Mod och mobilisering tema för Uppsala Internationella Litteraturfestival

Agri Ismaïl, Jesper Olsson, Uljana Wolf och Geoffroy de Lagasnerie samtalar i Humanistiska teatern under Uppsala internationella litteraturfestival.
I en tid av ökad polarisering lyfter Uppsala internationella litteraturfestival 18–21 mars hur litteratur och konst kan stimulera motstånd, solidaritet och kritisk reflektion. Under temat Mod och mobilisering möts författare, forskare och kulturaktörer i samtal om ordens kraft i en föränderlig samtid. Programmet rymmer även en festkväll i Universitetsaulan med poesi och musik.

Christina Kullberg, Foto: Mikael Wallerstedt
– Festivalen har som syfte att engagera i hur litteraturen griper in i samtiden. Det är speciellt för Uppsala litteraturfestival att vi sätter ljus på författare som inte är så kända i Sverige, säger Christina Kullberg, professor i franska vid Institutionen för moderna språk, och medarrangör till litteraturfestivalen genom forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning.
Årets tema kretsar kring litteraturens och konstens möjligheter att stärka kritiskt tänkande, motstånd och empati i en tid av ökande polarisering.
– I år ligger fokus ännu mer på demokrati och hur litteratur och kultur och även andra konstformer kan mobilisera någon sorts motstånd, kritiskt tänkande men också förmåga till empati, nyfikenhet – och kärlek, säger Christina Kullberg.
Programmet riktar särskilt ljuset mot olika delar av Europa och de frågor som präglar regionen.
– Dels Ukraina, men också Tyskland, Ungern, Sverige – och så lite från USA och Palestina. Om förra året hade Nigeria i fokus är det i år snarare en kritisk blick mot oss i väst, säger hon.
Samtal om litteratur som motstånd på Humanistiska teatern
Ett av universitetets bidrag är ett fördjupande samtal på Humanistiska teatern på fredagen. Där leder Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, en diskussion med bland andra Geoffroy de Lagasnerie, fransk filosof och sociolog, Uljana Wolf, tysk poet, översättare och essäist, och Agri Ismael, svensk författare och kulturskribent med rötter i Irakiska Kurdistan.
Samtalet tar upp litteraturens roll som motståndshandling – i relation både till politiska utvecklingar och till akademins förändrade villkor.
– Vetenskapligt tänkande och forskning mår bra av att också lära sig från andra uttryck, och tvärtom. Därför är den här sortens dialoger viktiga, säger Christina Kullberg.
Hon kopplar samtalet till frågor som är aktuella både i kultursektorn och inom akademin.
– I dessa tider förs samtal om akademisk frihet som är under hot, också i väst, och som omförhandlas på olika sätt – och vi ser liknande diskussioner inom kultursektorn. Jag tror att vi mår bra av att ha en gemensam diskussion kring de här frågorna, och att ta hjälp av varandra. Det är en form av solidaritet.
Festkväll i Universitetsaulan
En av festivalens stora publika höjdpunkter är kvällsprogrammet i Universitetsaulan fredag den 20 mars, där internationella gäster möter svenska scenartister som Lisa Nilsson och Imenella. Kvällen leds av Amanda Ooms och samlar både erfarna och nya röster i ett program som förenar poesi, musik och berättelser från flera delar av världen.
– Temat för årets festival blir extra tydligt vid det här evenemanget, och det är också första gången vi låter musiken ta en sådan framträdande plats tillsammans med poesin, säger Christina Kullberg.
Vad vill du att publiken ska få uppleva under årets festival?
– Passa på att lyssna! Arrangemangen är verkligen öppna och välkomnande, för alla. Samtalen har ofta inslag av poesiläsning. Festivalen är en arena för att upptäcka, med möjlighet till samtal.
Emma Hallberg Gardell