Snabbt test för effektiv behandling av infektioner

5 juni 2020

Händer som håller i ett blodprov

Framför allt ska forskarna fokusera på blodinfektioner, där det är särskilt kritiskt inom sjukvården att man får svar snabbt för att kunna sätta in rätt behandling.

En mycket snabb bestämning av antibiotikaresistens, där tiden från prov till svar tar en till fyra timmar. Det är målet för ett nytt forskningscenter vid Uppsala universitet och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) med 50 miljoner kronor under fem år.

Forskningscentret ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning” är ett av fyra forskningscenter i landet som får bidrag i utlysningen Agenda 2030 Research Centers (SSF-ARC).  Forskningen leds av Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, KTH och Karolinska Institutet.

Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

Målet är att minska sjuklighet och dödlighet i infektioner, och samtidigt minska antibiotika-användningen och resistensutvecklingen inom vården, med hjälp av en snabb testmetod.

– Dels vill vi identifiera vilken bakterieart som orsakat infektionen och dels om den är känslig eller resistent mot antibiotika. Normalt gör man olika tester, men vi vill utveckla ett integrerat test. Det kan vara väldigt relevant till exempel om man har mixade infektioner, säger Dan Andersson.

Mått på antibiotikakänslighet

Genom att fånga upp bakterier i en mikrofluidik-kammare och mäta tillväxten av enskilda celler med mikroskop i närvaro och frånvaro av antibiotika får man ett mått på antibiotikakänslighet. Metoden kombineras med artidentifiering baserad på artificiell intelligens, avancerad bildanalys samt DNA-sekvenseringsmetoder.

– Det finns redan metoder att göra det här men det kan ta upp till två dagar. Vår ambition är att komma ned på en till fyra timmar från prov till svar. Redan idag kan vi testa för urinvägsinfektion och få ett svar på 30 minuter.

Framför allt ska forskarna fokusera på blodinfektioner, där det är särskilt kritiskt inom sjukvården att man får svar snabbt för att kunna sätta in rätt behandling.

– För varje timme som man inte får behandling eller får fel behandling ökar risken att dö med åtta procent, så just när det gäller blodinfektioner är snabbheten viktig, säger Dan Andersson.

Flera olika kompetenser

Han ser fram emot att arbeta med projektet, där olika kompetenser ingår och kompletterar varandra – alltifrån bakteriologi till fysikalisk biologi, bildanalys, AI, klinisk mikrobiologi och kemi. KTH kommer att stå för den tekniska uppbyggnaden av testen, medan Akademiska sjukhuset och Karolinska institutet medverkar med kliniska tester.

– Två av sex personer i projektet är inblandade i testningen av bakterier från patienter. Den kliniska valideringen och testningen kommer in väldigt tidigt i projektet.

I projektet finns också en kommersiell partner, nämligen företaget Astrego AB som grundats av en av forskarna i projektet, Johan Elf som är professor i fysikalisk kemi.

– De kan vara med och kommersialisera testet och producera instrument, något vi som forskare inte kan göra.

Agenda 2030 Research Centers

  • Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har valt ut fyra speciellt strategiska områden – i det här fallet ”god hälsa” – och varje center får 50 miljoner kronor.Syftet med satsningen är att hitta lösningar till några av FN:s Agenda 2030-mål.

  • Målen med centret ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning” är att minska sjuklighet och dödlighet i infektioner hos människor och djur, minska antibiotika-användningen och resistensutvecklingen, förlänga livslängden av antibiotika och att uppnå bättre kliniska prövningar av nya antibiotika med lägre kostnader.

  • I projektet deltar Dan I Andersson, Johan Elf och Carolina Wählby, alla forskare vid Uppsala universitet, Wouter van der Wijngaart från KTH, Anders Larsson från Akademiska sjukhuset och Volkan Özenci från Karolinska Institutet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress