Klimathotet: Flugsnapparna kan visa vägen

12 juni 2019

Flugsnapparna kan visa oss vägen till mer kunskap om vår miljö. Uppsala universitets långtidsstudie av flugsnappare, där enskilda fåglar studeras från vaggan till graven i sin naturliga miljö, öppnar en rad unika möjligheter att studera klimatförändringens effekter på evolutionära processer.

Idag är mänskliga aktiviteter ett hot mot såväl klimatet och den biologiska mångfalden som människors och djurs hälsa. Dessa områden lyfts fram i FN:s utvecklingsmål och i flera av Sveriges nationella miljömål.

Detaljerade långtidsstudier av naturliga djurpopulationer är väldigt sällsynta men fyller en oerhört viktig roll för att klarlägga klimat- och miljöförändringars biologiska effekter och för att pröva centrala teorier inom ekologi, evolution och genetik.

Sedan 1980 driver Uppsala universitet Europas största långtidsstudie av flugsnappare på Gotland och Öland. Den information som studien ackumulerat, i kombination med moderna genomiska metoder, gör att flugsnapparstudien idag räknas som ett världsledande modellsystem för att studera ekologi och evolution. Inom ramen för studien utforskas ett brett spektrum av frågeställningar. Exempel är effekter av klimatförändringar på reproduktions- och överlevnadsstrategier, populationsdynamik och faktorer som styr biologiskt åldrande i naturen – men också spridning och epidemiologi av infektioner som fågelmalaria och TBE.

– Styrkan i studien ligger i att enskilda fåglar studeras från vaggan till graven i sin naturliga miljö. Därmed kan information samlas in om fåglarnas livslånga fortplantningsframgång och kompletta släktträd över många generationer kan byggas upp, berättar Göran Arnqvist, professor i zooekologi vid Uppsala universitet.

Tillgången till detaljerad genetisk information i flugsnapparpopulationen öppnar en rad möjligheter att studera klimatförändringens effekter på evolutionära processer. Dagens snabba miljöförändringar gör att de lärdomar som kan dras från studierna av flugsnapparna är av allt större betydelse. Ett varmare klimat förväntas till exempel gynna spridningen av infektioner mellan djur och människor med avsevärda socioekonomiska konsekvenser.

– Mer kunskap som kan leda till att sådana förlopp kan förutses och förhindras är därför en global angelägenhet, menar Göran Arnqvist.