Tankesmedjan Humtank synliggör humanioras betydelse för samhället

Vid årsskiftet tog Adam Hjorthén, lektor i nordamerikastudier vid Engelska institutionen vid Uppsala universitet, och Kim Silow Kallenberg, lektor vid Södertörns högskola, över rodret som verksamhetsledare för tankesmedjan Humtank.

– Det känns jätteroligt att vara en av två verksamhetsledare för Humtank. Det är en dynamisk och spännande organisation och en viktig plattform, säger Adam Hjorthén. Nu ska vi bygga vidare och hitta sätt att utveckla verksamheten.

Bakom Humtank står humanistiska fakulteter vid fjorton svenska lärosäten, vid Uppsala universitet bidrar de historisk-filosofiska, språkvetenskapliga och teologiska fakulteterna med medel till verksamheten. Varje lärosäte utser en representant eller medlem för normalt tre år som får tio procents arbetstid för att arbeta med Humtank. De två verksamhetsledarna har tjugofem procents arbetstid för tankesmedjan.

Ska främja humaniora

– Vi arbetar för att främja humanioras roll och betydelse inom och utanför akademin. Tankesmedjans motto kanske sammanfattar det bäst: Varje samhällsfråga har en humanistisk dimension.

Adam Hjorthén betonar att humaniora är centralt för att lösa och förhålla sig till centrala samhällsproblem, som till exempel AI eller klimatet.

– Gemensamt för dagen stora samhällsproblem är mänskliga relationer står i centrum och det vore befängt att tro att humaniora - eller samhällsvetenskap - inte skulle ha en central roll i att både förstå och lösa dem. Vår roll i Humtank är att synliggöra humanioras betydelse för universitetet och samhället.

Debatt, rapport, blogg, samtal

Inom universitetssektorn lyfter Humtank diskussioner kring forskningspolitik, resursfördelning och vetenskapsområdets förutsättningar. Utanför sektorn bevakar de humanioras roll i samhällsdebatten och i den svenska kunskapspolitiken. Varje år skriver de en rapport på ett tema som publiceras lagom till Almedalsveckan där de arrangerar olika diskussioner. I år är temat för rapporten humaniora i professionsutbildningar som till exempel läkare eller polis.

Humtank driver också bloggen Humtankar och delar varje höst ut Humtankpriset till en akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. De skriver även debattartiklar, anordnar seminarier och deltar i olika samtal med olika organisationer.

Skäl hålla huvudet högt

– De fjorton medlemmarna från lärosätena är hjärtat i Humtank. De är väldigt engagerade och vill bidra. Genom att vi är många och har ett brett nätverk kan vi vara snabba på bollen och agera fort när det behövs, även om vi inte är en så stor organisation räknat i arbetstid.

Befinner sig då humaniora i en kris? Det är ju en ganska vanlig bild att humaniora sedan en tid kämpar för sin överlevnad på olika sätt.

– Jag tycker inte att humaniora befinner sig i en kris. Det går tvärtom bra för humaniora i Sverige och det finns skäl att hålla huvudet högt. Därmed inte sagt att vi inte ser risker. Det finns skäl att bevaka den forskningspolitiska utvecklingen.

Anders Berndt