Det elektriska flyget redo för nya höjder

5 maj 2020

Elbilen är sedan länge etablerad på landets vägar. Nu förbereds de elektriska flygplanen på att ta över himlen. ”Sverige har alla de förutsättningar som behövs för att inom överskådlig tid ställa om inrikesresandet till elflyg” säger Mauritz Andersson, forskare i elektricitetslära.

Mauritz Andersson, Uppsala universitet

– Klimatsituationen kräver alternativa transportsätt och nu gör utvecklingen av elektriska flygplan rejäla framsteg. Alla större branschaktörer är engagerade, och det är fullt rimligt att inrikesresandet redan om några år till stor del företas med elflyg. Det kan framstå optimistiskt, men faktum är det på 1960-talet tog USA mindre än tio år att sätta den första människan på månen. I grunden handlar det om modet att satsa, konstaterar Mauritz Andersson, forskare i elektricitetslära vid Uppsala universitet.

Det elektriska flygplanet har en längre historia än man kanske anar. Redan 1973 flög en ensam pilot fjorton minuter utan fossila bränslen. Segelflyg har i många år startat med hjälp av enbart elektriska hjälpmotorer. Drönare är idag en väl integrerad del i skyn, och för knappt ett år sedan testflög Airbus den elektriska farkosten Vahana som utan förare ska transportera passagerare. Landvinningarna till trots möter tekniken misstro, och härom året avfärdade en debattör elflyget som ”växande vandringsmyt”.

– För oss som är aktivt involverade i att utveckla elflyget kommer varken framgångarna eller medföljande hajp som en överraskning. Skeptiker kommer alltid att finnas, men liksom i fallet med klimatförnekare uppfattar jag att argumenten vi möter är grundade i okunskap. Samtidigt förstår jag att många vill se bevis innan de låter sig övertygas, och vi kan väl säga att vi idag passerar samma fas som utvecklingen av elbilar befann sig i för ett årtionde sen, fastslår Mauritz Andersson.

Nya utbildningar behövs

Tillsammans med USA, Kina och Tyskland rör sig Sverige i den internationella frontlinjen för utveckling av elflyg. Vårt land har all den kompetens och politiska drivkraft som krävs, men också det infrastrukturella behovet. Fossildrivet flyg bär sig inte längre på en rad nationella rutter, och här utgör elektriska flygplan ett reellt alternativ för bibehållna kommunikationer till många svenska destinationer. Våren 2018 startade därför ELISE, Elektrisk Lufttransport i Sverige, ett projekt som sammanför forskare, företag och myndigheter i syfte att så snart som möjligt introducera elflyg i svensk passagerartrafik.

– Att skapa en hållbar eldriven flygtrafik omfattar mer än att bygga ett elektriskt flygplan. Vid Uppsala universitet besitter vi många av de spetskunskaper som krävs. Till exempel Ångström Advanced Battery Centre, kompetenscentret för batteriforskning som vi nyligen etablerat samarbete med. Idag utgör Uppsala det akademiska navet i ELISE, och det finns goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen på hemmaplan. Bland annat ser jag ett behov av att införa utbildningar på området, då det här är en industri där kompetenta medarbetare snart kommer att bli hårdvaluta, säger Mauritz Andersson.

Ta elflyget till Gotland

Det eldrivna passagerarflygets fördelar är många. Minskade koldioxidutsläpp givetvis, men också driftssäkrare motorer – där konventionella motorer består av hundratals rörliga delar har den elektriska motsvarigheten ofta bara en. Reducerade bullernivåer och korta startbanor möjliggör centralt belägna flygplatser vilket minskar passagerarens totala restid dörr till dörr. I Norge, vars förutsättningar är snarlika de svenska, har politikerna redan uttalat målet att allt inrikes flyg ska vara eldrivet senast 2040.

– Sveriges regering tar just nu fram ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan, och min förhoppning är att det resulterar i en målstrategi motsvarande Norges. På 1950-talet kunde vi med politisk vilja skapa ett av världens främsta flygvapen, och lyckas vi mobilisera investerare och myndigheter är alla dagens visioner fullt genomförbara. Inom ELISE utvecklar vi flygmodeller som redan år 2025 kan vara i certifierad drift för upp till 19 passagerare. Flera regioner har uttryckt sitt intresse att utgöra destinationer, bland dem Gotland och utsikten att universitetets forskare under innevarande decennium ska kunna ta elflyget till Visby är onekligen en inspirerande tanke.

Fakta

  • Projektet ELISE, Elektrisk Lufttransport i Sverige, samordnar utvecklingen av elektriska flygplan i Sverige.
  • Elise befinner sig i det av VINNOVA finansierade steg 2 (av totalt 3) och utvecklar för närvarande ett elektriskt flygplan som kan flyga rutter på 400 km. Målet är att få detta flygplan certifierat år 2025.
  • I konsortiet deltar Uppsala universitet, Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, RISE, North Sea Drones, Heart Aerospace, Icarus simulation. I ELISE advisory board ingår SAAB, GKN, LFV, Swedavia, Svenska Flygbranschen och Sveriges Regionala Flygplatser.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress