”Oljekrisen är en möjlighet våra förtroendevalda inte får missa”

12 maj 2020

Mindre än två år efter att Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet har samhället ändrat skepnad. Flygplanen står stilla, storstädernas befolkning ser åter himlen och oljeindustrin betalar för att bli av med sin produkt. Men vilken värld väntar oss post-corona? En ekonomi i spillror eller – tanken svindlar – en ny, grön och hållbar energipolitik.

Att efterfrågan på olja skulle avta kommer knappast som en överraskning för den som följt de senaste årens utveckling. Att behovet skulle störta i nivå med det vi nu upplever kunde inte förutspås av någon. I takt med coronavirusets spridning över världen avstannade både resande och transporter. Med flygplan och bilar parkerade försvann oljeindustrins viktigaste kunder. Raffinaderiernas förvaringsutrymmen fylldes snabbt till bredden och i sena april inträffade det otänkbara, minuspris på olja. Företagen tvingades betala för att bli av med sin produkt.

Mikael Höök, Uppsala universitet

– De förlorade intäkterna drabbar först och främst producenterna, de nationer och aktörer som är beroende av de inkomster oljan genererar. Att flera oljeländer nu enats om att begränsa produktionen är inte tillräckligt för att påverka prisbilden när efterfrågan redan kollapsat. I normala fall kommer prisfall av det här slaget åtminstone konsumenterna till gagn, men i coronavirusets spår är sådana fördelar svåra att nyttja. Snarare riskerar oljesektorn att dra med sig andra i fallet, vilket hotar tusentals arbeten och på sikt hela den globala försörjningskedjan som byggts kring frakt och rörlighet, konstaterar Mikael Höök, forskare i Globala energisystem vid institutionen för geovetenskaper.

Strategisk fingertoppskänsla

Oroligheter på oljemarknaden är inget nytt fenomen. Det svarta guldets historia rymmer många tillbud, men få så dramatiska som den kris som följde 1973 års oktoberkrig mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. Flera oljeproducerande arabländer beslutade gemensamt att kraftigt öka priset på råolja, minska sin oljeexport och införa ett totalt embargo mot USA och Nederländerna. Chockvågorna som översvämmade världen nådde även Sverige som plötsligt stod inför hotande industrikris, massarbetslöshet och i förlängningen ett äventyrat välfärdssystem.

Evert Vedung, Uppsala universitet

– Sveriges riksdag bestod då av 350 ledamöter jämnt fördelade mellan två block. Flera ärenden fick avgöras med lottdragning, men inför det nya hotet lades konflikterna åt sidan. Regeringen Palme tilläts föra en politik som med strategisk fingertoppskänsla integrerade frivilliga styrmedel med ett krisnarrativ om gemensam utsatthet och nödvändig solidaritet som media tjänstvilligt förmedlade. Genom att låta myndigheter föregå med gott exempel accepterade allmänhet, kommuner och småindustrier att minska sin energikonsumtion, varpå tvingande påbud i princip kunde undvikas, berättar Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap.

Med facit i hand resulterade 1973 års oljekris aldrig i förödelse. Den högkonjunktur som präglat västländerna sedan andra världskrigets slut vände visserligen i en ekonomisk nedgång. Å andra sidan började nya länder, bland dem Norge, utvinna egen olja och gas. Likaså intensifierades sökandet efter alternativa energikällor. Ställda inför en presumtiv katastrof visade sig våra förtroendevaldas handlingskraft fullt tillräcklig. Men frågan är om det, ett knappt halvsekel senare, förmår lugna dagens oljeindustri? Anförda av Greta Thunberg har den snabbt växande miljörörelsen blivit en maktfaktor att räkna med. Sannolikt kan folkviljan påskynda ett flyttat politiskt fokus från fossila bränslen till förnybar energi.

Mauritz Andersson, Uppsala universitet

– Klimatet kräver alternativa transportsätt, och i Norge finns en politisk ambition att allt inrikesflyg ska vara eldrivet senast 2040. Utvecklingen av elflyg passerar nu samma fas som elbilarna befann sig i för ett årtionde sen, och min förhoppning är att även Sverige, som rör sig i fältets absoluta frontlinje, inom kort formulerar motsvarande målstrategi. I ELISE, Elektrisk Lufttransport i Sverige, samlar vi forskare, företag och myndigheter. Uppsala universitet utgör initiativets akademiska nav med många av de spetskunskaper som krävs, och jag bedömer att det är fullt rimligt att svenskt inrikesresande innan decenniets slut till stor del företas med elflyg, säger Mauritz Andersson, forskare i elektricitetslära.

Vilken värld väntar post-corona?

Till oljeindustrins utmaningar tillkommer även marknadens komplexa struktur och svårigheten att reglera produktionsflöden. Varje avbrott äventyrar såväl mängd som kvalitet på den olja en källa kan genera i framtiden. Fler bolag tvingas därför – trots överutbud och låg ersättning – fortsätta utvinna olja för att betala lån och löpande utgifter. För små och skuldsatta aktörer naggas marginalerna snabbt i kanten. Där konkursen drabbar överlämnas försegling av borrhål med tillhörande kostnader till myndigheterna. Så vad väntar oss då efter nuvarande, nyss otänkbara, situation: Övergivna oljefält? Raffinaderier i konkurs? Bensinmacksdöd? En världsekonomi i spillror? Eller, tanken svindlar, en ny, grön och hållbar energipolitik.

– Under 1970-talets oljekris förberedde många länder en övergång till grön energi, men alla sådana planer gick om intet då oljepriset rasade decenniet därpå. Risken finns att dagens minuspris på råolja får liknande konsekvenser med ett förlängt beroende av fossila bränslen. Å andra sidan investerar de största oljebolagen redan avsevärda belopp i förnybar energi i syfte att förbli relevanta även i grön framtid, något mindre företag tycks ointresserade av. Mycket avgörs därför av vilka aktörer som överlever pandemin, liksom innehållet i de energistrategier som nu formuleras. Själv önskar jag att även de politiska stödpaket som nu når industrin skulle rymma ett villkorat grönt vägval. Ingen vet vilken värld som väntar post-corona, men säkert är att våra förtroendevalda står inför möjligheter de inte får missa, konstaterar Mikael Höök.

Fakta

  • Priset på råolja bestäms av flera faktorer. De viktigaste är tillgång och efterfrågan, men även konjunkturprognoser, oroligheter i världen, väderfenomen, finansiella händelser och valutakurser bidrar i olika hög grad.
  • Råolja och oljeprodukter av likvärdig kvalitet, handlas till ett marknadspris som för den specifika oljan i princip är lika över hela världen bortsett från fraktkostnader.
  • I dag sker merparten av all handel med olja på kortare kontrakt där prissättningen följer dagsaktuella noteringar.

Källa: Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress