Ökat engagemang vid vetenskapsområdet – tillsammans stärker vi kollegialiteten

Utredningen om stärkt kollegialitet – som kollegiet arbetat fram och som arbetsgruppen sammanfattat – har synliggjort olika perspektiv på vad som är centralt för tilltron till det kollegiala systemet och dess framtid vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Områdesnämnden (ON) godkände åtgärdsförslagen 18 juni, vilket innebär att arbetet med att utveckla och implementera förslagen fortsätter. Till att börja med kommer åtta utvecklingsområden med konkreta åtgärdspaket att presenteras i en trycksak som ska spridas under hösten.

– Åtgärdspaketen syftar till att säkra kunskapsöverföring och synliggöra incitament för att fler kollegor vid vetenskapsområdet engagerar sig och att nya kollegor introduceras och inkluderas i det kollegiala systemet. Åtgärderna ska också säkra kollegiala principer för ledning och beslut av frågor som rör forskning och utbildning vid vetenskapsområdet, säger Pernilla Åsenlöf, prodekan för medicinska fakulteten, som lett arbetsgruppens process.

Åtgärdspaket kopplade till åtta utvecklingsområden

Åtgärdspaketen som tagits fram kan kopplas till åtta utvecklingsområden och presenteras nedan (utan inbördes rangordning).

Information, kommunikation och utbildning

Kunskap och förståelse för det kollegiala systemet behöver öka. Det är svårt för den enskilde att få en överblick över hur universitetet och vetenskapsområdet är organiserat och hur beslut fattas. Därför behöver vetenskapsområdet aktivt sprida information om vikten av kollegialt deltagande, särskilt inför valet till nästa mandatperiod.

Stärkt matchning mellan uppdrag och intresserade

Vetenskapsområdet behöver bli bättre på att matcha uppdrag med rätt personer. Det är viktigt att jobba mer systematiskt med att hitta personer som vill ta på sig kollegiala uppdrag. Många vet inte vilka uppdrag som finns eller hur man anmäler sitt intresse. En föreslagen åtgärd är att ta fram en databas för att matcha uppdrag och intresserade.

Återväxt och incitament

För att stärka en kollegial identitet och få fler att vilja ta kollegiala uppdrag, behöver incitamentsstrukturer ses över. I en kultur där kollegialt deltagande ses som naturligt och eftersträvansvärt är det naturligt att äldre kollegor ansvarar för att hjälpa och stödja yngre kollegor in det kollegiala systemet. Därför är det bland annat viktigt att kollegialt engagemang lyfts i medarbetarsamtal, lönesamtal och som del av karriärplanering.

Hållbara och attraktiva kollegiala ledarskapsroller

Ledarskap, forskning och undervisning måste gå att kombinera. Det är viktigt att kollegiala ledarskapsroller kan förenas med an aktiv och framgångsrik akademisk karriär. Den som tar ett ledningsuppdrag ska känna sig trygg med att den egna forskningen och undervisningen kan fortsätta. Uppdragen behöver därför roteras regelbundet för att öka engagemanget, och bereda fler av kollegorna möjlighet att bidra och ta ansvar.

Utvecklade former för beredning och beslutsfattande

För att öka engagemang och deltagande, inte minst bland yngre kollegor, behöver vetenskapsområdet utveckla formerna för ärendeberedning och kollegialt beslutsfattande.

Flerspråkighet i en kollegial organisation

Det är viktigt att alla i kollegiet kan delta i arbetet, även de som inte har svenska som modersmål. Viktig kompetens och erfarenhet riskerar att gå förlorad om delar av kollegiet inte har möjlighet att delta. Därför bör vi lyfta fram och uppmuntra att svenska och engelska används parallellt där det behövs och är möjligt.

Träning i horisontell kollegialitet

Horisontell kollegialitet handlar om att delta i det vidare vetenskapssamhället, till exempel genom att vara sakkunnig, granska andras forskning (peer review), vara opponent eller sitta i betygsnämnder. Att delta aktivt i det globala kollegiet är nödvändigt för att stärka och utveckla vetenskapen, men även för att upprätthålla kollegiala beredningsprocesser vid exempelvis läraranställningar. Doktorander och postdoktorer behöver träning och stöd för att de tidigt ska kunna delta i det kollegiala arbetet på en internationell nivå.

Översyn av vetenskapsområdets organisation

De kollegiala uppdragen har utvecklats och blivit större, på ett kanske ohållbart sätt. Samtidigt har vetenskapsområdet vuxit utan att beslutsstrukturer, organisation och administration utvecklats i samma takt. En målbild borde vara en organisation som gör det möjligt att delta i det kollegiala arbetet, samtidigt som den främjar arbetsro och ger förutsättningar för ett löpande engagemang i forskning och utbildning. I det kommande arbetet med mål och strategier behöver Vetenskapsområdet för medicin och farmaci därför genomlysa en rad frågor om vad som främjar respektive försvårar kollegialt deltagande, beredning och beslutsfattande.

Implementering i höst

Flera av åtgärderna är möjliga att genomföra direkt, andra lämpar sig bättre för det kommande arbetet med att uppdatera Medfarms mål och strategier. Kollegiet ansåg att åtgärdspaketen ”Återväxt och incitament”, ”Parallellspråkighet”, ”Information, kommunikation och utbildning” samt ”Hållbara och attraktiva ledarskapsroller” var de viktigaste att börja arbeta med. Därför producerar områdeskansliet i höst en film som ska förklara principerna för vårt kollegiala arbetssätt.

– Det här innebär att utvecklingsarbetet fortsätter och det är jag glad för, för ytterst handlar detta om akademins styrning och framtid. Om engagemanget avtar så hotas hela det akademiska systemet. Tillsammans kan vi nu stärka en kultur där kollegialitet innebär glädje och möjligheten att arbeta för ett högre syfte, avslutar Pernilla Åsenlöf.

Ebba Burman