Test förstasida Personuppgifter och Dataskyddsförordningen
EU:s Dataskyddsförordning (ofta förkortad GDPR) syftar till att skydda individers personuppgifter och deras rätt till privatliv. Att följa GDPR är viktigt för att säkerställa att personuppgifter behandlas på ett rättvist, lagligt och transparent sätt. Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur Uppsala universitet och dess anställda hanterar personuppgifter i verksamheten.
Länklista
Personuppgift
En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en levande identifierbar person.
Anmälan av personuppgiftsbehandling
Uppsala universitets rutin för anmälan om personuppgiftsbehandling.
Stöd vid anlitande av biträden
Här finns ett flödesschema som stöd vid anlitande av personuppgiftsbiträde i enlighet med Dataskyddsförordningen.
Dataskyddsförordningens grundläggande begrepp och principer
Beskrivning av grundläggande begrepp och centrala principer i Dataskyddsförordningen.
Laglig grund för behandling av personuppgifter
För att behandla personuppgifter på ett lagligt sätt krävs ett tydligt och preciserat ändamål med behandlingen.
De registrerades rättigheter
Den som får sina personuppgifter behandlade (den registrerade), har en rad rättigheter som återfinns i Dataskyddsförordningen.
Överföring av personuppgifter till tredjeland
Rätten till skydd av privatliv och personuppgifter är skyddad i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Konsekvensbedömning enligt Dataskyddsförordningen
Dataskyddsförordningen (GDPR) finns för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter vid behandling av personuppgifter.
Hantering av personuppgiftsincidenter
I Dataskyddsförordningen finns en skyldighet för den som är personuppgiftsansvarig att göra en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten om det inträffat en personuppgiftsincident.
Frågor och svar
Fråga: Jag är projektledare i ett forskningssamarbete där personuppgifter kommer att behandlas. Är det ett personuppgiftsbiträdesavtal eller ett avtal om gemensamt personuppgiftsansvar som ska tas fram?
Svar:
I GDPR pratar man om två olika sorters roller, personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde.
Personuppgiftsansvarig är den som bestämmer varför personuppgifter ska behandlas (”ändamål”) och hur behandlingen ska gå till (”medel”). För att göra bedömningen av hur personuppgiftsansvaret fördelar sig är det ofta, när det gäller forskningssamarbeten, relevant att titta på om en part ensamt eller tillsammans med andra bestämmer forskningsfrågan, om parten bestämmer vilka typer av personuppgifter som behövs, insamlingsmetod, hur åtkomst/behörigheter ska fördelas och hur länge personuppgifterna ska behandlas.
Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning och endast (med visst utrymme att välja praktiska/icke-väsentliga lösningar) gör detta enligt instruktioner från den personuppgiftsansvarige. Om den andra parten endast behandlar personuppgifter enligt instruktion och inte har något eget forskningsändamål (eller annat ändamål) med behandlingen är denne ett personuppgiftsbiträde.
I forskningsprojekt uppstår ofta situationen att mer än en part är personuppgiftsansvarig, t.ex. att forskare vid UU och forskarkollega vid annat lärosäte gemensamt har kommit fram till en intressant forskningsfråga och de centrala uppläggen. Från ett GDPR-perspektiv föreligger då att gemensamt personuppgiftsansvar.
När det gäller gemensamt personuppgiftsansvar kräver GDPR att ett avtal (ett s.k. inbördes arrangemang) ingås mellan de gemensamt ansvariga där respektive roller och förhållande till de registrerade (de vars personuppgifter behandlas) beskrivs och regleras. Att ett gemensamt personuppgiftsansvar föreligger är inte detsamma som ett likadelat personuppgiftsansvar. Tvärtom förekommer det att en part har en större del av ansvaret, och en annan part mindre del av ansvaret beroende på hur den praktiska situationen ser ut. Det måste inte heller vara samma eller identiska ändamål utan det kan vara skilda ändamål som hänger nära samman. Det är viktigt att det i avtalet om gemensamt personuppgiftsansvar tydligt beskrivs hur dessa omständigheter fördelar sig mellan de personuppgiftsansvariga. Juridiska avdelningen har tagit fram en mall för avtal om gemensamt personuppgiftsansvar som finns under ”Allmänt om avtal och mallar” på intranätet https://www.uu.se/medarbetare/stod-och-verktyg/juridik/allmant-om-avtal-och-mallar.
Om man istället kommer fram till att den andra parten är ett personuppgiftsbiträde behöver ett personuppgiftsbiträdesavtal (även kallat PUBA) ingås och mall för detta finns under ”Allmänt om avtal och mallar” på intranätet, https://www.uu.se/medarbetare/stod-och-verktyg/juridik/allmant-om-avtal-och-mallar.
När man fyller i dessa mallar är det bra att vara tydlig så att det inte råder oklarhet om vad som ska regleras. Personuppgiftsbiträdet får enbart göra det som står i personuppgiftsbiträdesavtalet och gör personuppgiftsbiträdet något utöver detta blir biträdet personuppgiftsansvarig för den otillåtna behandlingen.
Kontakt
- Kontakta juridiska avdelningen
- juravd@uu.se