Forskare efterlyser mer demokratiska online-forum

24 mars 2020

Drygt tjugo år har gått sedan Internets genombrott, men blev det verkligen den demokratiska arena många hoppades på? Tveksamt, anser Malin Holm, forskare vid Uppsala universitet, snarare utgör makten online en reproduktion av samhället i stort.

– När tidningarna ersatte sina insändarsidor med digitala kommentarsfält gav de samtidigt plats för mer extrema åsikter som tidigare inte passerat nålsögat till det offentliga rummet. Det var uppenbart att många mediahus saknade en strategi för att hantera de situationer som uppstod, och flera av de redaktörer jag som intervjuade konstaterade att de gick från att ”lyfta fram det bästa till att klippa bort det värsta”, säger Malin Holm, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.

Idag har över hälften av världens befolkning tillgång till Internet. I Sverige är 98 procent uppkopplade. Det är en utveckling som bidragit till att öppna slutna samhällen och möjliggjort ökad kommunikation människor emellan. Å andra sidan har det också försett antidemokratiska, tidigare isolerade grupperingar med en plattform för mobilisering, såväl som ett verktyg för att attackera motståndare – och studier visar att de hårdast utsatta online är människorättsaktivister, kvinnliga journalister och hbtqi-personer.

– Många tidningsredaktioner valde under en period att stänga kommentarfunktionen, men visst vore det bättre att arbeta aktivt för att göra Internet till en verkligt demokratisk arena. Att flytta debatten till helt oreglerade forum gynnar framför allt dem som skriker högst, vilket i sin tur leder till att de med starkast röstresurser hörs mest även på Internet. Idag är majoriteten av alla nätforum utformade på ett sätt som främjar de redan priviligierade, och mycket riktigt speglar makten online hur det ser ut resten av i samhället, resonerar Malin Holm.

Malin Holm, Uppsala universitet

I en studie av svenska antifeministiska bloggar visade Malin Holm att upphovsmännen – och några kvinnor – var både högutbildade, välavlönade och omgav sig med betydande sociala nätverk. Ett resultat som stämmer föga med gängse uppfattning att det bakom nätets anonymitet främst gömmer sig ensamma män i samhällets socioekonomiska periferi. Däremot framställde sig många av de granskade bloggarna som politiskt marginaliserade.

– Tidigt i processen publicerade jag ett skissartat arbetsdokument på en intern konferenssida, för att en kort tid senare bli måltavla för mängder av kritik och ett par hot. Det var tydligt att avsändarna hade erfarenhet av forskningsmaterial såväl som kapacitet att snabbt samla till enat angrepp. Detta styrkte min tes att detta var en resursmässigt priviligierad grupp; och när jag granskade bloggarna visade de sig vara bland annat läkare, forskare och ingenjörer; personer som trots sin priviligierade ställning ansåg sig tystade i den offentliga debatten, konstaterar Malin Holm.

På global nivå är de digitala utmaningarna delvis annorlunda. Flera auktoritära regimer använder nätet i syfte att polarisera och undergräva debatten, och enligt forskningsinstitutet Freedom House krympte det demokratiska utrymmet på Internet i 26 av 65 granskade länder år 2018. Granskningar visar även att kvinnliga parlamentariker oftare utsätts för psykologiska och sexuella trakasserier online, och med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet har Malin Holm inlett en studie av vad kandidater i det tunisiska valet 2019 fick erfara på Internet.

– Jag ska intervjua närmare fyrtio kvinnor och män som kandiderade i valet, och genom att jämföra erfarenheter mellan ideologiskt närstående personer hoppas vi se hur kritik och påhopp skapas utifrån ett genusperspektiv. Just Tunisien är en intressant demokrati med en – i spåren av den arabiska våren – rörlig politisk arena där partier uppstår och försvinner i rask takt. Sannolikt blir det en explorativ studie där vi måste vara redo att följa nya spår som uppenbarar sig på plats.

Hemma i Sverige har många tidningar med tiden återinfört möjligheten att kommentera artiklar online. Numera kräver dock flertalet redaktioner – visa av erfarenhet – att användare registrerar sig, något som redan tycks ha föranlett en viss självsanering i inläggen. Åtminstone tycker sig Malin Holm uppfatta en sakligare ton och färre påhopp i jämförelse med vad kommentarsfälten rymde då hon en gång inledde sin forskning.

– Utan att jag räknat på det antyder signaturerna att det främst är medelålders män av svensk härkomst som yttrar sig i pressens flöden, men naturligtvis vore det intressant att systematiskt granska vilka grupper som faktiskt kommenterar vilka ämnen. Likaså vore det oerhört värdefullt att skapa ett fungerande och rättvist nätforum utan att behöva förlita sig på att privatägda företag ska utveckla och driva dem. För visst har vi alla sett fördelarna där de verkligt marginaliserade grupperna äntligen förmått göra sina röster hörda i en demokratisk kontext, säger Malin Holm.

Fakta

  • Projektet Gender and social media in contentious elections syftar till att undersöka hur sociala medier påverkar politiska kandidater i repressiva stater och om det råder någon skillnad mellan hur manliga och kvinnliga kandidater påverkas.
  • Sociala medier kan ge oppositionella och andra marginaliserade grupper nya möjligheter för organisering och kampanjarbete. Å andra sidan ger de förtryckande regimer nya verktyg att tysta och skrämma oppositionspolitiker.
  • Forskarna kommer i projektet att granska båda dessa dynamiker i samband med parlamentsvalet i Tunisien 2019.