Forskningskonsortier ska utveckla nya sätt att behandla svamp- och bakterieinfektioner
Lindon Moodie och Luke Robertson ska försöka hitta nya substanser med anti-svampeffekt. Foto: Mikael Wallerstedt.
Två internationella konsortier som leds av forskare vid Uppsala universitet har beviljats medel från det europeiska partnerskapet Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance. I ett av projekten kommer forskarna att ta fram substanser som kan användas för att behandla svampinfektioner. Det andra projektet fokuserar på att utveckla strategier för att introducera nya antibiotika i sjukvården.
Förra året utlyste EU:s partnerskap Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) medel till forskning som ska motverka uppkomst och spridning av behandlingsresistens hos svamp och bakterier och förbättra behandlingar. Tretton projekt beviljades forskningsbidrag på sammanlagt 17,2 miljoner euro och två av dessa leds av forskare vid Uppsala universitet. De är nu på gång att starta.
Nya substanser mot svamp
I projektet A Fungal Hit Discovery Platform kommer Lindon Moodie vid institutionen för läkemedelskemi och Luke Robertsson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap att tillsammans med internationella samarbetspartner använda två olika strategier för att hitta nya substanser med en anti-svampeffekt. De kommer dels att leta i mycket stora substansbibliotek efter ämnen som riktar in sig på svamp. Dels kommer de att försöka hitta molekyler som kan få bakterier att producera nya substanser med anti-svampeffekt. De identifierade substanserna kommer att analyseras vidare för att se hur effektiva de är mot svampinfektioner och hur de kan utvecklas för att användas kliniskt.
– Det här projektet kommer att bli utmanande eftersom de flesta av oss har liten erfarenhet av anti-svampområdet. Men också väldigt spännande eftersom vi alla bidrar med olika kompetenser för att ta oss an problemet på nya sätt, säger Lindon Moodie.
Lindon Moodie tycker att projektet är spännande eftersom alla bidrar med olika kompetenser för att ta sig an problemet på nya sätt. Foto: Mikael Wallerstedt.
Hur kan nya antibiotika introduceras?
Det andra beviljade projektet har förkortningen INTRODUCE och leds av Thomas Tängdén vid institutionen för medicinska vetenskaper. Här kommer forskarna att angripa problemet med bristen på nya antibiotika och resistensutveckling mot de nya preparaten. De kommer att inventera nuvarande strategier för att introducera nya antibiotika i olika länder och undersöka vilka befintliga system som finns för att övervaka antibiotikaanvändning och uppkomst av resistens. Målet är att ta fram en strategi för hur man kan arbeta framåt med att introducera nya antibiotika och samtidigt ta hänsyn till patientsäkerhet och antibiotikaresistens
Thomas Tängdén leder ett projekt som ska angripa problemet med bristen på nya antibiotika och resistensutveckling. Foto: Mikael Wallerstedt.
Finansiering genom europeiska partnerskap
Förutom JPIAMR finns det finns flera europeiska partnerskap inom hälsa. De fokuserar på till exempel individbaserad medicin, ovanliga sjukdomar, pandemiberedskap och global hälsa. Partnerskapsprogrammen erbjuder finansiering till internationella konsortier inom respektive ämnesområde och kompletterar reguljära utlysningar inom EU:s Kluster 1: Hälsa.
Oftast utvärderas och beviljas partnerskapsprojekt på europeisk nivå men de olika parterna får finansiering av sin respektive nationella forskningsfinansiär. I Sveriges fall är det oftast Vetenskapsrådet eller Vinnova.
Kerstin Henriksson