David Håkansson är ny akademiledamot
”Svenskan är ett stort och ovanligt väl beskrivet språk”, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet. Efter många års forskning har han nu tagit klivet in i Svenska Akademien och ser fram emot att följa svenskans utveckling från ett nytt perspektiv.
I december efterträdde David Håkansson den kände språkforskaren Sture Allén på stol nummer tre i Svenska Akademien. Helt enligt traditionen höll han ett tal om Sture Allén, efter att först ha läst in sig på hans gärning och även besökt hans änka Solveig i Göteborg.
– Det kändes fint att få efterträda honom. Vi har inte helt samma språkvetenskapliga intresse, han verkade inom lexikografi och arbetade mycket med ordböcker, men vi delar intresset för språkets struktur. Där har vi en gemensam nämnare.
David Håkanssons tillträde sammanföll med att det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok kom ut. Ordboken är ett jätteprojekt som pågått ända sedan 1800-talet, där alla svenska ord fått en grundlig förklaring och belägg för när de först började användas.
Nu börjar arbetet om igen, med flera finansiärer förutom Svenska Akademien.
– Ja, man går tillbaka och reviderar och uppdaterar, för ett stort antal ord finns så klart inte med i ordböckerna. Men den kommer inte att tryckas utan blir en rent digital produkt.
Viktig infrastruktur för svenska språket
Svenska Akademien förknippas ofta med utdelningen av Nobelpriset i litteratur, högtidliga evenemang och festligheter. Dess betydelse för det svenska språket lyfts inte fram lika ofta.
– Det är väldigt mycket arbete som sker i det dolda med viktig infrastruktur för det svenska språket. Till exempel är ordboken ett helt fantastiskt projekt som man nu kunde föra i hamn. Det är få språk som är så väl beskrivna som svenskan. Förutom ordboken kommer ordlistan med jämna mellanrum, vi har Svenska Akademins grammatik som kom ut 1999 och vi arbetar med webbsidan svenska.se.
Den här sidan av Akademiens verksamhet kommer David Håkansson nu bidra till. Samtidigt fortsätter han på heltid som forskare i nordiska språk och dekan för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Språk i förändring
I sin forskning intresserar han sig mycket för språk i förändring, både i nutiden och i historisk tid. Just nu håller han på att avsluta ett forskningsprojekt om 1800-talssvenskan och hur den förändrades då och på längre sikt.
Genom sitt nya uppdrag kommer han att följa språkets förändring i realtid, till exempel varje gång en ny upplaga av Svenska Akademins ordlista kommer ut. Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.
– Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju helt naturligt att ett språk förändras när det kommer till ordförråd och grammatik. Det jag tycker är mer oroväckande är de domänförluster som vi kan se idag, när svenska inte alls används inom vissa områden. Det har till exempel uppmärksammats mycket inom högre utbildning.
En längre version av artikeln kan du läsa här.
Annica Hulth