Hallym-Uppsala: Genetik, medicin och AI i rättsprocessen

Få personer har väl undgått att polisen gör dna-analyser av spår som hittas på en brottsplats. Genom att jämföra dna-profiler från bevismaterialet med dna-profiler hos misstänkta personer kan man antingen knyta dem till brottet eller utesluta dem som misstänkta.

– Analyserna fungerar bra i de flesta fall men ibland är det väldigt svårt att få fram en bra dna-profil från prover i brottsplatsutredningar. De innehåller ofta mycket små mängder biologiskt material och har ibland även nedbrutet dna. Min forskargrupp arbetar med att förbättra analysmetoderna för sådana utmanande spår. Polisen brukar be om vår hjälp några gånger om året för att till exempel ta fram en dna-profil från tappade hårstrån, spår som ofta hittas på brottsplatser men är svåra att analysera, berättar Marie Allen.

Rättsgenetiken har på senare tid utvecklats så att det går att undersöka genetiska markörer för utseende och därigenom förutspå yttre synliga egenskaper som hårfärg, ögonfärg, hudfärg och fräknar.

– Det är väldigt spännande analyser eftersom vi kan hjälpa polisen med spaningsinformation även om de inte har någon misstänkt. Om dna-analysen till exempel visar att den intressanta personen med stor sannolikhet är brunhårig och blåögd kan det minska antalet personer att utreda, förhöra eller dna-testa.

Marie Allen är en av organisatörerna av mötet Hallym-Uppsala International Symposium – AI in Healthcare som arrangeras den 13 september. Där kommer hon att presentera utmaningarna inom rättsgenetiska analyser och arbetet i den tvärvetenskapliga forskningsmiljön EB-CRIME.

– I EB-CRIME samarbetar jag med forskare inom bland annat juridik, rättsmedicin, informationsteknologi och psykologi. Vi studerar felkällor för olika typer av bevis och undersöker till exempel hur dna-analyser som ger information om utseende eller ålder kan användas i brottsutredningar. Vi studerar också AI-assisterade forensiska metoder, dels hur bra de verkligen fungerar, dels hur de framöver kan komma att användas i domstolar.

Under symposiet kommer forskare från Uppsala och Sydkorea att presentera olika aspekter av hur AI kan användas inom medicinsk vetenskap. Temat tangerar Marie Allens forskning inom EB-CRIME där AI och rättsmedicin ingår och hon tror att besöket från Sydkorea kan få stor betydelse för samarbetet mellan universiteten.

– Även mitt forskningsområde kan ha nytta av ett fortsatt samarbete med Hallym. Jag ser fram emot att ta emot delegationen som kommer hit och höra om deras forskning inom AI-området, avslutar hon.

Kerstin Henriksson