Fråga i fokus: Diabetes

TEMA

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen och år 2040 beräknas antalet sjuka uppgå till 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade. De flesta lider av typ 2-diabetes. Men bland svenska barn är typ 1-diabetes den vanligaste kroniska sjukdomen – en sjukdom som idag inte kan botas. Flera forskningsprojekt pågår vid Uppsala universitet i jakten på nya behandlingsformer.

Här är några exempel från den senaste nyhetsrapporteringen från Uppsala universitet:

Storskalig studie om behandling av typ 2-diabetes
I höst startar en stor diabetesstudie i Sverige, som samordnas av Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. I studien ska totalt 4 300 patienter följas under fyra år vid kliniker och vårdcentraler runt om i landet för att kunna jämföra två läkemedel mot typ 2-diabetes.

Nya rön om mekanism bakom störd insulinfrisättning
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Uppsala universitet vill ta diabetesforskningen till nästa nivå
Med det internationella symposiet New Horizons in Diabetes Research banar Uppsala universitet väg för ny kunskap om en snabbt växande folksjukdom som vården alltjämt saknar botemedel mot.

Finns det en koppling mellan köttintag och risken för typ 2-diabetes?
Shafqat Ahmad, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper, är en av fyra mottagare av utmärkelsen ”Rising Star Award” vid den europeiska diabeteskonferensen EASD i Barcelona som börjar i mitten av september. I sitt arbete undersöker han om det finns ett samband mellan att äta kött och risken att få typ 2-diabetes.

Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom
En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

Hälsokommunikatörer vill nå genom bruset
I en tid där var femte svenskt barn har övervikt och typ 2 diabetes utvecklas redan i unga år krävs nya perspektiv för att varaktigt vända utvecklingen. Med konferensen Communication breakdown? Food and health in an age of abundance vill professor Paulina Nowicka ge forskare inom hälsokommunikation en gemensam plattform att bygga vidare på.

Diabetesforskning prisas
Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-pris 2019 för Framstående Barndiabetesforskning i Norden tilldelas Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi, särskilt experimentell endokrinologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. 

Fakta om diabetes

Typ 1-diabetes, där immunsystemet angriper och förstör våra insulinproducerande celler, har blivit dubbelt så vanlig under de senaste 30 åren. Sjukdomen är kopplad till miljöfaktorer, men då man inte säkert kunnat definiera vilka finns heller inga förebyggande åtgärder att ta till.

Typ 2-diabetes är betydligt vanligare och här är huvudproblemet otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin, något som är särskilt vanligt vid övervikt. Förloppet kan bromsas med tidig upptäckt och ändrad livsstil. Men idag saknas resurser att undersöka alla som befinner sig i riskzonen.

8 november 2019