"Vi behöver smarta strategier"

9 mars 2020

Björn Olsen är professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet och en av landets ledande experter när det gäller infektionssjukdomar och pandemier.

Det nya coronaviruset Covid19 kommer att drabba äldre och sjuka hårt under lång tid, kanske upp till ett år. Mer forskning behövs – både för att hindra fler virus från att drabba oss och för att minska effekterna av den smittspridning som pågår, menar Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.

Björn Olsen är en av landets ledande experter när det gäller infektionssjukdomar och pandemier. Han har varit väldigt efterfrågad av medierna den senaste tiden och har följt utvecklingen nära, både som forskare och som läkare vid infektionskliniken på Akademiska sjukhuset.

Är det något du som forskare har saknat i mediedebatten kring det nya coronaviruset?
Det som från början var väldigt intressant men inte diskuteras lika mycket nu är varför vi människor överhuvudtaget kan få det här viruset? Det handlar om människans expansion. Vi människor har blivit för många och tar för mycket plats, vi exploaterar djur och natur. Då får vi inte bara kött och mjölk utan också underliga virus. Det här borde få mer uppmärksamhet, säger Björn Olsen.
Bland forskare kallas det One Health, ett tvärvetenskapligt sätt att se på hälsa. Eftersom många smittämnen cirkulerar mellan djur och människor i naturen samarbetar läkare, veterinärer och ekologer för att förstå hur olika smittämnen sprids och hur nya smittor uppstår.

Smittar från djur till människor

Vid Uppsala universitet finns Zoonosis Science Center, för forskning om zoonoser, det vill säga sjukdomar som smittar från djur till människor.
– Här bedrivs en del forskning för att karaktärisera coronavirus och se var de förekommer i naturen och bland vilka djur. Sedan ett par år tillbaka forskar Johan Lennerstrand om vilka substanser man skulle kunna använda för att stoppa viruset.
När viruset tar sig in i cellen tar det över cellens funktion och förökar sig genom att replikera, göra kopior av virusets dna.
– Det behövs mer kunskap om hur viruset ser ut på molekylär nivå och man behöver pröva en mängd substanser för att se om man kan stoppa virusets intrång i cellen, eller virusets replikation. Det är den typen av forskning vi gör i Uppsala.
Men det behövs inte bara forskning inom medicin och mikrobiologi, betonar Björn Olsen.
– För att förstå den här typen av sjukdomar måste man jobba tvärvetenskapligt, till exempel tillsammans med ekologer och samhällsvetare. Hur kan vi se till att det inte kommer fler virus?

Försent att stoppa spridningen

Det virus som just nu drabbar allt fler i världen, Covid19, är det försent att stoppa spridningen av.
– Vi vet att det kommer att drabba väldigt många och det kommer förmodligen att hålla på länge. Fram emot höstkanten, minst, eller kanske ett år.
En vanlig kommentar är att det nya viruset inte är värre än en vanlig influensa, men det påståendet kan Björn Olsen tillbakavisa.
– Det liknar inte på något sätt en vanlig influensa. Det kommer att slå väldigt hårt mot de äldsta och svagaste och vi lever i ett samhälle som vill skydda dessa grupper. I debatten hör man ibland: ”Det drabbar ju bara äldre och sjuka”, men i den meningen ryms en enorm cynism. Tänker vi så kan vi lika gärna lägga ned den svenska sjukvården.
Som forskare finns det mycket att lära av den pågående smittspridningen och dess följder i samhället, menar han. Därför vill han gärna se en större satsning på forskning inom det här området.
– Det här är en av framtidens stora utmaningar. Vi har uppnått otroligt mycket inom onkologi och hjärtsjukdomar och är framgångsrika inom forskningen om antibiotikaresistens men vi får inte glömma bort att virusinfektioner dödar fler i befolkningen än vad antibiotikaresistenta bakterier gör.

God beredskap för en pandemi

Vad kan man då göra för att minska effekten av smittspridningen? För individen gäller det att följa de rekommendationer som gäller. Ur ett samhällsperspektiv handlar det om att ha en god beredskap för en pandemi, menar Björn Olsen.
– Det är otroligt viktigt att forska om vilken beredskap vi har. Hur mycket resurser ska vi satsa på provtagning och på att ta hand om svårt sjuka? Frågan är både hur mycket man ska skala upp och vid vilket tillfälle man ska göra det. Vi behöver nya, smarta strategier.
Vid infektionskliniken i Uppsala har det till exempel satts upp ett stort gult tält för att kunna effektivisera provtagningen så att fler kan testas samtidigt.
– Det föreslog vi redan för fem veckor sedan, men då blev det mycket diskussioner om GDPR och sekretess. Vi är i en extraordinär situation, men det finns ett slags ängslan för att vara okonventionell och oortodox. Varför är det så?

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress