiskt enligt modellen undersökning av risker och hinder, analys, åtgärd och uppföljning. Till sitt stöd har prefekten ett ombud för lika villkor där tid avsätts i tjänsten för detta uppdrag. Till stöd för ombudet finns en kommitté som består av representanter för TA-personal, lärare, doktorander och studenter. Fakultetens likavillkorskommitté är samtidigt institutionens likavillkorsgrupp. Arbetet med likavillkorsfrågor för såväl anställda som studenter planeras för tre år i taget, revideras löpande i likavillkorskommittén och redovisas en gång per år till fakultetsnämnden.

Studenter informeras om regler och rättigheter i diskrimineringsfrågor i samband med kursstarter, och doktorander får information om detta i samband med introduktionen till forskarutbildningen. Handledare får genom handledarkurser och institutionens pedagogiska dagar fortlöpande utbildning i diskrimineringsfrågor och pedagogiska utmaningar relaterade till detta. Institutionen, de olika ämnena och organen förlägger företrädesvis undervisning, seminarier och möten till tider som även ska passa personer med barn.

Årsberättelse för likavillkorskommittéen