Nya hedersdoktorer inom humsam

Fakulteterna inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har nu beslutat vilka de utser till hedersdoktorer 2024. Foto: David Naylor.
Fakulteterna inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har nu beslutat vilka de utser till hedersdoktorer 2024.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Eva Funck Beskow har genom framförallt sina barnprogram gjort stora insatser för barns bildning och kunskapssökande. Hennes gärning kännetecknas av en förmåga att på ett tydligt och klart sätt förklara olika fenomen från människans fysionomi och psykologi till naturens beskaffenhet och samhällets uppbyggnad. Karakteristiskt är också hennes entusiastiska sätt och vetenskapligt inspirerade förhållningssätt som uppmuntrar barn att själva söka ny kunskap.
Historisk-filosofiska fakulteten
Professor Jon Stobart, professor i historia vid Manchester Metropolitan University, är en internationellt ledande forskare inom tidigmodern kulturhistoria. Med fokus på konsumtion under främst 1700-talet innefattar hans arbeten områden såsom materiell kultur, rumslighet, sociala praktiker, genushistoria, urbanhistoria och globalhistoria.
Såväl hans banbrytande arbeten inom kultur- och konsumtionshistoria som hans stora engagemang i internationella samarbeten, gör honom till en värdefull samarbetspartner för historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet.
Juridiska fakulteten
Johan Bärlund är professor i nordisk rätt vid Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet, och var mellan 2018 och 2022 även rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan vid samma universitet.
Hans huvudsakliga forskningsområden är konsumentskydd, avtalsrätt, marknadsrätt, skadeståndsrätt och personrätt ur ett nordiskt perspektiv och han har i flera av sina senaste artiklar behandlat nordisk avtalsrätt och marknadsförings-rätt.
Johans främsta undervisningsområden är konsumenträtt, avtalsrätt och skadeståndsrätt och tidigare även äktenskapsrätt. Han är en uppskattad lärare som bedrivit ett aktivt arbete för att lyfta pedagogikens betydelse för lärandet.
Han framför sina synpunkter i det vetenskapliga samtalet med både mildhet och skärpa, vilket gjort honom till en uppskattad bedömare av avhandlingar i hela Norden.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Anette Mikes är verksam vid Saïd Business School och Hertford College, University of Oxford (tidigare HEC Lusanne, Harvard Business School samt London School of Economics and Political Science). Hennes forskning har starkt bidragit till att utveckla ett centralt område inom redovisnings‐ och ekonomistyrningslitteraturen, nämligen riskhantering. Inom detta område är hon en pionjär med sina djupa fallstudier från den finansiella sektorn. Med sitt fokus på “man‐made disasters” har Dr. Mikes forskning under under senare år utvidgats till att omfatta etik och hållbarhet. Hon har också på ett unikt sätt bidragit till att bygga broar mellan akademi och praktik. Detta är bland annat tydligt i hennes arbete och bidrag i etablerandet av “The Oxford Ministry for the Future”. Syftet med detta initiativ är att skapa ett multidisciplinärt nätverk av akademiker och praktiker som tillsammans påverkar samtalet om klimatförändring och hur samhället bör angripa detta problem. Dr. Mikes har tilldelats flera priser och utmärkelser för hennes bidrag till forskningsfronten inom riskhantering och styrning.
Professor Steven C. Hayes arbete har bidragit enormt till att etablera evidens för vikten av att sätta det psykiska lidandet i ett specifikt sammanhang som är unikt för individen. Genom hans teoretiska och psykoterapeutiska bidrag har beteendevetenskap och psykologi idag börjat lägga större fokus på enskilda människors upplevelser, som ett sätt att bättre förstå välbefinnande och prestation hos individen och i samhället, och som ett sätt att utforma bättre behandlingar. Inom psykologin kallas detta för ett processfokuserat förhållningssätt, och är känt under rubriken Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Det kan låta som sunt förnuft eller som det som behandlare redan gör, men så är inte fallet. Det lockar starkt att direkt utgå ifrån att människor med specifika typer av tillstånd behöver specifika behandlingar, som är lika för alla med det tillståndet. Men med verktyg som smartphone-baserade appar, sofistikerade statistiska procedurer och AI finns det idag potential att individualisera psykologisk behandling på ett vetenskapligt, evidensbaserat sätt, som aldrig förr. Tack vare Professor Hayes’ bidrag till psykologin, tillsammans med teknologins utveckling, kan vi idag samla in komplexa tidsintensiv data, analysera dessa på så sätt att vi kan införliva det som människor bryr sig mest om i behandlingen, och använda denna information för att anpassa behandlingen så att fokus ligger precis på vad som behöver förändras. Målet är att hjälpa människor bli stärkta i sig själva och inom sina familjer och samhällen, så att vi blir bättre rustade att möta utmaningarna i det mänskliga tillståndet.
Torgny Wadensjö har under sin långa karriär som bokförläggare haft en stor betydelse för den svenska samhällsvetenskapliga forskningen. Genom sitt arbete har han främjat spridningen av samhällsvetenskaplig litteratur liksom aktivt bidragit till att skapa en plattform för vetenskaplig diskussion och debatt. Hans blick för kvalitet och relevans har inneburit att viktiga forskningsresultat har nått en bredare publik, vilket har stärkt förståelsen för komplexa samhällsfrågor och bidragit till en mer informerad allmänhet. Genom att lyfta fram och sprida forskningsbaserade böcker har Torgny Wadensjö underlättat en bredare tillämpning av samhällsvetenskapliga insikter i såväl politiken som det offentliga samtalet. Hans förmåga att identifiera och publicera verk av stor samhällelig betydelse har gjort honom till en central figur i att förmedla forskningsresultat till beslutsfattare, journalister och den intresserade allmänheten. Vidare har Wadensjö varit en förespråkare för att samhällsvetenskaplig forskning ska nå utanför akademins väggar. Genom sitt nätverk och sitt arbete har han möjliggjort att forskare inom samhällsvetenskaperna kan få sina verk publicerade och spridda i en tid när vetenskaplig publicering ställs inför stora utmaningar.
Språkvetenskapliga fakulteten
Helen Morales är sedan 2012 Argyropoulos Professor of Hellenic Studies vid University of California, Santa Barbara. Morales är en klassisk filolog med ovanligt breda intressen: från antik fiktion och mytologi till sexualetik och litteraturkritik. Hon skriver om den antika världen och dess reception i modern tid för såväl ämnesexperter som en bredare allmänhet, vilket ger henne en unik position som förmedlare av antikens mångfald och traditionens kraft. Utan att någonsin göra avkall på ämneskompetens låter Morales moderna röster som Beyoncé utgöra exempel på hur antiken berör oss idag. Med böcker som Antigone Rising: The Subversive Power of the Ancient Myths (2020) blir Morales därmed själv en av decenniets viktigaste röster inom klassiska studier.
Thomas Steinfeld är journalist och en av de främsta kulturförmedlarna mellan Tyskland och Sverige. Hans nyöversättning av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige kom ut på tyska 2014 och blev hyllad av såväl kritiker som läsare. Bland hans övriga publikationer märks en biografi om Axel Munthe (2007, på svenska 2009), men han har också belyst bildningsfrågor (Bildningen på barrikaden. Ett manifest, tillsammans med Per Svensson, 2017) och förklarat fenomenet IKEA för tyskarna (tillsammans med Frederic Steinfeld, 2019). Steinfeld har arbetat för Frankfurter Allgemeine Zeitung och Süddeutsche Zeitung och var i flera år kulturchef för den senare. Han skriver även för svenska tidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt medverkar i Sveriges Radio. I sina publikationer lyckas Thomas Steinfeld förbinda det vetenskapliga och det journalistiska på ett fascinerande sätt.
Teologiska fakulteten
Professor Grzymała-Moszczyńskas är en internationellt erkänd forskare inom religionspsykologi och har gjort betydande insatser för att förstå hur religion påverkar människors liv, särskilt i samband med migration. Hennes forskning har bidragit till en ökad förståelse för migrationens komplexa följder.
Bland hennes många böcker och artiklar kan nämnas en handbok i psykologiskt stöd i arbete med flyktingar, resiliens och religiös coping bland flyktingar som upplevt trauma samt återvändande bland polska migranter.
Anders Berndt
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt.
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i universitetshuset den 31 januari 2025.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.