Bidrag till viktig forskningsinfrastruktur vid Uppsala universitet

26 september 2019

Biobank Sverige, som leds av Tobias Sjöblom vid Uppsala universitet, är en av forskningsinfrastrukturerna som fått bidrag.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen ”Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2019”. Totalt beviljas cirka 700 miljoner kronor för åren 2020-2024. Uppsala universitet blir värduniversitet för forskningsinfrastruktur inom områdena acceleratorbaserad jonteknologi, bioinformatik och biobanker.

Forskares möjlighet att bedriva avancerad forskning kräver ofta tillgång till resurser som byggs upp systematiskt under en längre tidsperiod och som normalt går bortom behoven hos enstaka forskningsgrupper. Det kan till exempel röra sig om stora forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, experimentverkstäder, komplexa digitala forskningssystem eller databaser.

Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastruktur har till syfte att ge långsiktiga förutsättningar att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet, säkerställa nationell tillgänglighet till forskningsinfrastruktur, möjliggöra förnyelse inom det svenska infrastrukturlandskapet samt stödja långsiktighet i finansiering och deltagande från universitet och högskolor.

Totalt 11 svenska forskningsinfrastrukturer har valts ut att få stöd i 2019 års utlysning och får dela på cirka 700 miljoner kronor för åren 2020-2024. Hur pengarna ska fördelas mellan de olika bidragstagarna är ännu inte beslutat.

Uppsala universitet blir värduniversitet för tre av forskningsinfrastrukturerna:

Daniel Primetzhofer, Institutionen för fysik och astronomi: Acceleratorbaserat Jonteknologiskt Centrum
Vid jonteknologiskt centrum utnyttjas strålar av energetiska joner för att analysera sammansättningen av olika material med hög känslighet. Till exempel kan åldern hos olika organiska och inorganiska prov bestämmas med kol-14-datering. Men man kan också studera nya och bättre material inom många olika ämnesområden som arkeologi, klimatforskning, biomedicin, tunnfilmselektronik, materialvetenskap och fusionsforskning,

– Det är väldigt positivt att Uppsala universitet får fortsätta att leda den infrastruktur som kan datera gamla föremål samtidigt som den bidrar till förståelse och utvecklingen av material för framtiden, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi och rektorsråd för forskningsinfrastruktur vid Uppsala universitet. Läs mer om centret

Bengt Persson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi: Nationell Bioinformatik Infrastruktur Sverige (NBIS) och svensk nod i Elixir (den europeiska infrastrukturen för biologisk information)
NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) är en forskningsinfrastruktur som leds av Uppsala universitet och som har noder vid de flesta av de stora universiteten i Sverige. NBIS tillhandahåller bioinformatiksupport till forskare inom livsvetenskaperna och har expertis inom exempelvis storskalig datahantering, genomik och biostatistik, men utvecklar också analysverktyg för nya områden.

– Det är glädjande att Vetenskapsrådet fortsätter att stödja NBIS som förutom att utgöra bioinformatikplattformen på SciLifeLab också är den svenska noden i den europeiska forskningsinfrastrukturen ELIXIR, säger Kristina Edström.

Tobias Sjöblom, Institutionen för immunologi, genetik och patologi: Biobank Sverige
Biobank Sverige (BIS) är ett samarbete mellan hälso- och sjukvård, universitet, näringsliv och patientorganisationer för att stärka förutsättningarna för medicinsk forskning och bidra till en god diagnostik och behandling av patienter.

– Uppsala universitet har koordinerat forskningsinfrastrukturen sedan 2018 och som rektorsråd för forskningsinfrastruktur är jag imponerad av det arbete som BIS har lyckats genomföra på den korta tiden, menar Kristina Edström. Det är uppmuntrande att Vetenskapsrådet ser detta och ger BIS fortsatt förtroende att tillsammans med hälso- och sjukvården utveckla användningen av biobanker för Sverige och internationellt.

Övriga värdar för forskningsinfrastruktur som får bidrag är: Chalmers, Göteborgs universitet, KTH, Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet.

Läs mer om Vetenskapsrådets bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2019