Lena Rydholm: Hon bygger upp kunskapen om kinesiska i Sverige

FORSKARPROFILEN

Som student i Peking på 1980-talet fastnade Lena Rydholm för den klassiska kinesiska poesin som talade till henne över alla geografiska, historiska och kulturella gränser. Sedan dess har hon fortsatt att bygga upp kunskapen om kinesisk litteratur i Sverige.

Nyligen tillträdde Lena Rydholm som ledamot i Svenska Vitterhetsakademien.

– Jag ska delta i deras möten varje månad, där ledamöterna  fattar beslut om verksamheten, till exempel de priser som delas ut och om inval av nya ledamöter. Dessutom kan jag komma att få uppdrag inom någon av de nämnder och kommittéer som finns. Jag kommer också att ha en rådgivande funktion när det gäller forskning om Kina och kinesisk litteratur, säger hon. 

Annars är det forskning och utbildning som gäller, här vid institutionen för lingvistik och filologi i Engelska parken – humanistiskt centrum. 

När Lena Rydholm började som lektor här år 2007 fanns bara kurser på grundnivå i kinesiska. Numera ges sex terminskurser på grundnivå, plus en utlandstermin och en praktiktermin. Sedan 2014 finns en masterutbildning på avancerad nivå och år 2017 startade forskarutbildningen. 

– Jag handleder två doktorander som båda håller på med litteratur. En av dem forskar om samtida kinesisk science fictionlitteratur och den andra om klassisk sångbar lyrik och feminism. Det är roligt att vi från och med i höst har en forskarstudent som behärskar klassisk kinesiska, vilket är en bristvara i Sverige idag.

Själv fastnade Lena Rydholm för den klassiska kinesiska litteraturen när hon kom till Kina år 1986 för att studera vid Pekings universitet i två år.

– Det var en fantastisk upplevelse, för då var det inte så moderniserat ännu. Alla cyklade och det fanns inga skyskrapor på den tiden, så det var ganska genuint.

Hon studerade både klassisk och modern kinesisk litteratur och fascinerades av den klassiska poesin.

– Det här att jag kunde läsa dikter av författare skrivna för tusentals år sedan på en för mig geografiskt avlägsen plats, i en annan kultur, i ett annat samhälle och ändå känna en sådan samklang i tanke, känsla och sinne när jag läste dikten… Man känner gemenskapen över alla gränser och samtidigt har litteraturen helt andra estetiska kvaliteter än västerländsk litteratur.

Lena Rydholm fastnade särskilt för en kvinnlig författare som hette Li Qingzhao (1084–ca 1155) och skrev sångbar lyrik under Song-dynastin (960-1279). Men först ville hon förstå själva genren dikterna var skrivna i så hon skrev en doktorsavhandling om så kallad Ci-poesi.

– Sedan har jag fortsatt att bedriva forskning om Li Qingzhao och tittat på stil, bildspråk och uttryck för feministisk medvetenhet i hennes dikter.

Forskningen ledde vidare till medverkan i ett stort forskningsprojekt med ett tjugotal forskare om litteratur och litteraturhistoria i en global kontext, där Lena Rydholm skrev om kinesisk genreteori och genrer i äldre tid.

Men även den moderna litteraturen och fiktionen intresserar henne. Just nu forskar hon om modern kinesisk litteratur i ett annat stort forskningsprojekt med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond om kosmopolitisk och vernakulär (inhemsk) dynamik i världslitteraturen,tillsammans med ett 20-tal forskare inom språk, litteratur och antropologi. - –Jag studerar det kosmopolitiska både språkligt men också idémässigt i förhållande till det vernakulära, de lokala dialekterna men även inflytandet av utländska språk.

För Lena Rydholms del ligger fokus på två kinesiska författare som var verksamma under 1920- och 30-talet, Lu Xun och Lao She.

– Det var precis då som den moderna kinesiska fiktionen växte fram. Samtidigt slutade man i hög grad att använda sig av det klassiska litterära språket som hade en motsvarande funktion som latinet hos oss. Det var ett språk som inte talades utan användes i litteraturen och administrationen.

I början av 1900-talet fanns reformivrare i Kina som ville lära sig av västerländsk vetenskap, demokrati, teknik och kultur. Man ville också utveckla  ett modernt skriftspråk för hela nationen som låg närmare det språk som folk talade..

– Den här litteraturen blir en sorts experimentlitteratur och en hybrid, där man försöker skapa ett modernt litterärt språk, samtidigt som en hel del av det gamla finns kvar. Det finns en massa västerländska låneord och översättningar som kom via japanskan och dessutom författarnas egna dialekter så det blir en väldigt intressant blandning. Dessutom är de ofta samhällskritiska.

Som forskare vill Lena Rydholm bidra till att bredda vår syn på litteraturhistorien.

– Vi har haft en väldigt eurocentrisk litteraturhistorieskrivning och de projekt jag varit med i syftar till att motverka det, att öppna upp och bredda perspektiven och visa på vad vi kan lära av andra kulturer. Västerlandet är inte alltid normen.

Hennes eget intresse för Kina och kinesiska väcktes på gymnasiet, tack vare hennes lärare Cecilia Lindkvist, författare till boken ”Tecknens rike”.

– Hon berättade så otroligt spännande och levande om de kinesiska tecknens ursprung och den kinesiska kulturen, så jag kände att det här var något jag verkligen ville ägna mig åt.

På den vägen är det. Lena Rydholm utvecklar fortfarande sina kunskaper i det kinesiska språket. Läs- och skrivkunnighet i kinesiska ligger idag mellan cirka 2 000 och 3 500 tecken, men ska man upp i en riktigt hög nivå som innefattar även klassisk litteratur kommer man upp i 7–8 000 tecken.

På väggen sitter en tavla med tecknet för ”långt liv” som har tecknats av Lena Rydholms dotters farfar, i en flytande och fri stil. Hon har själv inte ägnat sig åt kalligrafi, men fascineras av de kinesiska tecknen.

– Dels är de så vackra och dels bär de med sig den kinesiska kulturen, naturen och filosofin. Varje tecken har ett så rikt innehåll som hela tiden utvecklas så att det innehåller mer och mer.

22 oktober 2019

Lena Rydholm – Fakta

Namn: Lena Rydholm
Titel: Professor i kinesiska 
Aktuell: Ny arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien, i den filosofisk-filologiska klassen.
På fritiden: Älskar att promenera vid havet och paddla kajak.
Senast lästa bok: Just nu håller jag på och läser standardutgåvan av Gulliver’s travels av Jonathan Swift från 1726 (i H. Davis red., The prose works of Jonathan Swift vol. 11), jag ska nämligen jämföra den med en roman av en av de författare jag forskar om, Lao She. Den är inspirerad av Gullivers resor och heter Kattriket och är en väldigt intressant blandning av science fiction, reseberättelse och samhällskritik.
Dold talang: Spelar piano.
Vad gör dig glad: Jag är glad varje dag för att jag lever ett så kul liv, jag får forska och undervisa om det jag verkligen brinner för och så har jag min underbara familj, min man och mina två döttrar. Jag känner mig allmänt glad varje dag.
Vad gör dig arg: Rasism och diskriminering. Jag har många kinesiska vänner och även släktingar som får uppleva det och tycker inte att det finns riktigt samma förståelse för det man utsätter kineser för. Det tas inte på lika stort allvar som rasism mot andra grupper.