Viktiga diskussioner under dekandagarna
Deltagarna under nationella medicindekandagarna i Uppsala. Foto: Agneta Mattsson
Hur ska de medicinska fakulteterna fortsätta bedriva forskning och undervisning på högsta nivå? Vad händer egentligen med den kollegiala styrningen vid Sveriges universitet – och hur påverkas den akademiska friheten av omvärlden? Det var några av de frågor som diskuterades under de nationella medicindekandagarna i Uppsala.
Varje år träffas dekaner från Sveriges sju medicinska fakulteter för att diskutera aktuella frågor och teman som på olika sätt påverkar deras verksamheter. I år var det Uppsala universitets tur att stå som värd, och dagarna genomfördes med den äran i universitetshuset under två intensiva dagar.
– Jag är väldigt nöjd med mötet som samlade de medicinska fakulteternas ledningar. Det är alltid högt i tak när vi träffas, berättar Karin Forsberg Nilsson, dekan för Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.
Maria Nilsson, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, inledde den första dagen med regeringens syn på hur Sverige ska hålla sig konkurrenskraftigt i en internationell forskningskontext. Jan Ellenberg, chef för SciLifeLab, berättade sedan om sin vision av organisationens roll i translationell forskning. Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, diskuterade därefter situationen för medicinsk forskning och forskningsfinansiering i USA – och hur det påverkar svensk forskning.
Diskussionerna och presentationerna fokuserade bland annat på universitetens roll i sjukvårdens omställning till precisionsmedicin, situationen för medicinsk forskning i en orolig omvärld samt utbildningssamarbeten mellan universiteten.
Under den andra dagen behandlades ämnen som kollegialitet som styrningsform och akademisk frihet. Pernilla Åsenlöf, prodekan för Medicinska fakulteten höll en presentation om det pågående arbetet med stärkt kollegialitet vid Medfarm, och Peter Stålberg, prodekan för utbildning på forskarnivå diskuterade åtkomst till hälsodata och hur lagstiftningen ibland hindrar möjligheten att använda databaser för forskning.
– Jag tycker att vi fick till en bra mix av aktuella ämnen – allt från hur omvärlden påverkar svensk medicinsk forskning och utbildning, till hur vi utvecklar vårt interna arbete vid universiteten, säger Karin Forsberg Nilsson.
Vad tar du med dig från de här två dagarna?
– Vårt nationella samarbete mellan de medicinska fakulteterna är centralt och vi står inför ungefär samma utmaningar. Genom att dela med oss av erfarenheter och agera tillsammans blir vi en stark röst.
Robin Widing