Mattias Lundberg: Med öra för musik och blick för det historiska

FORSKARPROFILEN

Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, har i radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" för en allmän publik levandegjort den svenska musikhistorien från de första källorna fram till år 2018 i 106 avsnitt.

Mattias Lundberg undervisar och forskar i musikvetenskap vid institutionen för musikvetenskap. Han är också engagerad i olika musikprojekt för att omvandla de musikhistoriska källorna till musik som alla kan höra.

2014 började han skissa på "Den svenska musikhistorien" som sedan också ledde till att han svarar på lyssnarnas musikfrågor i radioprogrammet "Fråga musikprofessorn" P2.

106 radioprogram är ganska mycket, det måste ha tagit mycket tid att förbereda?
– "Den svenska musikhistorien" var möjlig att göra eftersom jag fick ett stipendium som gjorde att jag under ett år kunde skriva manus för första och andra säsongen, berättar Mattias Lundberg.

För att göra radioprogrammet var han tvungen att göra efterforskningar i olika arkiv för att hitta tidigare obeaktade källor som sedan har blivit en del av forskningen.

– Vissa av de saker vi tog upp i programmet har efteråt blivit forskningspubliceringar så radioprogrammet var en lite speciell förmedling direkt från forskningsfronten.

Mattias Lundbergs forskning syftar bland annat till att förstå hur musik från äldre tider lät när den uppfördes. Från runt år 1000 finns det fullt utvecklade sätt att skriva ner melodier, notation, även om det inte var samma notskrift som vi använder idag.

– Så vi kan veta ganska mycket om själva strukturen, till exempel hur långa tonerna var. Notationen är en slags inspelningar. Men frågan är hur det klingande? Vilka sjöng, var sjöng de och med vilken rösttyp?

För att få reda på mer om det går Mattias Lundberg till källor som musikvetare inte har letat i tidigare, till exempel dagböcker och protokoll rörande sångare. Ett exempel är när dåvarande stiftskolan i Västerås beskriver en av sina skickligaste sångare runt 1620. I anteckningarna från provsjungningen står att "han sjöng inte på det vanliga sättet utan från hans vackra mun kom istället ett vibrerande ljud". Sedan kommer en analys vad som var annorlunda och där konstateras att det är en jämn luftström.

– Är det då tonhöjden eller styrkan som vibrerar? Alltså det man kallar tremolo eller vibrato? Det är här en jätteliten pusselbit men om man har många kan man få en bild av hur musiken klingande.

Mattias Lundberg berättar att det finns en komplexitet i en del av senmedeltidens musik som nästan ingen modern musik inte kommer i närheten av.

– Många tänker sig att musiken har en utveckling, att musiken går mot en mer och mer avancerad form. Men musikhistorien är full av konstnärliga paradigmskiften där musiken gör en vändning som ingen hade kunnat föreställa sig och en del musikstilar glöms bort.

Ett paradigmskifte som Mattias Lundberg forskar om är vad som hände på 1520-talet i Stockholm under Gustav Vasas reformation.

– Vi vet väldigt mycket om musiken runt 1490–1500 och runt 1540 har vi tydliga källor igen. Men vi vet inte vad som hände däremellan eftersom det var en turbulent period med många förstörda källor.

Reformationen innebar att kyrkomusiken förändrades i grunden. Sångtexterna var på svenska istället för latin och hela församlingen började så småningom vara med och sjunga.

Många kanske tänker att det måste ha mottagits väl men det var ett starkt folkligt motstånd. Till exempel skrev dalfolket till Gustav Vasa och hotade närmast med uppror om man inte slutade att sjunga mässan på svenska i Stockholm.

– Man kan utan överdrift säga att kyrkomusiken var en av Gustav Vasas viktigaste inrikespolitiska frågor eftersom det var så stora protester mot förändringar i den.

När Mattias Lundberg växte upp ute på landet i en bruksort hade han inte en tanke på att det gick att arbeta heltid med att försöka ta reda på varför musiken har utvecklats som den har gjort.

– Det är nog en ganska vanlig situation. Om man inte är uppvuxen i en klassisk uppsaliensisk professorsfamilj, vet man inte om att möjligheten finns.

När han var liten och hörde, sjöng eller spelade något ville han veta: Varför är det så här? Varför upplever till exempel så många det här som en stark del av låten?

– Det är ju en slags musikanalys som alla gör, men som de flesta inte sätter ord på. Det var ju många som skruvade på mopeder och radioapparater när de var små och på det sättet har jag nog alltid tänkt på musik.

16 april 2019

Mattias Lundberg – Fakta

Titel: Professor i musikvetenskap vid institutionen för musikvetenskap.

Bor: På landet med höns och hundar.

På nattduksbordet: Mest barnböcker eftersom barnen brukar somna där. Men också en del "dåligt samvete-skönlitteratur" som jag aldrig hinner läsa.

Då kopplar jag av: När jag är med familjen.

Aktuellt musikprojekt: Nu senast har jag transkriberat den äldsta kända bevarade flerstämmiga mässan i Sverige från 1598 av tonsättaren Bartholomeus Kellner och den har spelats in av Peter Pontvik och Ensemble Villancico.

Önskeprojekt: Vill gärna starta ett medborgarforskningsprojekt för att samla in folkliga varianter av kända sånger.